Christine

Hallå där!!!

Jag har fått lite klagomål från en del av mina fans att det går lite för länge mellan inläggen. Men jag har haft en del för mig på sista tiden, har helt enkelt inte haft nån tid att sitta och blogga, tyvärr. Men jag ska bättra mig. Och jag måste faktiskt erkänna att jag brutit mot ett nyårslöfte....eller tre........eller va det fyra, vet inte så noga. Men jag sa ju förut att jag tror inte på nyårlöften, jag har ju söndagslöften i stället. Och i dag e det ju söndag så då kan ju jag börja om i morgon:-)

I morgon, suck, rädda mig från morgondagen snälla vem som helst. Jag har ju liksom vart ledig i massa veckor och jag e inte redo på några omständigheter att börja skolan i morgon. Tillbaka till mardrömmen med läxor och skit, nej fy och usch.  Fan hur långt till ska det dröja innan nån uppfinner tidsmaskinen. Så snabbt som tekniken går framåt. Fast det skulle va lite roligt om det var nån som gjorde det, för den finns ju i princip redan. Fast inte in real life liksom...men det kommer ju inte bli världens upptäckt när den kommer.  Alla kommer ju ba, jaha men asså finns inte det nån sån redan. Och sen kommer man bråka om vem som kom på det först.

Och sen en annan sak som e fy och usch e att jag om tretton dagar exakt, är närmare trettio än tjugo, och det känns ju inte speciellt upplyftande. Och nu har jag bara fem år på mig att komma nånstans. För om jag står och stampar på samma plattform fortfarande då, så kommer jag typ hoppa från en balkong eller nåt, för att inte tala om vad jag kommer göra om tio år. Asså nu får ni inte ta mig på för stort allvar, men om jag får bestämma så vill jag gifta mig innan jag e trettio. Och helst i alla fall få ett barn till...kanske två. Så jag har en del att jobba på. Det är bara en felande länk på denna begäran............Eller två egentligen, och den största är att fem år räcker inte så därför är det bättre att jag är 22, återigen, tidmaskinen behövs verkligen.

Jag skúlle vilja spå mig. Men jag vet inte vem man ska gå till. Hur kan man veta vem som e bra. Fast det kan man ju i och för sig inte veta förrän efteråt, och det känns ju som att garantin har gått ut då. Och tänk om man skulle sitta där och det är helt svart i kulan, vad ska man tro då liksom. Ingen lovande framtid med andra ord. Eller ännu värre.....men det vill jag inte ens skriva....peppar......peppar.......

När jag va och träna spinning i fredags så sitter det två tanter, eller inte tanter men inte tjejer heller, kvinnor, det blir bra. Dom sitter i alla fall på varsin cykel innan klassen börjat och pratar lite. Eller inte lite utan ganska mycket och högt och tydligt. Så här sa dom:
-Jaha vad ska du göra i kväll då?
-Jag ska hem till en bekant som fyller år.
-Men å nej då missar du ju premieren av lets dance, jag har verkligen laddad i flera dar nu, tycker det ska bli jätte kul att det drar i gång igen.
-Ja men du det går säkert i repris så jag får titta på det då
-Vi satt på jobbet i dag och försökte komma på vilka som var med.
-Ja men det gjorde vi med, det var ju Ulf Larsson.....
-Han kom vi också på.....sen e det ju hon du vet Mat Tina.....
-Hon kom inte vi på......men däremot så kom vi på Dani, du vet han från idol...han e vinsttippad....
-Ja men det är för att han e så söt.....han borde ju va yngst..........
Bla bla så var det prat fram och tillbaka tills dom kommit på alla......
-Ja men nu har vi nog kommit på alla, och gud vad kul det ska bli.
Ja fan vad kul det ska bli, vi har inga liv så vi ser fram emot ett aptöntigt tv program i stället. Nej men det är typ så jag menar, snälla skjut mig om jag e så när jag passerat trettio.

God natt och sov så gott, för det tänkte jag göra:-)

Love you all..........(så kan jag skriva för jag vet vilka som läser min blogg)

Nyårslöften......

Jaha då var det år 2008 då. Vet inte riktigt var 2007 tog vägen men det hade tydligen jävligt brottom. Men hallå brottom stavas väl med å, bråttom. Så nu nytt år nytt liv. Nu kan man välja att lämna sitt nya liv bakom sig, bli en helt ny människa. Det ska inte jag bli, bara lite kanske. Annars e jag helnöjd med den jag är. Eller helnöjd kanske var ett väldigt stort ord, lagom nöjd kanske låter bättre. Eller typ lite nöjd. Eller va fan e jag så jävla nöjd egentligen.
Men i alla fall så skulle jag ju avlägga mina nyårslöften (kan man använda ordet avlägga i det sammanhanget, Låter bra i alla fall) Så håll i hatten nu:

CHRISTINES NYÅRSLÖFTEN 2008

1. Tänk tänk tänk!!!!!!!
2. Fan nåt ska jag väl komma på
3. ??????????????
4. Hhhhhhhmmmmmmm
5. Undrar hur länge desperate housewifes har uppehåll??
6. Nu kom jag av mig det var ju nyårslöften jag skulle tänka på.
7. Jo jag vet jag ska ha en platt mage till sommarn
8. Och man får ju ingen platt mage av sig själv, så nästa blir ju då
9. Inga ostbågar på söndagar eller nån annan dag för en delen heller
10. Fast jag tränar ju 3-4 ggr i veckan så det skulle vara lite taskigt om jag aldrig fick äta ostbågar
11. Ostbågar bara på lördagar:-)
12. Sen ska jag bli en pedagogisk mamma och inte skrika på mina barn. Får lära mig räkna till tio på lite fler språk.
13. Ett dejtfritt år ska jag ha.........fast e det ett nyårslöfte? Blir lite osäker. Men år 2007 gick inte i kärlekenstecken precis så nu 2008 e det bara jag mot världen som gäller. Inga killar som förstör mitt välbefinnande. Ska bara va och må bra:-)
14. Fast man vet ju aldrig, ja menar om nu Ben Affleck mot all förmodan skulle knacka på min dörr så måste jag ju tyvärr bryta kontraktet.
15. Jag sa inte att jag inte fick flirta med killar. Ska flirta järnet.........akta er!
16. Ska inte sitta framför datan när barnen är vakna.
17. Ska bli duktigare på att planera min skoltid, med det menar jag att jag inte ska sitta sista kvällen och plugga till ett prov. Eller typ sitta på msn i stället för att göra läxor = inte bra!
18. Måste sluta shoppa, fast jag har blivit mycket bättre på det (faktiskt på riktigt så har jag det) nu köper jag ju bara en tröja när jag går in i en affär, förut kom jag ju ut med två. Så nu får jag väl köpa en halv eller nåt. Vilken del vill du ha?

Men asså måste bara göra ett inlägg. Fy fan vad töntiga dom här programmen är som går på tv, där man ska ringa in och gissa ord. Dom i princip säger ordet och idioterna som ringer in gissar fel när man har fyra av sju bokstäver. Vad är det för fel på människorna. Men liksom hur kan man gissa matrast när ledtråden är i köket. Vaddå matrast i köket liksom. Nej dom fattar väl att det inte är det utan maträtt....att man ska behöva göra allt själv.

19. Bara två kvar nu.....
20. Oj nu e det bara ett löfte kvar sen har jag 20, det borde räcka. Tänk tänk tänk............Jo nu vet jag, jag ska sluta få skuldkänslor om jag nån gång äter lite onyttigt. Måste ju leva liksom....så det är det jag ska syssla med år 2008........Jag ska leva mitt liv:-)

Hoppas att ni alla får ett kanon 2008.......puss och kram

Inget

Nu hände det igen, vad e det för jävla fel liksom. Jag satt och skrev en blogg här och sen så bara försvann den. Man blir ju så jävla sur. Hela den här dan har jag vart jätte irriterad. Jag vet inte varför, bara en irritation som sitter i kroppen och gror. Skitjobbigt faktiskt, när jag inte ens vet själv vad det är som jag e irreterad på. Vore ju lättare om irritationen kunde tala om det. ( inom en parentes så e jag inte irriterad längre för det var i förrgår, men jag hann inte skriva klar bloggen då, så den e två dar gammal)

Apropå irritation, måste man va typ arton när man flyttar hemifrån. Ja menar då e man ju nästan tok vuxen, nästan i alla fall. Det kan ju vara bra att flytta några år tidigare så att barnen lär sig ta ansvar. Tänkte tio e väl en bra ålder eller typ fyra och sex skulle ju kanske va det bästa, för då kan dom ju flytta nu. Jag kan ju lära dom hur man använder en mikro och sen så finns det ju fil, flingor och mackor, köttbullar kan man ju äta kalla. Det är ju typ det dom lever på ändå så det skulle inte gå nån nöd på dom direkt. Ska kolla runt lite vad bostadsmarknaden säger om det.
Asså jag blir verkligen galen. Jag har typ sagt till barnen fyrtio gånger per dag nu i flera dar att dom måste städa sina rum. Och av nån konstig jävla anledning blir det bara stökigare och stökigare. Vad e det som är så svårt. Jag har tagit till alla hotmetoder som finns. Har tagit några av deras favvogrejor och lagt upp i ett skåp tex och sagt att ni får inte dom förrän det är städat. "Nej, men vi vill inte leka med den nu" Nehe då får man ta till plan b typ. Jag tänker minsann inte bygga ihop deras bionicle som dom fick i julklapp förrän det är städat. Men det skiter dom minsann i. Jag flippar typ ur snart. Kommer ta en svart sopsäck och slänga varenda liten leksak som ligger på golvet.

Barnen fick varsitt spel i julklapp, Så då skulle vi spela dom häromdan. När dom var mindre och man på sin höjd tog fram ett superlätt memory spel så var man ju tvungen att förlora för att inte bilda ett tredje världskrig. Det låg typ fyra kort kvar på bordet, och ja det var ju bara att ta fel då även fast man visste var sitt eget kort fanns. Men nu liksom så e dom ju större och tycker att nu kan man ju inte sitta och göra sig längre. Dom måste ju lära sig att  man inte kan vinna varje gång. Men hur mycket jag än kämpa och hur bra planer jag tyckte att jag hade så kom jag sist båda gångerna. Fan liksom jag hade ju värsta planen, skulle först hålla mig på land och samla lite diamanter som jag kunde sälja till banken för att sen ta första bästa flyg in i mål. Men tyvärr så hade ju barnen smitt bättre planer. Melvin han strosa omkring på elfenbenskusten, jätte nära mål och sen går han och vinner. Nej jag tycker det är orättvist. Och på dinosariespelet så fick han massa vattensteg och jag nästan inte nåt. Nästa gång bestämmer jag vad vi ska spela för spel och då blir det rappa kalja eller TP så får vi se vem som vinner då..........

Ledig......

Jaha då sitter man här igen då. I min nya fina soffa;-) fast det är egentligen bara tyget som e nytt. Så nu blir man helt nojig, vill knappt sitta med byxorna i soffan. Får köra som i hundtricket och dra ner byxorna varje gång man ska sätta sig.  Och strumporna är dom verkligen rena, nej dom e nog lite smutsiga så det är bäst att fötterna stannar kvar på golvet. Om vi satt i vardagsrummet och åt innan så tillhör det historia nu. Den här soffan ska vara ren. Inget kladd. Får se hur länge jag orkar hålla mig.

I dag har jag varit ledig....eller idag, jag e ledig from nu och fyra veckor framåt. Jorå så atte hur står det till med er andra? Förresten nämde jag att jag e ledig nu i fyra veckor. Jullov kallas det. Jaha måste ni jobba, nej men gud vad synd, jätte tråkigt, verkligen. Så om ni undrar vad jag gör nu i fyra veckor framåt så behöver ni inte undra något mer.....jag e LEDIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

En sak som jag inte hajar riktigt är hur jag lyckades avsluta den här terminen med VG i alla ämnen. Asså fattar ni hur lättad jag känner mig. Helt sjukt. Det är som om man har tagit bort den 100Kg tunga ryggsäck som suttit på min rygg. Men jag blir ändå lite stolt över mig själv, för jag är absolut ingen pluggtjej, och har absolut inte disciplinen att sitta flera timmar varje kväll med massa läxor. Och e det så att det står mellan träning och läxor så är det träning som hamnar högst på prioriteringslistan. Egentligen är det nog inget som skulle kunna förlora mot läxorna. Men tydligen var jag tillräckligt bra för att få VG. Så grattis till mig;-)

Dante sa en ganska rolig grej i dag. Han hade fått en megastor pepparkaka på dagis, som det stog Dante på med glasyr. Och han satt vid köksbordet och åt den. Då sa han:
-Jag vet inte vad det här heter....(han pekar på glasyren).....så jag brukar kalla det för tejp.
Hahahahahah. Tycker det var lite kul. Fan va bra om man bara kan sätta in ett reservord för nåt som man inte vet vad det heter. Fast ännu bättre vore om man hade ordet, man visste hur man sa det men inte vad det betydde. Då skulle det finnas ett antal reservord man kunde använda. Skulle funka skitbra för mig som inte kan massa konstiga svåra ord. Men det var ju typ det jag skrivde nu fast två gånger. Helt senil liksom. Fattar inte ens själv vad jag menade där. Det är åldern....inte långt kvar till 25 år nu. Men jag ska ändå vara 22 resten av livet. Så den 26 jan blir det 22 års fest;-)

Min data vill att jag ska installera ett nätfiskefilter. Liksom vad är ett nätfiskefilter. E det nåt man använder för att fånga fiskar med eller vad? Vet inte vad min data ska med det till. Finns ju inget vatten i datan så hur ska fiskarna kunna överleva liksom. Jaha nu fattar jag, det är ju meningen att man ska äta upp fiskarna så tanken e inte att dom ska överleva, jaja. Då hajar jag. Jag får väl ta och installera det där filtret då och hoppas på att det stryker med nån lax eller nåt.

Nej nu väntar kudden på mig. Den känner sig lite ensam och vill kramas. God natt........

Min önskelista.

Christines önskelista julen 2007!

1, En lobotomi till Michelle
2, En platt mage till Michelle
3, En brandman till Michelle som ska infinna sig på Götgatan 118 på julaftonsmorgon kl 9.00.

Men asså va det  en önskelista till Michelle jag skulle skriva, eller va det en till mig själv, tycker det är oklart.....
Jag får börja om.....

1, En platt mage till mig
2, En Melvin som inte är uppkäftig
3, En Dante som inte gnäller
4, En Melvin som inte retar Dante
5, En Dante som inte skriker när Melvin retas
6, Om Michelle får en brandman så  vill  jag också  ha det, en som kommer direkt från en eldsvåda. Med ett vitt lite skitigt linne och så är han lite svettig och sotig i ansiktet och han är lite så där sexigt solbrun med muskulösa armar och nästintill sexpack på magen (fan Michelle undrar om tomten tycker att vi har varit snälla i år) 
7, Att jag ska vinna 25,000 kr  i mån i 25 år på en trisslott
8, En  tidsmaskin (så jag kan hoppa fram till år 2011 och hämta min lärarexamen)
9, Shit jag kommer inte på något........att alla jag älskar ska  få det bäst år 2008!


Fan det är nåt jävla glapp i mitt tangent bord så den vill inte skriva  in alla bokstäver som jag trycker på och sen så hoppar den två mellanslag fast jag bara  trycker en gång. Helt störd. Så jag måste liksom gå  tillbaka hela tiden och trycka tillbaka mellanslaget. I -landsproblem  kan man sammanfatta det som. Fast jag har ändå min topplista på såna problem och högst upp kommer "Fan vad  jobbigt man kan bara ta ut 500-lappar i bankomaten, asså shit  vad jobbigt" Man får ju skärpa till sig  ibland när man kommer  på sig själv att gnälla över såna grejer.

Nu har jag julfixat klart här hemma hos mig. Fast jag har inte så hysteriskt mycket jultomtar. Men  nån som har det är min mamma. Och inte liksom att hon har typ  två tomtar i  varje rum, nej utan det är ett helt tomtesläkte i  varje  hörn. (Menar inte att det inte är fint för det är det verkligen, supermysigt) Men hon e så rolig när hon ska ta fram sina vänner, för det är hennes vänner. Hon typ pratar med tomtarna medans hon julpyntar, ba "jaha och vad ska vi ställa dig nu då? Här får du stå"!

Jaja det får räcka för i kväll, är alldeles för trött för att skriva just nu. Eller mer för trött för att tänka. Så jag säger God natt...............................

Lucia......

Trodde inte att jag med den här bloggen skulle bilda mig en liten fanclub. Att det finns trogna läsare som  bara väntar på nästa inlägg. Vilket förstås är jättekul. Men tyvärr så kan jag inte skriva på kommando, det är ganska många faktorer som spelar in. Jag måste både ha tid (och som sagt tiden har inte ens vart förbi mig och sagt hej på senaste tiden) och lust (det har jag iofs hela tiden, men jag måste ju sålla bort lite av vad jag kan skriva om, vissa saker passar inte alla ögon om man säger så) och då faller vi automatiskt in på den tredje faktoren (asså faktorer är ett ganska komplicerat ord för att vara jag........normalt sett skulle jag skrivit grejer, men nu när jag e en proffsbloggare så måste jag ju vara lite proffsig och använda såna ord) som då är att jag måste ha nåt att skriva om. Jag kan ju inte bara sitta och hitta på. Så ni får ge er till tåls ibland:-) Sooner or later.................

Jag tror att jag har slagit mitt eget rekord faktiskt. Asså fatta att det är 10 dagar kvar till julafton och jag är långt ifrån klar med alla julklappar. Inte lätt att vara student och rik samtidigt. Jag hörde idag att om man jobbar inom FN som typ soldat eller nåt så får man alltid högsta lönen inom det området och man behöver inte betala någon skatt. Så jag tänkte att fan vad ska jag göra på lärarhögskolan liksom. Nej det är lumpen nästa. Eller måste man göra lumpen för att få jobba på FN? Jag menar Melvin och Dante leker ju krig nästan hela tiden och har massa pistoler och vapen, jag kan ju öva lite hemma innan jag åker ner. Kan nog vara rätt bra för mig, för jag tror att raggningsfaktorn kan va rätt hög på ett sånt ställe. Det lär ju inte vara så vanligt att en tjej jobbar som soldat så man kan ju få en massa killar bara för sig själv. Så dom blir väl jätteglada när det kommer ner en tjej och ba "Tjeena grabbar" bara för mig att välja och vraka. Sorry Michelle, kan ju kanske spara en åt dig om jag e snäll men jag ska välja först i så fall;-)

I dag e det Lucia, ifall det är någon stackars krake som har missat det. Varken Melvin eller Dante skulle gå nåt luciatåg. Om man inte säger typ: "gud vad synd att dom inte ska lussa på dagis, jag som verkligen har sett fram emot att gå upp klockan fem för att hinna till dagis till klockan sju för att titta på ett luciatåg som håller på i tio minuter, och ens eget barn inte ens sjunger. Asså gud vad synd" Ja då e man en dålig mamma. Och jag har ju påpekat det förut att jag e minsann inte det. Så jag säger det "gud vad synd att jag fick sova lite extra i morse och slippa spurta i väg till dagis, jätte synd, verkligen"

Men jag va ganska dålig faktiskt, för jag tänkte inte på att alla barn kommer ha luciakläder i alla fall. Alla utom Dante, för jag glömde det. Och alla andra mammor som är superperfekta hade inte gjort det. Jag försökte övertala Dante att han kunde vara spindelmannen i stället. Han hade ju en jättestor spindelman på tröjan. Men han blev inte så glad över det. Och då känner man sig värdelös som mamma, asså verkligen. Fan om alla andra ungar är pepparkaksgubbar och jultomtar så ska väl min son också få vara det. Så nu ligger han och sover med sin pepparkaksdräkt.

Sen tänkte jag bara passa på att önska alla er en riktigt god jul och ett jätte gott nytt år:-) (lugn jag ska skriva mer innan dess men ifall jag glömmer bort att önska det sen) puss och kram 

FAAAAAAN!!!!!!!!!!!!!

Helvete vad sur jag blir nu. Jag hade skrivit värsta braiga bloggen här och sen så försvinner allt. Bara så där. Helt plötsligt blir sidan inte tillgänglig. Nehe och varför inte då rå. Vad fan ska den göra som är viktigare än att finnas till här för mig? Det blir ju jätte svårt att skriva om allt.........

Nu kan jag ju inte skriva så som jag skrev. Tex så skrev jag, gissa vad jag äter nu?.......................grönsaker med dipp:-) jätte gott, skulle jag svara då. Men jag ljuger ju nu om jag skulle skriva så igen för jag har ju ätit upp alla grönsaker. Så då vart det ju inge kul. 

Jag kan verkligen inte fatta att terminen snart är slut. Det är helt sjukt.  Vart tog tiden vägen liksom? Inte stannade den hos mig i alla fall. Tittade inte ens förbi och sa hej. Vad ska man uppfylla för krav för att få ta del av tiden mer än att man är en ensamstående mamma med två huliganer och studerar på heltid och jobbar massa extra för att kunna leva ett värdigt liv. Han har väl sina prioriteringar. Men han är inte min kompis i alla fall.   

Jag är otroligt stolt över mig själv. Jag hade redovisning på engelska idag.  Och jag e inte ett fan av den sortens aktiviteter. Och framförallt inte på engelska. Jag vet egentligen inte vad som är problemet, för jag känner ju alla, och jag pratar inför folk hela dagarna på jobbet. Men det är nåt visst med redovisningar i skolan. Jag kan liksom hela texten utantill, men sen när man står där så kommer nervositeten krypande och typ smyger sig på, och helt oförberett hoppar den fram och skrämmer en. Jag och han e inte heller kompisar. Tror att han e lite svår att vara kompis med, och har lite brist på uppmärksamhet.

Men i alla fall så sa min lärare efter lektionen att det var en bra redovisning men att jag såg lite nervös ut. Det behöver man ju inte bli, tyckte hon. Nehe men fan vad bra då, då ska jag tänka på det nästa gång och lura nervositeten. Ska börja prata inför några andra innan och när den kommer krypande så kastar jag mig över den och stoppar den i låda med ömtåligt gods och skickar den till Thailand eller nåt. Tror hon att man kan bestämma själv om man ska bli nervös eller inte.

Apropå det här med patricia som jag skrev om i inlägget om ambassadeur, så var det lite kul när jag var i stan några dar innan det. Det var innan jag bestämde mig för att jag inte ska skämmas längre för att jag går dit. Jag var som sagt i stan med en kompis, och det kommer fram två killar. Dom kom från Tyskland och ville ha tips på nåt bra partyställe. Självklart så försvinner min kompis snabbt som attan så står jag där lämnad till ödet.
Eh.......vad fan ska jag dra till med......börjar rannsaka mig själv...fan vart går jag......kellys...nej men herre gud dit kan jag ju inte skicka dom, värsta sunkhaket........eh.......anchor......men va fan det är ju inget partyställe...........eh...tänk...tänk.......Ja
-Blue moon bar, you go down here and look for Birger Jarlsgatan.....
(Som om jag brukar hänga där liksom, det är ju för fan 27 där)
Dom ba......eee...fatta typ inget......nehe men ursäkta då....va fan ska jag säga då........
-Patricia:-) It is in slussen. Its a boat.
-Aha a boat.
-Yeees
Om dom bara visste vilket populärt ställe jag skicka dom till;-)
-Do you go there.
-Yes I go there very often:-)
God natt på er..... 

When a girl.........

Satt på facebook och kollade runt lite och hittade en grej som en kompis fått på sin funwall. Och shit va bra skrivet det var. Skulle kunna varit jag som satt dit de där orden. Stämmer så himla bra.....i alla fall på mig.
Så jag bara var tvungen att skriva ner det här.

When a girl is quiet........millions of things are running in her mind. When a girl is not arguing........she is thinking deeply. When a girl looks at you with eyes full of questions........she is wondering how long you will be around. When a girl answers "she´s fine" after a few seconds...........she is not fine at all.

When a girl stares at you........she is wondering, why are you lying. When a girl lays on your chest..........she is wishing for you to be hers forever. When a girls wants to see you everyday.........she wants to be pampered. When a girl says"I love you"...............she means it. When a girl says "I miss you"..............no one in this world can miss you more than that.

Find a guy......... who calls you beautiful instead of hot. Who calls you back when you hang up to him. Who will stay awake just to watch you sleep. Wait for the guy.......who kisses you forehead. Who wants to show you off to the world, when you are in your sweats. Who hold your hand in front of his friend. Who is constantly reminding you of how much he cares about you, and how lucky he is to have you. Who turns to his friends and says "thats her"

Undrar om man kan önska sig det i julklapp?

AMBASSADEUR (eller amatör?)

Så nu sitter man här aptrött och bakis och inte alls redo för måndag i morgon. Jag mår verkligen dåligt av att tänka på allt jag stoppat i mig under helgen nu. Ostbågar, kakor, bullar, massa onyttig dricka.  Jag vet inte vad ni tycker, men e det normalt eller? Jag kanske borde skicka in en insändare i Frida (finns den tidningen kvar? verkligen) eller veckorevyn typ.

Hej Frida.
Jag har ett problem, det är så att jag får så dåligt samvete när jag äter massa onyttiga saker. Är jag verkligen normal. Jag har inte vågat prata med nån annan om det här. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra.
Från lilla mig

Kom verkligen ihåg när man satt och läste dom där tidningarna för typ massa evigheter sen och det var några tjejer som skickat in såna insändare. Det avslutades alltid med "e jag normal" nej du är inte normal som tycker att en person som du inte känner ska avgöra om du är normal,  vem fan e normal liksom.  Men det som verkligen tar priset måste ju vara typ föräldrar som skickar in insändare i typ Mama eller Vi Föräldrar och skriver typ så här:

Hej Malin.
Vi har en son på 1 år och jag och min man tänkte gå ut och äta en kväll och sen gå på bio. Då tänkte vi fråga om Farmor kan vara barnvakt.  E vår son för liten för att sova borta. Bör vi skippa bion och bara gå ut och äta.

Alltså helt jävla seriöst hur fan ska Malin på Redaktionen kunna veta vad som är bäst för deras barn. Dom vet väl bäst själva vad barnet har för relation till typ farmor,  mormor eller vem det nu är. Och varför skulle inte en 1-åring kunna sova borta?

Jag kan bli lite irreterad på såna människor, som inte kan fatta egna beslut över sitt eget liv. Vart har dom sitt sunda förnuft liksom. Men men det var ju inte det jag skulle skriva om, det är inte därför jag är här. Nej va var jag? Jo jag skulle ju berätta om våran brakutgång som jag och Michelle skulle ha igår. (Och för er som inte läst om den kan klicka på singelliv) Fast det var inte bara jag och Michelle utan fyra desperata tjejer till. Vi hade hört talas om det nya stället som öppnat där gamla Blue Moon Bar låg. Det kan ju vara kul att prova tänkte vi.
Ambassadeur hette det men dom stavade nog fel när dom skrev det för amatör skulle passa bättre. Det börjar i kön när vi e längst fram. Då kommer en vakt fram som tror han e hämtad ur nån jävla amrikansk actionfilm med hörsnäcka i örat och nån jävla polisradio i byxhällan:
-Hur många e ni?
-Sex st.
-Vi måste bara kolla hur läget e där inne.
Jaha vad e det dom ska kolla liksom, bara för att vi var tjejer så vill dom verka som om stället är extra attraktivt. Sen springer alla vakter runt där och pratar i sina walkie talkie, som om det var ett gisslandrama dom skulle lösa.
Men tillslut fick vi komma in. Fast vad va det att komma in till. Har dom som har gjort om det där stället hört talas om någon annan färg än vitt. Det var kanske rea på rusta eller nåt. "All vitfärg, halva priset", fan vad bra det kör vi på, då kan vi måla både golv, tak och väggar i vitt, så spar vi lite matrialkostnad. Sen att det blir massa svarta märken på golvet av skorna blir ju bara en snygg mönstring.  Att spackla skarvar och eventuella märken på väggarna, det skiter vi i. Sen köper vi lite vitt tyg och hänger för fönstrerna så man nästan blir lite halvt bländad när man kommer in. Och sen låtsas vi att vi e ett hippt stureplan ställe, så vi tar 120 spänn i inträde och för en drink som är hälften så stor som den brukar va tar vi 98:-, fan va bra vi har en affärside.

Låter det som om vi gillade stället. Och va va det för folk då liksom, alltså jag menar här kommer det in sex stycken desperata tjejer och det finns inte en enda att sätta klorna i. Ville man sätta sig ner en stund i deras vita soffor så kunde man ju glömma det, för där var det minsann reserverat. jag menar ett sånt fint ställe har ju så klart reserverade platser för lite bättre folk. Nej det var verkligen första och sista gången vi sätter våra fötter där.

Så vad gör vi? Jo vi går till vårat "favvoställe" PATRICIA. Fan nu tänker jag faktiskt hylla patricia lite. Och jag har lovat Michelle att göra det. Haha, men liksom egentligen är inte Patricia så dåligt. Jag menar det finns ju ett liveband, en schlager bar, och ett stort dansgolv, vad mer behöver man. Men ändå så är det så att man skäms lite för att man går dit, okej om man går dit efter tre typ när det andra har stängt. Men att gå dit och bara gå dit är lite pinsamt att säga. Man vågar ju typ inte säga att man va där så man slätar över det lite:
-Var var ni nånstans då?
-Nej men vi var typ lite överallt, olika ställen.
Eller typ:
-Vi var på söder.
Men jag ska nog sluta tycka det är pinsamt. För det är ganska kul där trots allt. Och jag älskar ju liveband och sen är det sjukt kul att stå och hoppa på schlager golvet.  Att desperatfaktorn är på högsta nivå där får man me på köpet. Det är så himla kul att se hur den förändras. När kvällen forfarande är ung så e det på en sansad nivå. Kan typ va nån som tar tag i ens hand, eller tar tag om midjan på dansgolvet. Om man inte heter Michelle för då får man sig ett nyp i rumpan, haha. Men när klockan börjar passera fyra, fan vad desperata killarna blir då. Då börjar dom inse att dom har bara en timma på sig att hitta ett ragg. Och deras ögon sticker ju typ ut ur huvet på dom. Man står där på golvet och tittar runt lite och inser att man har typ 10 st som står och tokglor på en. Nästan puttar varandra för att få komma fram och dansa tillräckligt nära för att eventuellt kunna få ett nummer till telefonlistan. Tyvärr så blir inte deras telefonlista utökad med mitt nummer i alla fall...

Så det blev en helkväll på Patricia. Men när man sitter här dan efter helt seg i huvet och bara tokbakis så känner man lite, fan e det värt det. Och det är nog det. Trots allt. Men man ska absolut inte underskatta en trevlig hemmakväll med sina vänner och lite film och fruktsallad. Michelle jag har hört att grädde med krossad polkagris ska va sjukt onyttigt, nej gott menar jag, till fruktsallad. Det kan vi prova nästa gång. Och Patricia vi ses.................................

Hej det är Oskar.. 

Hej eller vadå hej, varför skriver jag hej för? Jo kanske för att jag tänkte på rubriken, haha. Det ringde på telefonen och jag svarar:
-Hej det är Christine.
-Ja hejsan mitt namn är Oskar jag söker Christine.
Vilka av orden va det han inte förstod liksom?
-Ja det är jag.
-Ja hejsan Christine det här är Oskar och jag ringer från den underbara tidningen mama. Jag ringer till dig för att jag ser att du är en gammal kund till oss, och jag tänkte få pigga upp i höstmörkret med ett jättebra erbjudande till dig Christine, vad säger du Christine? Skulle inte tre fullspäckade nummer av mama för priset av en vara den perfekta julklappen till.....
-Jo fast.......
-....dig nu när det vankas till jul, du får hela tre nummer......
-....det låter ju.......
-....för bara 49 kronor och vi bjuder dig som gammal kund på porto och frakt.  Vad säger du Christine ska vi slå till på det här?
-Mitt jobb prenumererar på mama så jag kan läsa den på jobbet.
-Men nu går vi ju mot jul och då kan det väl va trevligt att få hem den i brevlådan bara till dig och för bara 49:- får du hela tre fullspäckade nummer.....
-...ja det är.......
-...och inte nog med det vi bjuder på portot och frakten, så du betalar bara 49:- kronor.
-....fast jag tror........
-....det är ju ett erbjudande man nästan inte kan tacka nej till.
-MEN VA FAN SLÄNG HIT DEN DÄR JÄVLA TIDNINGEN DÅ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Alltså vad ska man göra för att bli av med dom där människorna? Ska dom förresten kunna ringa till mig när jag har hemligt nummer? Stavas förresten med två eller ett r? Undrar alltid det och skriver typ olika varje gång.
En gång i somras råkade jag ut för en ännu värre sak. Hade fått en lapp hemskickad i brevlådan om att det skulle komma någon från Com hem och ringa på dörren. Jag läste inte så noga på lappen, tänkte att han ska väl fixa nåt med sladdar eller så. Så efter typ tre veckor ringde det på dörren. Barnen hade feber, jag sov på soffan och det var typ 30 grader varmt i lägenheten. Melvin väcker mig och säger att det ringer på dörren, och jag går och öppnar. Hör bara en röst utanför som säger att han är från Com hem. Jag ser inget, dels för att jag e helt borta för att jag precis har vaknat, och dels för att solen bländar mig. Men jag mindes ju att jag hade fått papper om att det skulle komma någon så jag släpper in han. Han vet väl vad han ska göra, så jag går in vardagsrummet och låtsas vara jätteintresserad av Barbapapa.

Han skulle inte fixa några jävla sladdar, nej utan han ville sälja massa abonnemang. Fan vad har jag gjort nu, en försäljare i min lägenhet, inte bra alls!
-Vi kan väl sätta oss i köket?
Tycker han ja.
Men shit vad jobbigt, jag som inte kan säga nej, jag kommer aldrig bli av med honom. Okej liksom om det hade varit värsta snygga killen som glajda in där i mitt kök. Då hade man ju kunnat dra nytta av att jag hade världens kortaste klänning på mig. Men sån tur hade inte jag. Nej om ni tänker på töntarna som gick i eran klass på högstadiet och tio gånger värre, typ så. Allt jag ville va att sätta på mig ett par byxor. Men det fanns det inte tid för. Nu börja han lassa upp massa papper och broschyrer som han tyckte jag skulle läsa. Jag var helt seg i huvet och kunde typ inte tänka. Han gick igenom abonnemang efter abonnemang och berätta hur jävla bra det skulle va att bli kund hos dom. Klart han tycker det, han går ju på provision. Ett annat problem är att jag brukar inte besluta om såna saker utan att rådfråga med min kära pappa först. Eller överhuvudtaget så kollar jag alltid med han,  jag e så dåligt insatt i vissa saker, så jag behöver kolla med nån som vet. Och nån som inte är partisk.
Så jag ringer pappa när jag sitter där. Lite pinsamt men jag sa inte att det var pappa jag ringde. Låtsades typ att det var min pojkvän. Kanske tur att det inte var värsta snygga försäljaren, det hade kunnat bli dyrt då, och då hade jag ju inte ringt min mållgan pojkvän utan typ frågat om dom inte hade några förmånliga abonnemang för singlar.   
Pappa tyckte inte jag skulle teckna nåt med com hem, han hade dåliga vibbar av dom. Och när jag tänkte efter så hade jag hört en del negativt. Så jag tog upp det.
Och jag hade precis bytt till glocalnet så han tyckte jag skulle kolla upp vad jag har bundit upp mig på. Pappa alltså. Men det gick ju verkligen inte att få ut han ur min lägenhet förrän jag hade skrivit på dom där jävla papprena. Jag försökte både med det ena och det andra. Allt jag sa, hade han världens bästa lösning på. Helt jävla påläst. Så nu e jag combo kund hos com hem. Jävligt stort alltså, känner mig extremt speciell.  

Som när man får typ ett brev från något postorder företag. Typ Jotex som man har beställt nåt tygstycke ifrån nån gång för tre år sen. Så står det typ:
Hej Christine!
Du är utvald, för att du är en så bra kund hos oss vill vi att du ska få ett alldeles speciellt erbjudande, speciellt bara till dig.......bla......bla....

Oj jävlar vad speciell man va då, lika speciell som alla andra hundra tusen som får ett likadant brev.

APOTEKET!

Jag fick ett litet skrattanfall när jag kom att tänka på när jag och en kompis var på apoteket häromdan. Föresten så kan det vara ganska pinsamt att gå till apoteket och handla beroende på vad man ska ha. Liksom typ gå dit och köpa nåt för fotsvamp tex ger en ju inte några sexiga pluspoäng direkt. Och nu när man e singel måste man ju vara förberedd 24  timmar om dygnet, men vet ju aldrig när det står nån hunk framför ögonen på en och då kan man ju inte stå med nåt jävla fotsvampspreparat i handen, eller typ några tabletter mot gasig mage typ.  Jo vi var ju då på apoteket och min kompis köper ett förpackning med nåt som återbygger balansen i underlivet, typ om man har svamp eller nåt, och vårtmedel. Och jag hitta tvål som är speciellt framtagen för sina intima delar med exakt rätt ph-balans och så, sen sprang jag på tvättservetter som också är för det ändamålet. Bra att ha hemma om man har bråttom nån gång och inte hinner duscha. Sen fyndade jag en fotfil också. Så nu står vi i kassan med dom där grejerna. Inga sexiga singel poäng liksom. Men bara så ni vet, fräschare tjejer får ni leta efter..... ;-)

Tupperware

Ibland kan jag bli lite rädd för mig själv. Jag blev det för ett tag sen när jag, mina systrar och min mamma var helt begaistrade (shit jag överträffar mig själv nu med värsta svåra ordet, kanske skulle bli författare nu trots allt när min utveckling tar sig såna framsteg) i allt vad tupperware va för nåt. Tyckte att varenda liten plastbit på de där bunkarna var värt varenda öre. Vi såg till att ha ett party i månaden. Ja alltså inte var då utan allt som allt, herregud nån måtta får det ju vara. Ni skulle sett oss när vi satt där
-Ja men då bokar jag 15 jan då för då får man lön snart.
-Nej jag hade tänkt ha 16 jan så det blir ju inte så bra.
-Nehe men då kör jag feb då.
-Så kan jag ta mars.
Gud vilken tur, så behövde man inte vara orolig att bli utan sina fina bunkar.
Han som höll i partyrna, (jo för det va faktiskt en kille), kallade oss för proffs. Det är verkligen nåt att vara stolt över. Ja menar det slår ju allt, vad är ett fjuttigt fotbollsproffs när man ligger i eliten på tupperware.
Hans anledning till att vi var proffs var att på det party man va på satt vi och beställde saker till nästa party, för det vi va på nu hade vi redan beställt till gången innan. Hängde ni med på det där. Nej kan ju va så att man måste va ett tupperware proffs för att förstå det. Kan va lite invecklat för vanliga svenssons.

I dag är jag fri från detta hemska kärringvarnings syndromet. Jag fattar inte att jag kunde lägga 250 spänn på en jävla bunke som man kan få på IKEA för typ nästan gratis. Nej men just det dom saknar ju den här unika pysfunktionen..............

Singelliv!

Jag vet inte vad det är för epedemi som har dragit ut genom det här landet, och nu pratar jag inte om nån liten pest epedemi eller nåt annat fjuttigt, nej nu snackar vi stora grejor. Nämligen brustna hjärtan, känns som att majoriteten av dom jag känner har problem med kärleken.  Det måste va det värsta som finns. En väldigt ihärdig sjukdom som man typ aldrig blir botad ifrån, som sätter sig i bröstet som en tumör och den bara växer och växer. Till slut känns det som att man ska explodera, inget botemedel finns det heller. Man kan bara hålla tummarna för att det försvinner av sig själv. Har man tur så gör den det, och då kan klumpen minska, och det är ju tur, för finns det nåt bättre än att vara singel? Eller kanske inte?? 

Jag och min bästa kompis Michelle har i alla fall  bestämt att vi ska njuta av vårat singelliv, sitter och övertygar varann hur jävla bra det är att va singel. Typ som ett "stay singel" mantra. Ja menar man måste ju passa på nu medans man kan och är ung. Sen e det ju försent, då är man fast och det är slut på det roliga. För det är ju så jävla kul att vara singel, att vara fri, gud så underbart!  En annan sak som vi har gemensamt är att vi tänker ganska mycket på vad vi stoppar i oss, och tränar flera gånger i veckan. Så vi var väldigt överens om att man kämpar så hårt för att nå upp till sina resultat för att sedan supa bort allt på helgen. Nej så vi bestämde att en gång i månaden så kan man gå ut. Inte mer för det är onödigt. Man sitter ju ändå bara och tänker på hur mycket kalorier det är i varje liten bacardi man dricker. Så vaknar man dan efter med värsta ångesten och ångrar allt man hällt i sig. Man får ju värsta skuldkänslorna.

Problemet med det här är ju bara som så att HUR FAN SKA MAN KUNNA NJUTA AV SITT SINGELLIV NÄR MAN SITTER HEMMA VARENDA JÄVLA HELG OCH ÄTER FRUKTSALLAD OCH TITTAR PÅ FILM. För det är typ det vi har roat oss med de senaste åtta veckorna. Vi känner oss jätte duktiga som sitter där med vår jävla fruktsallad, ba: Gud vad gott det va med hallon i det har jag aldrig provat.

Hur fan kan man då njuta till fullo? Nej så igår efter grönsakerna med dip så fick vi fan nog. Vad har vi blivit för jävla grottmänniskor. Nej för att kunna va singel och njuta av det så ska man ju dra nytta av alla fördelarna man har. Gå ut och träffa lite folk få lite bekräftelse och flirta järnet. Så nu e det slut med mysiga hemmakvällar på ett tag. Så nu på lördag då ska vi ut, en riktig brakutgång ska det bli och då jävlar, alla singelkillar here we come.

Morsan! (Dine)

Tycker det är jätte kul med alla som går in och läser min blogg. Och det är jätte roligt med alla komplimanger jag har fått, verkligen kul att jag kan roa nån. Var en som tyckte jag skulle bli författare, men nja jag vet inte vad min svenska lärare skulle tycka om det. Hon har en del anmärkningar på min svenska. Proffsbloggare har jag fått höra också, jag är inte så säker på hur man blir en sån men det är i alla fall nåt jag skulle kunna satsa på i så fall;-)
-Äh vad jobbar du som då?
-Nej du vet jag e en sån här proffsbloggare du vet, jorå såatte det flyter på. Själv då? 
Så kan man stå där och malla sig lite.
 En arbetskamrat ringde mig idag och tyckte att det gick lite för lång tid mellan inläggen. Ja den gamla skottskadan så går det när man är hemma och e sjukskriven;-) hahaha. Nej men morsan jag tänkte att jag skulle skriva om den där störda kvällen som du och jag va med om förut.....du vet.....Dine...Dine......hahah ja du hajar.

(Pappa du kanske ska hoppa över det här inlägget. Inget för pappaöron:)

Dine och jag har jobbat tillsammans i 7 1/2 år och vi brukar gå ut en del tillsammans och en gång när vi var på Kellys så var det två tjejer som fråga om hon var min mamma. Nej va fan tror du det är ju min mormor, ser du inte det? Efter det brukar vi skämta lite om det när vi är ute. Typ Dine hittar nåt gäng som älskar Pink floyd över allt annat och pratar med dom sen kommer jag som har letat över hela stället efter henne. För det räcker ju att man bara kommer in på ett ställe så är Dine borta. Man ba jaha vad gör jag nu....ja man börjar självklart leta reda på henne. Och det slår verkligen aldrig fel, man hittar henne jämt i ett jävla hörn och så får hon syn på mig:
-Christine alltså du måste hälsa på den här killen han kan verkligen allt om Pink Floyd det är helt otroligt, det här är min dotter föresten.
I bland så tror dom inte på oss men vissa ba:
-Fy fan vad coolt att du är ute och festar med din morsa. Jävlar.
Och så har man ett ragg, hahahahah.

Nej men i alla fall vi va ute ett gäng från jobbet på Star bar i Fridhemsplan. Det var kareoke kväll. Och man bör inte ta med mig på såna upptåg. För jag älskar verkligen att sjunga så efter några glas finns det ingen hejd på mig. Så jag lämnar in bidrag efter bidrag, men problemet är ju att jag inte kan sjunga. Men va fan jag kan bjuda på det. Men det är lite synd om dom som måste lyssna, men man kan ju inte tänka på alla andra hela tiden. Men  kvällen börja egentligen med att jag och Dine körde våran morsa grej. Det var några i en röd snygg bil utan tak som fråga efter vägen till Gullmars och då skulle Dine göra en insats och förklara den för dom, fast hon sa ju iofs fel så jag fick komma till undsättning och ställa allt till rätta och då börjar Dine:
-Det här är min dotter
Dom ba shit fan va coolt, vadå e du ute med din mamma.
Ja ba schavisst det här är min morsa.
Sen fråga killen Dine om han inte kunde få mitt nummer och det tyckte Dine att han kunde få, så han fick det. Så då var kvällens ragg avklarat då. Hahaha, jag hoppas ni förstår att jag skämtar en del. Sen ringde han dan efter och jag kom inte ihåg att han hade fått mitt nummer eller att vi träffat dom, men det är en helt annan historia. Vi träffades i alla fall aldrig.

(Och pappa om du fortfarande läser så får du skylla dig själv.....faktiskt, men jag vill inte höra gnäll sen. )

Jaja i alla fall, dom stänger ju ett där och det var bara jag och Dine kvar. Vi ville gå vidare men va fan alla andra ställen stängde ju också ett där runt omkring. Så vi tänkte ta en nattbuss hem. Men först ville vi ha korv. Men jag behövde ta ut pengar först, inte det lättaste när man inte ser siffrorna. Dine bara står och asgarvar åt mig. Och när jag har tryckt fel två gånger så tar hon över. Sen så ställer vi oss i korvkön. Jag kände att det var nåt knögligt under mina fötter, men eftersom jag var ganska full så tänkte jag inte så mycket på det. Men det va rätt konstigt ändå så jag titta ner och då ligger det en jävel på marken i korvkön och liksom pressar in sina händer under mina skor.
-Det är så skönt när du står på mina händer...
Jag ba jaha va bra då och står kvar. Som sagt jag hade druckit en del så jag var liksom inte tokklar i huvet. Dine bara garva.
-Åh snälla stå på mina fötter det är så skönt, säger han igen.
Hur jävla pervers kan man va. Sitter han hemma liksom och ba nej tänk om jag skulle gå ut och lägga mig i en korvkö, för det är ju skönt när folk står på mina händer. Värsta fettischen liksom.

Vi får vår korv. Och tar bussen hem. Vi anlände  till Vällingby vid  tre typ. Och vad  jag inte har sagt nu är att jag hade messat med en person hela kvällen om att jag skulle sova hos han. Problemet var bara att min mobil hade nästan inga batterier så den dog emellanåt, och jag hade typ glömt bort lite mitt i all alkohol att jag hade messat med han. Så jag ser det då där i Vällingby  tre på  natten.  Så vad händer? Jo jag bestämmer mig för att ta mig dit. Har inte en jävla aning om hur eller var nattbussen finns. Dine börjar förklara och jag haja typ inget men det löser sig, så jag börjar knata mot Vällingby Centrum. Men går vilse, eller jag går egentligen inte vilse för jag vet ju var jag är, i vällingby nära tunnelbanan, solklart. Men inte fan hitta jag till nattbussen. Så jag tänker att jag får väl ta tunnelbanan i stället. Mmm eller hur som om den gick fortfarande liksom.

Så jag ger upp går tillbaka mot Dine men upptäcker snart att jag hittar ju inte ju. Och inga batterier på mobilen, jävla bra sits jag satt mig i nu. Jag börjar gå tillbaka mot tunnelbanan, tänker att jag får väl vänta tills den börjar gå igen. Det var ju jätte bra tänkt av mig men problemet e bara att det är typ 2 1/2 timme kvar. Inser att så länge kan jag ju inte vänta ju så jag gör ett nytt försök att hitta tillbaka, men nej det gick inte, så jag var tillbaka utanför tunnelbanan. Men nu kändes det lite olustigt att sitta där så jag säger till mig själv:
-Skärp dig nu för fan du måste nyktra till!
Det gjorde jag, eller nja men jag hitta tillbaka i  alla fall. Men då kom ju problem nummer två, jag hade ju inga batterier på mobilen och porten va låst så det va ju bara att börja ropa:
-Dine.....Dine......Dine.......Dine........Dine..........
Jag gör ett tappert försök att klättra upp på balkongen men det gick väl så där kan jag säga, det enda som hände var att det dunka en jävla massa. Ropa lite till...
-Dine.......Dine..........Dine........Dine........Dine........
Jag gav upp så jag la mig på bänken utanför och tänkte att det här får duga som säng i natt, man ska ju ändå inte sova för mjukt, säger dom ju. Precis då kom Dine.  Hon kom där i morgonrocken och gjorde sin plikt som morsa.

På morgonen var det fortfarande spår efter mig på bänken i all pollen. Och ni behöver ju inte fundera en enda sekund på om det här är nått jag har fått höra om och om igen. Men jag bjuder på det.....vi har haft mycket kul åt den kvällen.
Och stackars han jag skulle träffa, hade ringt massa gånger och varit jätteorolig för mig för att jag aldrig kom, och kunde inte sova på hela natten. Hade gått in på aftonbladet det första han jorde på morgonen och kollat om det hänt nåt.  Så kan det gå när inte haspen e på...haha

Världens STÖRSTA spindel!

Asså jag är helt sjukt rädd för spindlar. Det finns ju dom som påstår att dom är rädda för spindlar men som ändå kan döda den och sen ta bort den och kasta bort. Det kan inte jag. Jag blir tokrädd bara av att titta på den. Ser jag en spindel så tar jag typ den tjockaste boken i bokhyllan och lägger på den, sen står jag tillräckligt länge på boken tills jag är riktigt säker på att den är död. Sen är det upp till nästa person som kommer hem  till mig att ta bort boken med spindeln. Den kan få ligga där på golvet flera dar.

En gång när jag jag stog i köket helt fredligt och pratade i telefonen var det en sjukt stor spindel på golvet. Jag stog lutad mot diskbänken och sneglade ner mot  köksbordet och ser då det hemska djuret. Helt reflexmässigt så skriker jag jätte högt och springer ut i vardagsrummet. Självklart blev ju barnen jätte rädda och båda två börjar gråta, och jag är inte långt ifrån.  Jag får lite smått panik och smyger mig tillbaka till köket, jag bara måste veta var spindeln är men jag vill ju inte titta på den så det blir lite svårt. Så jag liksom står med halva kroppen i hallen och hänger mig in i köket för att bara få en liten skymt av den och för att försöka skydda mig om den går till anfall. Man vet ju aldrig vad dom kan ta sig till dom där monstrerna (nu syftar jag på spindeln alltså och inte på barnen fast skillnaden kan i bland vara ganska liten.) Ja menar har jag inte panik innan så lär jag ju få det om jag inte vet var den är. Tänker ju inte gå och lägga mig förrän den är borta ur min lägenhet, eller den ska vara död helt enkelt. Och då kommer den utrusande mot mig där i hallen och vad händer? Jag skriker lika högt igen och springer ut i vardagsrummet och barnen springer efter. Alltså tro inte nu att jag pratar om en liten myrspindel (dom är iofs jätteläskiga med, men den här den...ja jag vet inte.....uh) Nej utan den här var stor som en igelkott typ. Eller ja kanske inte så stor men kroppen var typ lika stor som ett värmeljus med tändstickor som ben.

Den hittade ett jättebra gömställe under en byrå som står i hallen. Jag har hämtat den största bunke jag har och den tänker jag fånga in spindeln med, för det här är liksom ingen man lägger en bok på. Kan ju haja vad det skulle sprätta spindelinälvor då. Men nu e ju problemet att spindeln tänkte stanna där under. Så jag typ försöker övertala Melvin att den inte är farlig alls så om inte han kan peta lite på den med sitt svärd. Han petar lite, men den vill stanna där under. Försöker övertala Melvin en gång till men han låter sig inte luras den här gången. Så jag får ta mitt mod och petar till på den då springer den ut och sätter sig under skohyllan. Jag har verkligen äckelpanikkänslor i hela kroppen nu. Nu ser jag inte spindeln alls och det är ju inte så att man vågar börja buffa runt bland skorna ifall den skulle hoppa fram och säga tittut eller nåt. Jag springer ut på loftgången och hoppas att räddaren i nöden ska stå där. Jag hade redan ringt min nödgranne men han va inte hemma, och tur e så står en kille längre ner på loftgången och röker.
-Eh hej det är inte så att du är rädd för spindlar?
-Nja nej vadårå.
-Alltså jag har världens största spindel här hos mig och jag är sjukt rädd för spindlar så jag skulle bli glad om du kunde ta bort den.

Så han kommer in och räddar mig, problemet e bara att han inte dödar spindeln och det är ju lite läskigt ifall den går och pratar med sina spindel kompisar och kommer tillbaka och hämnas för att han inte fick bo under min byrå. Och då lär det ju inte bara vara en utan en hel arme med spindlar och då lovar jag att jag skulle dö.

Mörkrädd.

Jag måste va den mest mörkrädda personen som har levt på denna jord. Och nu menar inte jag att det kan va lite småläskigt att gå från bussen på kvällen. Vilket det i och för sig är, men jag kan ju liksom inte ens titta på TV utan att bli rädd. Det är ju en ny thrillerserie per dag som annonseras men tex CSI, helkört. Och inte nåt annat program som e lite småläskigt heller för den delen. Då måste jag sova hela natten på soffan för jag vågar inte gå in i sängen. Borsta tänderna eller tvätta av sminket e det ju bara att glömma. Jag kan ju bara hålla tummarna för att jag inte blir kissnödig för det vågar jag ju verkligen inte gå och göra.

Det värsta är att jag får ju inte visa att jag e rädd för barnen, dom sover ju för det mesta men ibland så kan det ha vart nåt som skrämt upp mig lite tidigare på kvällen och Melvin kanske säger:
-Mamma jag såg nån där.
Nej det gjorde du inte alls det och nu e du tyst.
-Jo men jag hörde nåt.
Håll käften det gjorde du inte alls (alltså jag säger ju inte så men tänker det) Då måste jag ju låtsas att jag e helcool och inte rädd det minsta.
-Kom så går vi och tittar att det inte är nåt där.
Så puttar jag Melvin lite framför så jag slipper gå först. Va va det jag sa ingen där ju.

Nej jag måste hitta nån snart som kan skydda mig från alla faror;-)

 Fågelinfluensan!

Jag tänkte berätta lite om en väldigt speciell människa som jag har äran att jobba med. Och om hon lyckas hitta min blogg här på internet så ska jag.....ja jag vet inte vad jag skulle göra faktiskt, men jag skulle bli så jävla imponerad att jag tror jag skulle dö. Hon vet knappt hur man sätter på en dator.
-Va ska jag göra, säger hon.

Men tex känner du någon enda människa som har haft fågelinfluensan? Någon? Jag gör det, min kära arbetskamrat, hon ringde sig sjuk en dag och påstod att hon hade fått fågelinfluensan. Våran butikschef ba:
-Jaha men då har du väl nåt läkarintyg då?
För det första när hon ska ringa sig sjuk så har hon det så jävla inövat vad hon ska säga att man själv knappt får en syl i vädret  för då kan hon ju komma av sig. Det blir liksom lite genomskinligt att hon ljuger då. Men liksom vad ska man tro när nån e sjuk varje måndag i typ flera månader. E det inte en dålig pizza hon har ätit så måste hon vabba åt sin dotter (som är 17 år). Hon e den enda på hela jorden som blir matförgiftad en gång i veckan.

Men om vi ska återgå till fågelinfluensan, nej hon hade ju som sagt inget läkarintyg för det behöver man inte om man bara har lite fågelinfluensa. Kan ju haja att det fortfarande är ett stående skämt på jobbet, eller hela hon e ett stående skämt. Så när hon kom tillbaka då så sa jag:
-Jaha, hade du fågelinfluensan.
-Ja men bara lite, svara hon då
-Men snälla man kan inte ha fågelinfluensan, det är en farlig sjukdom man kan liksom inte bara ha det ett par dar och sen komma tillbaka till jobbet.
-Jo men jag hade det bara lite.
-Nej det går inte man kan inte ha fågelinfluensan.
Då vart hon lite nervös och svarar:
-Ne jag bara skoja.
Men eller hur att hon gjorde.

Håll i hatten nu det här är nåt för Talang 2008.  Hon har en fågel som heter Kajsa och för er som inte vet det kan jag berätta att en bättre fågel får man leta efter. Hon äter tex bara mörkt bröd för Kajsa vet vad som är nyttigt och hon gillar pannkaka. Nummer ett på matlistan. Sen e ju inte kajsa som andra fåglar som flyger ut på kvällarna och umgås med andra fåglar, nej nej hon stannar hemma så hon blir ju inte smittad av fågelinfluensan. Vänta nu glömde jag nämna att det är en jävla undulat jävel. Alltså seriöst vad tror hon, att hennes burundulat skulle kunna bli smittad av fågelinfluensan eller veta vad som e nyttigt. Sorgligt nog så tror hon det. Kajsa e duktig, säger hon..

Och det är kört att försöka berätta nåt kul för henne för hon har ju så klart gjort precis samma sak fast tio gånger värre. Allt hon har är "jättesniggt eller jättehöftigt" Och det gäller allt, tex när jag hade vart hos frisören så sa ju hon att det var fint och så men att hennes dotter skulle minsann också klippa sig, fast mycket finare inte som alla andra, mycket finare. Hos en frisör som inte alla andra går till utan en mycket finare frisör. Och det spelar ingen roll om jag skulle komma till jobbet i en limegrön klänning men lila prickar, jag ger mig fan på att hennes dotter har nästan en likadan fast självklart mycket dyrare och har hon inte det så ska hon köpa en till henne. Fast inte en som alla andra har en mycket dyrare på en annan affär där inte alla andra handlar. Jag skulle verkligen vilja veta var hon köper sina kläder för hon har ju bara kläder som ingen annan har. Vem har råd att driva en butik där bara hon köper sina kläder.

Eller om man pratar kläder  överhuvudtaget så spelar det ingen roll vad det är man nämner. Tex om jag säger att jag har köpt ett par nya byxor för 1000:- så har hon tio par byxor hemma som hon har köpt i Italien för 8000:- st. Eller när vi stog och prata om en termos, (alltså det är liksom en termos vi pratar om) jag sa att jag hade köpt en termos och hon säger:
-Jag har en micket finare termos hemma inte sån här vanlig utan mer exklusivt. 
Allt i hennes liv är exklusivt. Hon skulle berätta för mig om sin nya uteplats och bara det var ju en upplevelse. Det är en ära bara att få se den uteplatsen. Hon rita upp på ett papper hur det skulle se ut. Och så sätter hon igång:
-Du vet jag har köpt ett bord och stolar till, allt samma serie jätte exklusivt och sen här ska jag ha ett litet bord allt samma serie jätte exklusivt sen har jag köpt en fontän som jag ska ha här allt samma serie du vet exklusivt jag har köpt ett staket som jag ska sätta här och det är allt samma serie väldigt exklusivt. 
Man ba suck, Man orkar liksom inte säga nåt bara hålla med.

Eller som den gången som en kollega skulle skjutsa henne en bit på vägen hem. Då glömde han jobbtelefonen i sin byxficka och han skulle vara ledig dan efter så han ber henne att ta med den till jobbet, då säger hon:
-Va ska jag göra om det ringer?
Det är för fan inte ens mottagning ut på lastkajen på jobbet, hur fan ska det då kunna ringa på den när telefonen ligger hemma hos henne.

Och ni behöver inte va oroliga för att hon skulle bli ledsen om hon mot alla odds skulle hitta min sida här. Den chansen är lika liten som att typ Ben Affleck skulle komma och fria till mig här och nu, men hon skulle inte fatta att det är henne jag skriver om ändå. Hon skulle ba vadå?

Snart julafton.....

Asså shit vad tiden går fort. Redan 15 november det är ju helt sjukt, var tog tiden vägen liksom det va ju sommar alldeles nyss, ja eller om man kan kalla det för sommar, men det va juli typ i går. Kom ihåg när man va liten, hur man verkligen längtade till julen och inte lite heller, man längtade verkligen. Och shit vilken tid det tog. Då gick ju tiden jätte sakta. Men nu liksom så får man ju springa för att hinna med tiden. Jag brukar vara så himla duktig med julklapparna. Vissa år har jag vart klar i typ oktober, himla skönt faktiskt när alla andra springer omkring som ufon. Andra år har jag skaffat mig en julklappsburk där jag lägger undan en viss peng varje månad så man inte blir ruinerad i december. Kan ju säga att det finns fan ingen burk i år, eller jo det kanske det finns men inte fan finns det några pengar i burken. Och e jag klar? Inte på långa vägar. Jag har köpt två julklappar. Så nu får jag ju springa omkring med alla ufon i stan i sista sekund i stället.

Jag hatar att gå i stan när det är så där hysteriskt med folk. Typ när man går i strömmen och sen får personen framför för sig att den ska stanna helt plötsligt, blir ju värsta seriekrocken ju. Eller när man råkar komma bakom pensionärsföreningen och det går liksom inte att komma förbi. Man blir ju  helt galen.

Och sen efter jul e det bara en månad kvar tills jag fyller 25. Shit Jag vill helst inte passera 25, då e man liksom närmare 30 än 20. Känns inge bra, man blir så gammal helt plötsligt. Kom ihåg när jag var liten och min moster skulle fylla 30. Oj vad jag tyckte hon va gammal. Inser ju nu att man e ju inte så gammal då. Men jag kan tänka mig att va 24 resten av livet. Snart kommer..........eh vad e det som kommer?Fan jag kommer ju inte ihåg. Jo nu kommer jag ihåg att man kommer sitta där med sin rullator och va 85 år och undra var de senate 61 åren tog vägen. 

Men på nåt sätt så blir man ju inte äldre i huvet. Jag har ändå ganska många vuxenpoäng liksom. Ja menar barn, kreditkort (eller nej fan det har jag inte längre,) banklån (inte för att det är nåt att skryta med men det är ändå vuxet.) Men ändå så e man ju typ fortfarande 20 i huvet, som när jag va på min syrras studentskiva, jag va liksom 23 då.Jag spana i en del killar och sa:
-Fan Charlotte han va ju snygg ju. 
Eller typ
- Kolla han va ju söt.
Det va alltid samma sak till svar:
-Han går i min klass, alltså typ 18 år. 
Det är då man inser att man blir faktiskt äldre. Men det borde ju va så att när man e typ 50 så kommer man ju inte dregla efter 25 åringar. Men jag börjar faktiskt tvivla, jag och min mamma och systrar var på ladies night i globen. Det va ju med Martin Stenmarck, Kjell Bergqvist och han va fan heter han, han från parlamentet..........har det på tungspetsen.......ja i alla fall och så va Idol Måns Zelmerlöf gästartist. Såklart det va jubel när Martin och gänget kom in, Mikael tornwing heter han ju. Sexiga trevliga killar. Men det va ingenting mot hur dom reagera när Måns kom in på scen. Alltså kärringarna vart ju som galna när dom överhuvudtaget nämde namnet Måns. Gud vad dom skrek och stog upp och vifta på höfterna. Alltså shit killen e typ 20 år nåt sånt. Det blir lite väl......tycker jag, så kommer jag aldrig bli.

Ja, ja mamma.......

Jag prata med min mamma idag.....igen. Hon va lite orolig för den här bloggen.
-Nej men jag tycker nog inte att det är så bra att du har den där bloggen när jag tänker efter. Du kan väl va anonym.
Hon e så orolig att folk ska missuppfatta mig, att de ska, ja eller ni blir det ju;-) ja att ni ska tro att jag inte tycker om mina barn. Så hon tyckte att jag skulle flika in nånstans att jag älskar dom. Så jag tänkte jag skulle göra mamma nöjd. Så jag säger som barnen brukar säga till mig

Jag älskar dom upp till månen och rymden och sen till solen och stjärnorna och sen tillbaka till månen och hoppar till stjärnorna igen, sen tre gånger varv till runt solen och tillbaka. Så mycket älskar jag dom. Så nu vet ni det.

Dom va så himla söta häromdan när vi vakna på morgonen så ligger dom där på varsin sida om en i sängen. Dom somnar alltid i sina sängar men kommer över vid ett två nån gång. Då ligger jag först åt Melvins håll så säger han:
- Mamma jag älskar dig du är världens bästa mamma.
Och så vaknar Dante till och säger:
-Jag tycker också du är världens bästa mamma och jag älskar dig jättemycket.
Kan en dag börja bättre. Som när dom var små innan dom kunde prata och man vaknade och det första man såg var deras ansikte och ett jätte leende då vill man ju bara käka upp dom.
Ja så ni där ute behöver aldrig tvivla på kärleken till mina barn trots att jag kan va väldigt ironisk i bland.

Bra nu e mamma nöjd;-)

ÄNNU MERA MELVIN OCH DANTE!

Vissa dagar funkar allt som det ska på morgonen innan man ska iväg och vissa dagar är helt katastrofala. Och för er som inte vet hur det är att få iväg en sexåring och en fyraåring till dagis och skolan på morgonen ska nu få en inblick i det. I dag var en av dom mer hysteriska dagarna. Dante ville ha musliflingor till frukost ,men bara dom stora bitarna. Så jag sitter snällt och plockar ur dom (jag vet jag e alldeles för snäll) Och han stoppar typ in alla i munnen samtidigt, så nu har han hela munnen full med musli. Precis då får han ett hysteriskt anfall för att Melvin satte på filmen som var pausad (jag vet inte hur många gånger jag har sagt att det blir ingen mer film på mornarna för det slutar alltid i tjafs) Och det är liksom inte första gången han ska få sina hysteriska utbrott när han har hela munnen full med mat. Och varje gång slutar likadant, han sätter i halsen, han kväljs och han kväljs och han spyr på golvet naturligtvis, att hålla sig över papperskorgen fanns inte med på världskartan. Precis vad jag behövde en jätte stressad morgon. En annan grej han e expert på är att spilla ut ett glas med dricka typ tio min innan man måste gå. Man blir ju lite halvt galen. Men jag kan räkna till tio och det är himla tur.

Dom e lite roliga föresten, jag brukar emellanåt bara ha hårda mackor hemma. Mycket billigare och nyttigare. Och jag hade haft det en längre period så jag tyckte lite synd om barnen. Kände att dom måste ju få äta mjuka mackor liksom så jag går till konsum och köper upp hela deras lager, fyllde hela frysen. Så på morgonen när jag gjort mig till och brett goda mjuka mackor så låter det så här:
-Vi vill inte ha mjuka mackor!
Men ursäkta då för att man försöker göra sig till.

Hahaha, Melvin va väldigt rolig en gång när vi hade varit och hälsat på min syster. Vi var på väg hem och det cyklade förbi två killar och jag såg att dom tittade på oss. Men tänkte liksom inte på det, brukar inte ragga när barnen e med;-) Men i alla fall så märkte Melvin det också och han fortsatte titta fast dom cyklat förbi. Dom stannade en bit bort och fortsatte titta mot oss, då säger melvin:
-Asså mamma dom där killarna tittade på dig. Dom ba, och så visade han hur dom hade tittat.
-Nej  men gjorde dom, undrar varför dom gjorde det? sa jag då.
Sen va Melvin tyst i typ fem sekunder och sen säger han:
-Mamma jag vet nåt..........
-Vaddå?
-Jag tror att dom tyckte du var snygg.
Vadå söt liksom tänka på det. Han e rolig han.