Så kan det gå.....
Idag har barnen vart hemma själva. Herre gud alltså när katten e borta dansar råttorna på bordet har helt plötsligt fått en helt ny innebörd. Varenda litet skrymsle och vrå som går att leta i efter godsaker är genomsökt. Jag hade en liten godisburk längst bak i skåpet, inte för att den skulle gömmas men den har bara hamnat där och av nån konstig anledning så är den burken tom nu, och det finns spår av choklad på bordet och golvet. När jag ringde hem precis när jag slutat så skulle Melvin berätta vad dom lekte.
- Mamma, vi leker att Dante är kung och att jag ska laga mat åt honom så ska han ge betyg. Så jag tog lite av din ben&jerry glass och så tog vi lite oboy också, sen tog vi lite sån här som man har på pepparkakshus, lypsyl……
- Glasyr menar du eller?
- Ja glasyr..Och sen blanda vi det och vet du mamma det vart jätte gott. Hur gott som helst.
Sen kommer man hem och man hittar liksom lite saker som inte ska vara där, Tex strössel i min säng och massa strössel på golvet. Sockerströaren står på bordet och jag vill inte veta vad dom gjort med den. Kom ihåg när jag va liten och mamma och pappa skulle åka och storhandla. Då stod jag alltid i köksfönstret och vänta tills man inte såg bilen nåt mer och sen fram med en stol och upp i skåpet och äta massa sockerbitar, haha.
Jag har lagat köttfärsbiffar, jätte goda blev dom. Men Melvin blev helt plötsligt allergisk mot köttfärsbiffar och kunde absolut inte äta det. Men när jag lagar mat som jag tycker att dom kan äta så ska dom göra det också, liksom en biff stor som två femkronor, hur svårt kan det va. Det är ju en sak om jag skulle göra typ rotmos och fläsklägg för då förstår jag att dom inte vill äta, skulle inte jag heller göra, men köttfärssbiffar liksom, hur goda som helst. Men han sitter där med sina två biffar och äter typ en tugga i kvarten sen har han bara en halvbiff kvar. En sekund senare säger han att han måste på toaletten och han smiter iväg och tallriken e tom. Inte en chans att han har ätit upp den biffen. Så jag går efter och undrar vad han gjort av biffen. Han säger att han ätit upp den men det vet jag ju att han inte gjort. Jag letar i papperskorgen men där är det ingen biff. Så jag frågar om han typ slängt in den under badkaret eller nåt? (Asså vi skrattade lite nu) Men han säger fortfarande nej men liksom flinar så där som han gör när han vet själv att han inte pratar sanning. Då drar jag ihop en historia att om man slänger mat på golvet typ under badkaret så kommer det komma massa råttor hem hit och andra äckliga djur för dom gillar gammal mat. Sen va det inte mer med det.
Så i dag då när jag ringde hem till barnen på min rast för att kolla att allt va okej så gnäller Melvin över att Dante har slängt ett äpple i sin papperskorg så det luktar äpple i hans rum. Sen låter det så här:
- (Dante) Men asså mamma ska man slänga äpplen i papperskorgen eller inte
- (Mamma) Ja, det är klart du ska göra det, men det kanske e bättre att du slänger det i papperskorgen i köket för den byter man ju varje dag, din papperskorg tömmer vi ju bara ibland och då kan det börja lukta äckligt.
- Okej men om jag slänger den i din papperskorg kommer dom hitta den då?
- Vilka då?
- Djuren, kommer djuren komma och hitta den då?
- Hahahahahah……
Då tänkte han på råttorna som jag berätta om, haha. Så då fick jag förklara för honom att det var bara nåt jag hitta på och att det inte kommer komma några råttor alls hem till oss. Han e rolig….man får passa sig för vad man säger.
Nu ligger han och snarkar här brecvid mig, ska nog ta och bära in han i sängen. Och mig själv också faktiskt…Melvin ligger redan….God natt
Hahahahahahahhaa vilka killar!!!!! Gör precis som man själv gjorde när man var mindre....hhihihihihihi.....Men det låter som att du tog det med ro, jag skulle nog ändå blir lite trött på allt merarbete (läs städning) som detta medförde....tror jag....jag vet inte ;-)
Kom du fram till var den där biffen hamnade till slut? ;-)