Christine

God morgon:-)

Jag tycker verkligen synd om mina grannar som måste bo granne med mig. Tänkte tex precis dra fram dammsugaren och dammsuga lite. Men hallå liksom, det är röd dag, folk e lediga och klockan är kvart över åtta. Bara för att jag är uppe i ottan så är ju inte alla andra det. Men det är inte alltid jag är så duktig att jag tänker i förväg. Ibland kommer jag på det först efter att jag har dammsugit och upptäcker att klockan är halv åtta på en söndag. Sen att det vaknar två extremt högljudda elefanter klockan sex på morgonen gör ju inte situationen bättre för grannarna. För det första kan dom ju inte ens gå på golvet utan att låta som en hel elefanthjord. Eller dom kan inte ens gå, det ska springas hela tiden. Sen strax efter det åker bilarna fram, och det ska köras tävling. För att inte tala om när gubbarna ska ut i krig och dör en efter en, pang bom ner i parkettgolvet. Fast nu är det pokemon gubbarna som är i krig mot turtles. Fast nu är ju klockan halv nio, nu får dom ju ta och vakna. Dom kan ju inte sova bort hela dan. Nu ska det dammsugas..........

Tjingeling..

13 snart 30....

Det finns en burk på ett av barnens hylla i skolan som det ligger massa pengar i. Presentkassa står det på den. Jag tror faktiskt jag ska ställa en burk på Melvins hylla också, och på den ska det stå semesterkassa, kanske kan skramla ihop till ett inträde på Skansen eller nåt. Det är fan dyrt att gå in på Skansen. Dom liksom smyghöjer det där inträdet varje år. Nu kostar det säkert 90:- att gå in. Rena rånet. Men jag kanske kan gå in på barnpriset. Ja menar jag ser ju inte en dag äldre ut än 14?!. Det gjorde jag faktiskt förra året på Eriksdalsbadet. Gick fram till kassan och sa att jag var 16 så då var det halva priset, funka skitbra.

Nästa dag står man typ i kön till nåt ställe där det är 26 och försöker se extremt vuxen ut. Brukar inte funka lika bra...

Undrar om man kommer bli mer vuxen än vad man redan är? Kommer jag liksom när jag är 40 tänka och tycka precis som nu. Tex när man ska ut och festa en lördag, så sitter man där med sina äckliga jävla drinkar med 50% sprit, 20% juice och 30% sprite, inte gott för fem öre. Men ner ska det. Liksom okej om man e 15 år då kan det ju va okej, men e det meningen att man ska hålla på så när man är 25? Ja tydligen eftersom det är samma visa helg efter helg. Sitta och dricka äckliga drinkar i brist på annat. Det blir ju liksom ingen bättring.

Gud vad många studentbilar det är ute. Jag fick ju aldrig åka studentbil, men fan vad kul det skulle va. Jag skulle kunna ta studenten bara för att få åka bilen. Jag vill typ bara hoppa på och stå där och hoppa med dom. Men sen så får man liksom påminna sig själv om att man e närmare trettio än tjugo så det är nog ingen bra ide. Det är väl inga trettioåringar som åker studentflak. Tror nog att Melvin och Dante skulle vara måttligt roade om jag hängde med på deras flak. Skulle nog skämmas rätt rejält. Men nog inte för att jag är med, utan för att jag skulle säkert va på samma nivå som dom.

Idag har jag vart och köpt mig ett litet minigym. Tycker ni att jag är tjatig med min träning. Tycker typ själv att jag är det. Men träning ligger väldigt högt på min prioriteringslista så det blir lätt så. I alla fall så har jag köpt en stretchmatta, en pilatesboll och ett hantelset med diverse vikter i, sammanlagt 20 kilo. Så nu ska jag göra om Melvins rum till ett träningsrum. Ska måla vitt, lägga in trägolv och sätta upp lite speglar. Fan vad nice. Melvin slänger jag in i Dantes rum. Haha, nej så är det faktiskt inte, nu är det så här att dom vill dela rum så då blir det ju ett rum över. Så det är ju perfekt. Så dom som vill träna kan köpa månadskort hos mig kan sätta in 395:- på mitt konto och då ingår solning på min balkong under sommarmånaderna. Det kommer en träningscykel så smånigom. Ska bara sätta en burk på Dantes hylla på dagis där det står "träningscykel".

Vet ni förresten vad jag hitta i dag. Tapeter med simpson på. Det är ju skitcoolt. Jag åkte för att köpa färg att måla om med, och kom hem med tapeter med simpson på. Fast bara på en vägg ska jag ha dom, resten blir vitt. Sen så köpte jag tapeter till köket också. Så nu ska jag göra om lite här hemma, kommer bli jätte fint. Hitta en tapet till hallen med, men jag e lite osäker på den . Ska fundera på den över helgen. Den är typ turkos med ett mönster på som går i brunt, asså skitfin. Men jag är rädd att jag ska tycka att det blir för mycket. Hmmm.....måste fundera lite mer. Asså jag gillar ju färg men tycker ändå det är fräscht med vitt.........dubbla känslor kallas det.

Rock on!

Someone to hold...

Who dosen`t long for

Someone to hold

Who knows how to love you

Without being told

Somebody tell me, why I`m on my own?

If theres a soulmate for everyone

E do gravidd?

Christinn, e do gravidd?

De e vad man får höra när man kommer till jobbet I lördags. Liksom här kämpar man med träning och unnar sig knappt ett halvt wienerbröd för att gå ner ett par kilo, och så får man höra att man ser gravid ut. Det gör gott för självförtroendet Jag e ju liksom Christine prinsesstårtan Hector, Fattar ni hur länge sen det var jag åt en prinsessbakelse. Nej jag tror faktiskt inte det.  Fan vad jag ska njuta nästa gång jag blir gravid. Då kan man liksom gömma sig bakom det och säga, ja det är jag faktiskt, gravid asså. Så kan man sitta där och fläska med magen. Då slipper man typ få andnöd för att man håller in magen hela tiden. Jag ska säga det nästa gång.

-E do en gett! (Ja ni som känner mig vet nog vem jag pratar om)

För er som missade det så var jag i London för typ två veckor sen. Jävligt trevligt. Det ingick frukost på hotellet. Fan vad nice tänker man. Jag älskar hotellfrukost, Man blir så sugen på allt att man inte kan sluta äta. Sitter och mumsar tills man e på väg och spricka. Inte för att jag har bott på hotell så många gånger, men typ dom gånger jag har gjort det. Så det första jag såg fram emot vad frukosten.

Så på morgonen på torsdan traskar vi ner och möts av tre skålar med flingor och en kanna äppeljuice. Thats it! Man ba jaha, men var fan e dom goda frallorna med massa gott pålägg? Och var i helvete är min äggröra? Melonen, frukten vem har ätit upp allt det? Vi ba, ja men vi går väl och sätter oss och hoppas på det bästa. På borden finns det lite smör och sylt. Så frågar vi dom som jobbar där vad man ska ha till flingorna. För det första så förstår inte jag hur man i ett land som England inte ska kunna göra sig förstådd på Engelska. Dom fattade typ inte ett ord av vad vi sa. Och nej, det är inte för att vi e kassa på Engelska, eller jo jag e ju i och för sig det men inte Michelle.

I alla fall, Milk, va vad vi fick till svar. Strax därefter kom det in en kanna mjölk, och några rostade mackor, mums liksom. Man va så jävla sugen på mackor efter dom där frukostarna.

Michelle råkade bli sjuk där nere och hade typ ingen röst. Hon lät som värsta....asså jag vet inte egentligen hur hon lät, men jävligt hes. Så hon ville ha lite honung till sitt te, hon frågade dom:

-Do you have honey? (michelle)

-Hah , (frågetecken, dom fattde inget)

-Honey for the the. (michelle)

- Warm milk? (personalen)

-No honey (michelle)

-No don't (personalen)

Efter ett tag kom dom in med vår efterlängtade mjölk. Michelle börjar äta.

-Christine, mjölken e varm.

-Nej e den, asså e den varm eller bara att den har stått framme varm.

- Nej varm.

Då smakar jag och mjölken e varm. Suck liksom, då har dom inte fattat vår diskussion om honungen och trott att vi vill ha varm mjölk. Så jag ropar på en av servitriserna.

-Excuse me, this milk is warm, we dont want it warm, we want it cold.

Då tar hon mjölken och går iväg, strax därefter kommer hon tillbaka.

Det ryker om mjölken nu, den är ännu varmare. Men herre gud, vilka av orden e det hon inte förstår.

-Excuse me, we dont want warm milk, we want it cold.

Hon går i väg med mjölken för att efter en liten stund komma tillbaka med en rykande kanna, mjölken e typ skållhet, varmare än nånsin. Vi e liksom i London i självaste England och då ska man väl för fan kunna prata engelska. Men det var typ så överallt kändes det som, det var nästan aldrig nån som förstod vad man sa. Tom när man gick i på turistinfot så fatta dom knappt vad man sa. Schallåååååå liksom.  

Vi skulle fråga om vägen till China town på hotellet vi bodde på. Dom ba - no we dont know, och sen efter typ några sekunder -I think Its that way, och peka typ åt nåt håll. Mmm, yeah right liksom. Nej, så nästa gång så ska jag fråga vad det är för frukost och om det finns engelsktalande personal.

Förresten så älskar engelsmännen mackor. I varje hörna, överallt så fanns det ett mack ställe. Dom sålde mackor överallt. Framförallt subway. Fanns typ ett på varje gata. Så än en gång fan vad sugen man blev på en macka. (för er som typ e lika tröga som mig så e jag ironisk nu) Det sista man ville ha var en macka.

Annars va det jätte kul. Vi kom ju ner natten till fredag. Så på fredag blev det lite sightseeing. Sen ut på pub. Lördan gick åt till shopping och sen utgång. Söndan blev det lite mer shopping och madame tosssauds, asså jag vet aldrig hur det stavas så jag gissar bara och det blir olika varje gång. Men ni fattar. Där fick jag kladda lite på Tom Cruise, Colin Farrell och grabbarna. Det var rätt dyrt att gå in där, men jag tycker ändå att det var värt det. Är man i London så ska man gå dit.

Fan jag vet att jag har vart helt seg på sista tiden med min blogg här. Och jag blir så sur på mig själv för jag kan komma på nåt jag ska skriva om men så gör jag inte det för att det kommer nåt i vägen och sen så glömmer jag bort. (oj vilken lång mening det där blev, skulle säkert vart massa kommatecken och punkt hit och dit, men ni vet ju hur jag e. Ganska så värdelös på det:-) Det har jag gjort nu, glömt bort. För jag vet att jag hade nåt skriva om.

I går var det ett så kallat öppet hus i skolan. Jag tycker verkligen att sånt e så jävla boooring. Fan, jag vet att Melvin har det kanon i skolan, jag behöver liksom inte springa runt där och verka intresserad. Fast det är ju precis det man får låtsas att man är, för annars är man ju en extremt dålig och oengagerad mamma. Och det har jag ju sagt innan att jag minsann inte är. Asså klart jag e intresserad av hans skolgång, men jag får ju den informationen jag behöver utan att behöva springa på diverse föräldrafika och öppet hus. Jag har liksom lite bättre saker för mig på min lediga tid än att sitta och fika med 40 åriga muppmammor. För det är vad jag tycker många är. Liksom, typ en mamma, värsta muppen. Nån hade sagt "jävla dig" typ till hennes son och oj vilket liv i rutan det blev. Men asså helt seriöst vem fan bryr sig. Om Melvin kom hem och sa att nån hade sagt det till honom så skulle jag typ säga "ge dom en käftsmäll" nej det skulle jag kanske inte säga, men typ "be dom dra åt skogen" eller nåt. Men i alla fall det var tipspromenad, tjoohooo, och fika så klart som kostade 20 spänn per person, och visste jag det? Nej så klart inte, jag har ändå vissa brister i min roll som förälder. För en perfekt mamma skulle minsann inte missa det, utan har med sig massa 20 lappar så hela släkten kan ta en fika. Melvin och Dante fick dela på ett fika för jag hade bara en 20 lapp med mig. Då känner man sig lite värdelös faktiskt. Mina barn vill väl också ha ett varsitt fika. Men liksom måste dom ha såna jävla ockerpriser (heter det så?) liksom tio kronor e väl lagom, då kunde ju dom fått varsitt. Men nej. Jag var i alla fall jätte engagerad i typ en timma, gick tipspromenad och allt, sen flydde vi fältet.

Har jag förresten nämt att jag ska åka till London? Tror inte det va? Eller jo jag tror iofs att jag skrev det i min senaste blogg. Men för säkerhets skull...Jag ska åka till London! Om en vecka, så nu vet ni det.

Jag har kommit till en milstolpe i mitt liv. Nog för att jag har en del vuxenpoäng jämfört med andra i min ålder, men nu har jag yttligare en. Jag har börjat äta mörk choklad, det ni. Aha....vad sa ni nu va? Imponerade? Förstår det. Nej, men allvarligt talat så är det himla bra. För nu när jag ska gå ner ett par kilo så får ju inga sötsaker slinka in liksom. Och då e det ju super med lite mörkchoklad, det ska ju tom hjälpa till vid förbränning säger vissa. Jag är verkligen evigt tacksam för att jag inte är överviktig, för det är sjukt svårt att hela tiden tänka på vad man äter. Eller det är ju inte svårt att tänka på det, men att hålla sig borta från allt gott. Jag kan vara jätteduktig i typ ett par dagar, men sen så åker godispåsen fram och så får jag gå och lägga mig med ångest för att jag åt det. För ofta om jag slarvat nån dag så tänker jag att jag redan har förstört dan ändå och då kan jag typ äta både glass, godis och bullar typ på samma gång. Då kan man prata ångest. Fan vad jag brukar ångra mig. Så därför ska jag verkligen sluta med det nu. Basta!

Ser ni förresten att jag har bytt design på min blogg, fint va? Omväxling förnöjer. Ja men det får väl va allt för idag....kram på er

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHHHHH, CP, vad fan e problemet? Det går inte att logga in på bloggen så jag kan publicera det här. Jag har inget tålamod med sånt här, åååååååhhhhhååååååå.

Tur för dig! (bloggen alltså)

Jag blir galen, nu funkar det inte igen...snälla kan nån komma och hjälpa mig. Du får gärna va mörkhårig, snygg och vältränad. Det gör absolut inget. Jo, gärna singel också:-)

God morgon!

Det var och är min enda lediga dag på två veckor, och vad händer? Jo ni kan ju kanske räkna ut det själva. Vad skulle jag annnars göra här vid datan halv sju på morgonen. Dante tycker att 06.06 är en bra tid att gå upp när man e ledig. Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Men han låter mig inte sova i alla fall så det är lika bra att gå upp. Jag va uppe typ tre gånger innan vi gick upp för han skulle ha vatten och sen så vart han ju så klart kissnödig och var tvungen att gå upp och kissa och sen så orkade han inte höra på musiken, nej för det är ju så himla jobbigt. Jävligt ansträngande måste jag säga. Jag brukar ha radion på när vi sover, fast inte högt utan bara lite bakgrund. Men det var tydligen jobbigt. Asså herre gud undrar vad som försiggår i en femårings huvud.

Man slutar aldrig att förvånas. Det smyger runt en matlådstjuv på mitt jobb. Häromdan när jag skulle gå hem så ser jag att en av mina matlådor är diskad och tom. man ba, eeee. En sak om man liksom råkar ta fel, men man vet väl vad man har med sig för mat och borde upptäcka att det är fel mat när man lyfter på locket. Och då är ju mitt enda alternativ att man ställer tillbaka lådan i kylen. Nej, då äter man upp den. Asså inte för att jag bryr mig så där jätte mycket, skiter väl i det egentligen. Men det är själva grejen. Jag skulle ju aldrig vilja äta någons annans mat. Förstår mig inte på vissa människor.... 

Nej nu tänkte jag duscha och diska lite, fast inte samtidigt så klart. Men om man ändå e uppe i ottan så kan man väl göra lite nytta, eller vad säger ni?

Hallå där!

Satt precis och funderade på vad jag skulle göra. Övervägde typ tanken på att gå och lägga mig. Men en sekund efter det tittade jag på klockan och såg att den visade på 19:45 . Asså nog för att jag lägger mig typ tidigast i hela min bekantskapskrets, men nån måtta får det vara på det hela. Då kom jag på att jag kan ju ge er en blogg. Eller vaddå ge er, det är ju min blogg.

Fattar ni hur skönt det är att jobba på föskola när det är sånt här väder? Nej jag tänkte väl det. Det är sjukt skönt, vi e typ ute hela dagarna....fattar ni hur brun jag kommer bli. Passar ju sjukt bra nu när jag satsar på beach 2008. Fast jag kommer säkert bränna mig en del också. Har redan gjort det lite i ansiktet. Måste nog införskaffa lite solkräm. Men jag trivs jätte bra på den förskolan. Personalen e supergulliga och barnen är ännu gulligare. Speciellt några som liksom har gått och blivit mina favoriter. Jag vet man får inte ha favoriter när man jobbar på förskola. Fast det får man faktiskt så länge man inte visar det och all personal på alla förskolor har favoriter. Man kan ju bara hoppas på att sitt eget barn e någons favorit. Men en kille speciellt som är 3.5 år. Så himla supergullig. Och han glömmer hela tiden vad jag heter och frågar hela tiden, "vad heter du nu igen" Och han frågar efter mig hela tiden och vill att jag ska sova bredvid honom. Men alla e väldigt söta och öppna, det känns som om man har vart där hur länge som helst. Så jag kommer nog få en bra vår där.  

Melvin va söt idag. Eller han e alltid söt, men om man säger det så blir han sur för han e cool inte söt. Men vi gick hem från skolan och dagis och så ser han en skylt med hundar på och så står det "Vi får inte rastas här" han frågade mig vad det stod och då sa jag det. "Men mamma hundar kan ju inte läsa" Tyckte det var lite kul.

Fan vad det ska bli kul i morgon. Derby AIK-DJURGÅRDEN!!! Så från klockan sju så hittar ni mig på norra. Jag missa när dom spela mot bajen för jag hade ingen barnvakt. Det är så mäktigt när det är helt fullsatt, tifot och när, Å vi e AIK börjar spelas. Den stämningen vill man ju inte va utan. Ännu mindre när bollen går över målinjen och man hör allas jubel. Man blir på så jävla bra humör. Och det spelar ingen roll hur mycket saker vissa huliganer slänger in på planen eller vad det nu är de hittar på, jag kommer alltid att höra hemma på norra stå och det är jag stolt över! Jag tycker absolut inte att det är okej att tex slänga in saker på motståndarlagets spelare, det är både pinsamt och osportsligt. (Fick häromdan typ en utskällning för att jag va AIK:are, och jag blev lite sur)Men jag säger bara.....VI ÄR ÖVERALLT och även när det blåser kallt och spelet är att klaga på så håller jag min fana högt och hedrar AIK!

Vad händer ,vad händer???? Ja jag vet faktiskt inte, inte mycket. För jag har inget liv nu på ett tag. Jag ska jobba mig in i väggen ett tag tänkte jag, sju dar i veckan på tre olika jobb. Fram till vecka 28. Så får vi se vad som händer efter det. Hoppas på att få jobba på förskolan till jul, för jag vet att dom behöver någon i höst med. Men i vilket fall som helst så löser det sig.

Nej nu ska jag börja göra mig redo för kudden......jag kommer med en till blogg på söndag.....

Massa kramar

Lara Croft.....

Asså det är redan söndag. Men jag vet inte riktigt om jag har nåt roligt att skriva om faktiskt. Men jag vill ju inte bryta mitt ord två söndagar i rad. Vet ni hur många gånger jag har tränat den här veckan? Och vet ni hur mycket onyttigt jag har ätit den här veckan. Fan jag vill inte ens veta själv. Jag skulle behöva skära mig i handleden med en smörkniv då eller nåt. Men jag måste fan skärpa mig nu. Inga kolhydrater efter lunch, och en tredjedel bort från varje måltid.  Jag har slarvat så himla mycket på sista tiden att det borde va straffbart. Så från och med i morgon då e det fan inget onyttigt som hamnar i min mun. Just nu har jag princesstårta ända upp till halsen. Så snälla alla bjud inte mig på bullar och godis. Skona mig liksom. Jag har tre månader på mig att gå ner sju kilo. Sen blir det beach 2008J

Jag ska på fest den 26 April med temat Hollywood. Och jag ska vara Lara Croft från Tomb Rider. Så jag tänkte efterlysa en del grejer. Jag behöver två st svarta pistoler och två svarta polishölster. Sen om det är någon som sitter på två kedjor med lite läder detaljer på så behöver jag det med. Som man liksom kan fästa i typ ett skärp. Dom ska va kanske 30-40 cm i alla fall. Hygglo burro asså. Det är bara att hojta till om det är nåt ni har som ni kan låna ut till mig. Jo men jag behöver en till grej, eller fyra egentligen. Festen e inomhus så jag får inte ha skor så jag tänkte ha svarta strumpor med typ "små skärp" på. Fattar ni? Nej, jag misstänkte det........asså typ som svarta armband som e som miniskärp. Det ska liksom va en skärpknäppning på dom. Ja typ så.......Asså helvete nu var jag inne och kollade på bilderna på henne. Jag behöver ju massa saker ju......ett par handskar utan fingrar, gärna i skinn. Och typ en massa grejer som hänger i hennes skärp. Ashygglo att ni kollar åt mig;-)

Jag var inne på sats hemsida alldeles nyssens och skulle boka träning till mig i morgon. Men den jäveln ville inte boka åt mig för att jag har glömt och bokat av tre träningar i rad. Men liksom hur ska jag kunna börja om mitt nya liv om jag inte får träna.....eller jo asså det är klart jag får träna, kan ju alltid köra gymmet. Men jag ville köra spinning och core i morgon. Hmmm typiskt! Känner att jag tröttnat på mitt program i gymmet, måste boka en tid med en PT eller nåt och få lite ny inspiration. Fast det är ju inte gratis precis.

Nej nu tror jag att jag ska ta och duna faktiskt. Det kanske dyker upp en till blogg i veckan. Jag har ju inte så mycket annat för mig. Det är jag och datan liksom=4 ever....

puss

Konsten att vara mamma.....

Asså vet ni vad jag hatar? Muppiga människor. Och det finns alldeles för många av dom. Typ en av den muppigaste saken jag vet är när en person sitter på tex tunnelbanan och pratar i mobilen med headset. Tanken med headset är ju att man ska kunna ha händerna fria. Så för att komma till sak så tycker jag att det ser sjukt idiotiskt ut med folk som pratar i headset och håller i sladden med ena handen för att micken ska komma nära munnen och i den andra handen håller dom i mobiltelefonen typ 20 centimeter från ansiktet. Asså herre gud vad fånigt det ser ut. Va fan ska dom ha headset till då liksom.

Vad är det som har tagit åt vädret. Nu får det ta och kamma sig lite. Liksom vad håller det på med. Hålla på och vela fram och tillbaka. Här vaknar man liksom 9 April och vad händer? Jo det är helt vitt ute. Och inte e det bomull som ligger på marken. Och sen nästa dag e det typ vår liksom. Hålla på och ge en förhoppningar hela tiden, tycker inte det är sjysst. Jag vill ha vår nu!!!! I alla fall innan 21 April för då börjar jag på förskolan och tänker inte stå och frysa på dagarna. Så snälla nån fixa vår nu.

Fan vad jag tycker det är jobbigt att vara mamma ibland. Inte att det är jobbigt med själva barnen och så, eller jo det är det fan också. Men jag menar mer alla dessa skuldkänslor som man måste tas med hela tiden. Som typ i morse när barnen skulle klä på sig. Jag sa typ till dom tio gånger och inget händer. Och man har inte direkt all tid i världen på morgonen. Nej då måste såklart Melvin rufsa runt Dantes långkalsonger så han inte vet vad som e bak och fram. Då börja han skrika om det, och kan minsann inte klä på sig då. Sen ska ju såklart Dante göra tillbaks så det blir ännu mera skrik. AHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!! Känner jag då., Fan e det så svårt att lyssna på vad man säger och varför ska det bråkas hela jävla tiden. Asså jag blir typ galen. Och Melvin liksom "Jag kan inte sätta på mig strumporna" "Jag gör det sen"

"Hallå det finns inget sen, vi ska gå nu." Och du e sju år sätt på dig strumporna på en gång."

Då måste han springa in i vardagsrummet och skrika jättehögt. Varför undrar jag?

Grannarna måste undra vad som försiggår hemma hos oss. Klockan e ju liksom bara sju på morgonen när dom sätter i gång. Och Dante kan ju inte ens gå utan att låta som en hel elefanthjord på parkettgolvet. Men vad jag skulle komma till va ju skuldkänslorna. För det är fan inte kul att behöva lämna dom på dagis och skola när man har bråkat hela morgonen. Även fast man har blivit sams då, men då vill man ju ha mera tid och göra om morgonen. Så slipper man ha skuldkänslor för att man tappade tålamodet och känna sig som världens sämsta mamma. Och det enda man tänker på hela dan e hur mycket man älskar dom och att man aldrig vill bråka mera och allt mysigt man vill göra med dom. Och jag försöker vara pedagogisk men det går fan inte alltid.

Barn är det största ansvaret

Och den största glädjen

Lika lätt som ett barn blir till

Lika svårt är det att vara förälder!

Upp till stjärnorna och tillbaks!!!     

Horton

Just det jag skulle ju berätta om när jag och Dante var på bio och såg den här filmen Horton, en elefant.

Vill ni jag ska dra handlingen för er? Okej då gör jag det. Asså den handlar om en elefant då som jag skrev, och en dag så flyger det förbi ett dammkorn. Horton tycktes då höra att det var nån på dammkornet som typ ropa på hjälp. Så han springer efter dammkornet som nu hade landat på en blomma. Och mycket riktigt på det här dammkornet....asså observera här att vi pratar om ett mega mikro pyttelitet dammkorn......så lever det en massa människor i en hel stad. Eller ja, det är ju inga människor, ni kan ju haja sizen på dom liksom när dom samsas på ett enda dammkorn. Men den handlar i alla fall om att han ska skydda dom. Trots visst motstånd från bla en översittare till kängu.  

Asså jag vet inte rikitgt vad jag ska säga faktiskt. Ni kan ju själva avgöra om ni tycker det kan va värt att se den. Men herre gud liksom...............

Jabadabadoooo

Jabadabadooooooo!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det funkar! Fast det vart ju inte det typsnitt jag valde, men va fan skitsamma.....ni fick en blogg...... 

Tillbaka....

Nummer ett: Jag ligger efter, jag skrev ju att jag skulle skriva en blogg varje söndag. Och så bryter jag det löftet den första jag gör. Vet inte riktigt vad jag tycker om det. Det är liksom tisdag i dag. Men om vi ska gå till nummer två i stället.

Nummer två: Asså den här bloggen kan verkligen få mig att bli galen. Jag höll typ på att börja grina, för när jag skrev den senaste bloggen så skrev jag faktiskt två stycken. Men sen så fuckade bloggen upp sig och den försvann. Jaja, okej men jag får väl skriva om då. (Fan inte kul egentligen) Men jag skrev om den, och vad händer? Den försvinner igen!!!!!!!!! Asså jag var i värsta upplösningstillståndet, och var inte stabil nog att skriva om den en tredje gång.

Nummer tre: jag skrev faktiskt en blogg igår kväll, och då var det ju bara en dag försent. Fast jag egentligen inte hade tid. Skulle byta lakan i sängen där det låg hysteriskt mycket tvätt som jag var tvungen att packa in. Och det var rätt sent. Och vad händer när jag e klar? Den försvinner. Det finns liksom inga ord för vad jag kände just då. Typ fucking jävla skitpiss eller nåt. Så från och med nu tänker jag skriva mina bloggar i word och sen kopiera och klistra in. Och då kan jag ju välja typsnitt och storlek på texten:-)  

Jag undrar en sak, varför är det så svårt för vissa människor att gå av en buss? Men liksom alla har väl åkt buss minst en gång i livet och borde veta att det är typ en laser som bryts när man kliver ner på trappsteget och då öppnas dörrarna. Men nej, det vet tydligen inte alla. Mupparna står där och gapar som värsta fånen för att inte dörrarna öppnas. Då måste man tala om för dom att kliva ner ett steg. Suck!

Säljes: Två extrema huliganer på fem och sju år. Väldans billigt vid snabb affär.

Önskas: Mysig tvåa i innerstan!

Förra veckan när jag var på väg till mormor och morfar, (Dine och Håkan för er som inte vet att dom har ett barnbarn, here I am) Men i alla fall jag hade bjudit över mig själv på middag. Världens godaste tacos och ännu mer världens mest hysterikt godaste wienerbröd (jag tog två) och sen så kom godisburken fram med typ massa av världens godaste godis, så det var jag ju tvungen att äta av. Precis vad jag behövde liksom. Men det var egentligen inte det jag skulle skriva. Nej utan när jag satt på tunnelbanan på väg dit. Det är så kul ibland att sitta och lyssna på folk, vad dom pratar om. Mittemot mig så sitter det två killar och pratar om ett möte som dom har haft på jobbet. Eller den ena killen var inte med så han berättar liksom vad dom tog upp och så. Ja det lät typ så här:

-Asså vad e det för jävla kärringtårtor vi får på fredagarna med massa grädde och frukt på och glasyr typ. Vart tog alla bakelserna vägen?

(Ja inte fan vet jag, dom kanske flydde fältet)

-Och sen så tog vi upp den här kaffemaskinen för den gör ju så jävla vidrigt kaffe. Och det här med att alla har med sig en egen kaffebryggare tyckte inte hon den där säkerhetsansvarige om. Dels för att det blir en ökad brandrisk och sen så slänger ju alla kaffesumpen i papperskorgen och det blir ju så himla äckligt.

Asså ursäkta men jag skulle bara vilja göra ett litet inlägg och kommentera lite här. Varför i helvete måste alla ta med sig en varsin kaffebryggare? Kan man liksom inte dela på en. Nej tydligen inte. Men dom måste ju alla fall ha ganska mycket tid över på dagarna eftersom dom skapar sig såna här världsproblem. Liksom herre gud. Jag kunde ju ha fått lite tid av dom så skulle inte min ta slut hela tiden.

Fan det är liksom jättefina rader här när jag skriver. Jag menar det blir både röda och gröna streck överallt......(i word alltså)

Va på AIK-Kalmar i söndags, premiär matchen. Asså jag vet inte vad ni har för åsikt om den saken men jag känner stämningen i hela kroppen. Innan matchen va det en sk bussmottagning, dvs spelarna anlände i en buss som vi då välkomnade med raketer, jubel och bengaliska eldar. Vad som var mindre kul var att jag fick typ en raket på benet. Asså det gjorde asont. Men jag fick bara två blåmärken så det va lungt. Men det var rätt ohäftigt i alla fall. Ohäftigt är faktiskt ett nytt ord i mitt ordförråd, så ni kanske stöter på det lite då och då. Fast det var faktiskt inte det jag skulle skriva, nej jag skulle berätta vad min kära syster Charlotte har för åsikt om min blogg. Hon ba typ:
-Asså Christine har du vart inne på typ en riktig blogg nångång. Asså typ en sån här designblogg. Det är ju mycket bättre.
Men vaddå e inte min blogg en riktig blogg eller vaddå?
-Asså du har ju liksom bara en rosa bakgrund och sen så skriver du lite, inte så speciellt liksom.
Men va fan jag gillar rosa.......
-Du e inte så rolig längre, asså det är ju inte så att jag är intresserad av att läsa vad du skulle göra om du vann tio miljoner eller nåt sånt. På dom riktiga bloggarna så kan man ju läsa om kändisar och så.
Asså om ni vill läsa om kändisar så kan ni väl för fan springa till närmsta kiosk och köpa se och hör, för där finns det skvaller om kändisar så det räcker och blir över.

Kärlek, vad e det?

Asså det här med kärlek, vem fan e det som har kommit på att det ska finnas nåt som heter så. Den personen har ju inte fattat vad det gör med människan. Tanken med det från början e ju att man ska bli glad, gå runt och sväva som på moln typ och ha hela fjärilshuset i magen.  Men det va nåt som gick snett där i den tanken, för precis när man hoppat på ett moln så blir man liksom avkastad helt utan förvarning. Och det som följer där efter är bara en massa elände. Många kvällar med tårar och en jätte jobbig tumör i bröstet som bara växer och växer tills det känns som om man ska kvävas. Fattar ni hur jävla liten chans man har att träffa någon som det ska funka med. Liksom först ska du träffa nån, bara det kan ju vara en väldans stor grej. Och sen så ska du tycka om precis allt med honom, och som om inte det vore nog, nej han ska tycka om allt hos dig. Asså fattar ni hur liten chans man har. Så summan av kardemumman blir ju att jag kommer aldrig träffa nån, så e det bara. Jag har typ gett upp. Lika bra att man börjar vänja sig redan nu att man kommer få vara singel resten av livet. För jag börjar undra om inte det här med kärlek bara är en bluff. En myt som aldrig har existerat. Liksom den sanna kärleken, vad e det för skitsnack. Nåt för Sverker att ta upp i plus tror jag. Kan han stå där och fråga ut idioten som kom på att det ska finnas sånt tjafs som kärlek.
-Ska det vara så? Tycker du att det ska vara på det här viset? Vad e meningen med det här?

Och jag har ju en backup plan så det är lugnt med mig. Om jag och Michelle är singlar fortfarande när vi är trettio så ska vi bilda ett kollektiv. Ska vi bo där med våra barn. Ja mina i alla fall. Michelle får väl adoptera eller köra ett one night stand om hon ska bli gravid. Fan vad trevligt det ska bli, då kan vi sitta där med våran fruktsallad och dip med grönsaker och kolla på film. Det blir nice. Och sen så kan vi ta en morgonpromenad varje morgon och så kan vi köpa såna där likadana träningoveraller på coop när dom har rea för att det är en utgående färg. Typ neon rosa eller nåt. Och varje fredag kan vi ha familje middag.

Nej men ibland undrar man faktiskt vad det är för fel på killarna. Asså liksom här finns två stycken mega trevliga ,jätte snälla, supersöta tjejer som är fullkomligt normala (eller någorlunda i alla fall) och ändå så slutar det likadant varje gång. Att allt bara skiter sig. Jag orkar inte med det längre. Så jag tänker fortsätta på mitt nyårlöfte nu och ska fan inte träffa en enda kille på typ ett år eller nåt. Dom får ju bara en att må dåligt. Och ska jag må dåligt ska det fan va nåt som jag har orsakat själv och inte nåt som en människa med bara en kromosom har åstakommit.

Ett litet hjärta står ensamt och gråter
Sårat många gånger
Men ändå det förlåter
Sliter i det gör många
De bara tar och tar
Ändå står alltid detta lilla hjärta ensamt kvar
Lurat av många
De leker med det lätt
Men aldrig att någon vill behålla det på något konstigt sätt
Varför vara med i leken när man inte reglerna kan?
Varför tro på den kärleken som sägs vara sann?
Varför leka med andras hjärtan när man har varsitt?
Varför är detta lilla ensamma hjärta just mitt?

lifes a bitch and then you die..................................

De va inte igår.....

Hallå där. Det va inte igår. Vet inte varför jag inte skriver nåt. Jag kan ju låtsas att det är för att jag har ett så jävla spännande liv så jag är ute på en massa galej hela dagarna och hela kvällarna med för den delen. Men nu är det ju inte så, nej utan det kan ju va så att jag inte skriver för att det inte händer nåt kul. Ja menar har man världens tråkigaste liv så e det inte så mycket att göra. Okej nu kanske jag överdrev lite, det finns nog dom som har det tråkigare än mig. Och jag har nog inte så tråkigt om jag tänker efter. Nej jag har ganska kul för det mesta. Skulle nog vilja säga att jag har nog ett ganska bra liv. Tex så har jag ju Melvin och Dante, tänk vad roligt med dom, två små monster, nej det va för snällt.........två små......huligan mega monster. Melvin har blivit extremt uppkäftig så man skulle kunna....nej jag ska inte säga vad jag skulle kunna göra för då kanske ni skulle bli rädda och ringa socialen eller nåt. Och det vill jag ju inte. Men man blir ju galen på han. Och Dante, asså en envisare unge får man leta efter. Och liksom när han sätter igång så finns det ju ingen hejd på människan. Eller vaddå människan, huligan mega monstret menar jag.  Fattar ni hur krävande det är att försöka få en femåring att förstå att vi måste gå hela vägen till Melvins skola och sen gå hela vägen till Dante dagis varje morgon i typ två år till. Det är en promenad på typ 40 min som vi får ta varje morgon. Men Dante han ska minsann tjafsa varje morgon om det och gnälla om att han inte orkar gå. Asså gnäll för det första är nåt som kan slå ut min kopp med tålamod på en enda sekund. Jag blir typ en mega huligan monster mamma då. Och det blir ju inte bättre när han sätter sig på marken och tjurar för att han inte vill gå. Tillslut får man typ dra upp han eller så får man locka med nåt:
-Kolla Dante en Isbjörn! Kom skynda dig den kanske försvinner annars.
Men det är så typiskt för varje gång som Dante kommer fram och vi har skyndat oss massa så har isbjörnen försvunnit.

Melvin vill ha en sköldpadda. Har han kommit på. Så han tjatar hela tiden nu. Sköldis ska den heta. Men liksom vad ska han med en skölpadda till. Ja ba man vad vill du göra med den då:
-Leka med den.
Precis, han tror att det ska bli hans nya leksak.
-Men vi ska tävla med den och låta den gå var den vill.
Försöker få han att förstå att en levande sköldpadda inte är någon leksak.
Och  jag har vissa krav innan han får sitt lilla husdjur. Han ska inte vara uppkäftig och han ska inte bråka med Dante och han ska sova hela nätterna i sin säng. För som det är nu så kommer han över till min säng varje natt. Så han kommer få kämpa mycket innan han får sin lilla sköldis.

Aaa det är väl dom två som gör att man får ett någorlunda spännande liv i alla fall. Man lär sig nåt nytt varje dag. Min nyaste kunskap är nog vad Transformers är för nåt, vet iofs inte exakt men typ lite.

Det va allt för ikväll.........god natt

I dag är det Alla Hjärtans Dag, liksom happy valetine. Det enda jag begär är att få en ask med gelehjärtan. Det har jag typ önskat mig i flera år. Men tydligen så tycker folk att det är alldeles på tok för mycket begärt. För har jag fått några hjärtan? Nej inte ens ett halvt. Fan här går man och ser fram emot att få sina hjärtan och så är det ingen som tycker att jag är värd lite uppskattning. Så jag tänkte att jag får väl uppvakta mig själv då. Gick till Ica efter jobbet och tänkte köpa en ask till mig själv. Och vad händer, askjävlarna är slut. Asså vad e det för fel. Måste alla springa och köpa gelehjärtan bara för att det är alla hjärtans dag. Ja menar dom kan väl parta loss på en alladin ask eller nåt. Så nu fick man mysa med en chokladkaka med dajmkross i. Precis som om det va samma sak. Fick ju ingen kärleksstämining alls. Nej, så nu vet ni alla, att om ett år på alla hjärtans dag så förväntar jag mig att få minst en ask med smaskiga gelehjärtan.

Apropå jobb, jag skrev ju efter jobbet. Jo det är så att jag är ingen student längre. Och jag vet vad ni alla tycker om det så ni kan bara hålla god min och fortsätta va mina vänner. Men jag känner verkligen att jag är inte skapt att plugga. Fan vad det är tråkigt med alla läxor och skit. Stressen är nog det jobbigaste, fast man är klar med det man ska göra så är det fyrtio miljoner andra grejer som ligger på hög och väntar på att bli gjorda. Och då blir jag bara sur och skiter i allt i stället. Jag är helt medveten om att det är en jätte dålig vana. Eller vana var egentligen inte ordet jag sökte, men jag komer inte på. Va fan heter det när man har nåt dåligt.......eh.......jo egenskap. Det va det jag tänkte på.  Men sen så prioriterar jag så mycket före än att sitta med skolgrejer. Liksom att träna, det är ju superviktigt. Så det måste jag göra ofta. Träffa Michelle, också superviktigt. Sen finns det några andra superviktiga måsten som tyvärr prioriteras före skolan.  Asså vi skulle kunna sammanfatta det hela med att jag har alldeles för lite diciplin (stavas inte så) disciplin (mycket bättre) för att gå i skolan.

Så nu jobbar jag i stället. Står i en vikariepool i kärrtorps- / enskededalens förskolor. Det är typ bara jag som står i den dä poolen så det finns massa jobb. Och det är ju det jag vill jobba med. Så den här veckan har jag vart på en förskola, en avdelning med 3-5 åringar, och nästa vecka ska jag va på en småbarnsavdelning fast på en annan förskola. Det enda som jag tycker är jobbigt är att man måste va ute. Asså självklart måste man va det. Men måste det va så jävla kallt. Jag får ju typ köldskador på fötterna fast jag har världens tjockaste skor som väger mer än 5 kg st liksom. Jag har tom strumpbyxor under jeansen, och ändå fryser jag. Tror jag ska öppna en egen förskola, en inneförskola. Man går bara ut om det är över 20 grader och klarblå himmel.

Lasermannen!

Hallå där!
Läste på löpet till Aftonbladet i dag att lasermannen e jagad av polisen. Asså helt jävla seriöst vad fan e en laserman för något. E det en ny gestalt från star wars eller vaddå. Han har liksom rymt från Luke skywalker och Darth Vader för att skjuta ner folk på stockholms gator. Men jag undrar ändå fortfarande vad det är som man ska uppfylla för att få bli kallad lasermannen. E han typ släkt med Buzz lightyear och har en superhemlig laser i armen. Se upp för här kommer lasermannen och den som börjar bråka med honom blir träffad av en mega stark och superhemlig laserstråle. fattar inte nåt.  Men varför måste han ha en pistol om han har en laser. Tycker det är oklart.

Fast jag skulle nog kunna förklara för er hur det ligger till, men det här är ju bara min egen teori. Det var säkert så att han har inte alls någon superhemlig laser i armen, utan när han sköt med sin pistol (asså jag vet inte ens om han sköt med nån pistol har inte läst själva artikeln.) så reflekterades typ ljuset från en gatlykta i kulan och då trodde folk att det var en superhemlig laser, ja typ så....

Precis som när man läser med tokstora bokstäver "Carola mitt i explosion" Man ba shit vaddå överlevde hon eller. Eller jag ska ju inte ta i här nu, Carola var väl iofs ett jäkligt dåligt exempel för jag skiter fullständigt i vad hon gör och inte gör. Ja menar e det överhuvudtaget nån som bryr sig om Carola? Men om vi säger Ben Affleck i stället då, då snackar vi grejer. Liksom "Ben Affleck i explosion" man ba nej fan han som e så snygg i Pearl Harbor och Armageddon han får ju inte dö. Sen så köper man tidningen och vad händer liksom. Vaddå blåst på nyheten, nej asså då råkade det ju va så att Ben eller om vi nu ska säga Carola skitsamma, i alla fall, då satt hon på ett kafe typ tre kvarter bort från händelsen och då råkade hon höra ett litet small.  Det lyckas då journalisterna få till att stackars Carola befann sig mitt i explosionen. Herre gud säger jag det borde finnas gränser för vad man får skriva. Men uppenbarligen så gör det ju inte det.........

Asså jag kan verkligen bli irriterad på folk. Som häromdan när jag skulle åka till stan. Precis då skulle alla andra människor också åka till stan. Fan har dom inget bättre för sig än att ränna runt på Drottninggatan. Tex på tunnelbanan det är så sjukt mycket folk att man kan känna vilket kön det är på den som står bakom, och ändå ska folk trycka sig på. Hallå liksom ta nästa tunnelbana för det är lite fullt här som du ser. Men nej nej det går alltid att trycka lite till. Och sen så slår det aldrig fel, jag lyckas alltid hamna brevid en gammal tant eller det kan vara en gammal gubbe eller egentligen kan det vara vilken jävla dåre som helst. Men det ska hostas och det ska harklas och det ska snoras. Som om inte det vore nog, nej världens jävla andedräkt har dom också så man själv liksom får stå och hålla andan för att inte tuppa av. Bättre att tuppa av av egen syrebrist än att göra det av någons annans giftiga ånga.

Men tycker inte ni också att det är lite konstigt, ja menar man åker in till stan vid typ tolv en torsdag och det är smockat med folk. Har verkligen inte dom nåt annat att göra. Hört talas om jobb tex? Fan skaffa en hobby eller nåt. Dom kan väl typ börja sticka eller nåt. Såg häromdan att det var någon som stickat en halsduk till en lykstolpe...se och lär säger jag......God natt!

Asså så här är det, jag skriver som jag gör här i min blogg bara för att jag kan skriva precis som jag vill. Jag vet precis nästan exakt vilka regler som finns. Typ börja aldrig en mening med "och" eller "men". För att få sätta ut ett kommatecken måste det vara en fullständig sats på båda sidor, dvs (för er som inte är så otroligt välutbildade som jag) att det måste finnas ett subjekt och predikat på båda sidor. Vem gör något och vad gör denna någon. Se jag kan och vet men jag tänker inte så när jag skriver här. Vart vill jag komma nu då? Jo, så att ni inte tror att jag typ lämnar in en svenska uppsats skrivet på det här sättet som jag gör här. Då skriver jag ordentligt, otroligt proffsigt. Så jag e inte dum i huvet. Även fast man kan tro det ibland;-) Men det här är min blogg och där är det bara jag som bestämmer!

Vet ni vad Melvin sa i dag när vi var på väg till skolan. Liksom värsta förolämpningen. Han frågade hur många år jag fyller, och då sa jag att han skulle gissa. Vet ni vad han svara?????? 37!!!!! Hallå 37. Går han omkring och tror att jag är 37. Nej så nu måste jag påminna han varje dag om att jag e 25. Vet du det nu Melvin? Jag är 25 år. 25 och ingenting annat, det ska jag va minst i ett år i alla fall. Asså herre gud 37...........

Kära kära familj.....

Kom att tänka på en sak, man skulle kunna kalla det för värsta glädjedödar minnet. Jag har en storasyster som heter Anneli, en av världens bästa. Hon har alltid varit lite av en favorit hos oss andra syskon. Beror på att hon bodde med sin pappa, så man sågs inte varje dag precis. Och när hon kom och hälsa på så fanns det ju en del att konkurrera emot eftersom jag har fem andra syskon, som alla ville ha hennes uppmärksamhet. Tex så ville alla sitta bredvid henne när vi satt och åt. Jag har ett svagt minne av att det nästan alltid var jag som fick sitta där, hmmm.....jag hade väl mina metoder. Kunde vara rätt orättvis när jag var liten. Kom ihåg när jag och min lillasyster skulle leka med barbies. Då skulle alltid jag välja kläder först och tog så klart dom finaste, sen bestämde jag att jag vann tävlingen för jag hade ju finast kläder........fast det minns jag faktiskt inte, men min lillasyster minns det klart och tydligt, och berättar gärna om det flera gånger om. Jag måste ha förträngt det. Tycker att det borde vara preskiberat nu. Eller så kunde jag faktiskt vara väldigt elak. Som en gång när vi skulle leka blindbock jag och min lillasyster, eller lilla och lilla, det skiljer 13 månader så hon e inte så liten. Men i alla fall då skulle vi leda varandra och då ledde jag in henne i en lyktstolpe.....fast jag sa aldrig att det va med flit......förlåt......hoppas hon har glömt det.

Men om vi ska återgå till minnet som jag hade, med min storasyster. Det var typ när man skulle ses nån helg och typ shoppa hela dan och sen gå på bio, en riktigt dunder hel dag. Man hade verkligen sett fram emot det hur länge sen som helst och tyckte det var världens roligaste. (Jag menar verkligen inget illa med det här syster, jag och Charlotte har jätte kul åt det,) Så man åkte in till stan med världens gladaste humör och det slog typ aldrig fel, det var alltid nånting:
-Asså jag har ju lite ont i huvet, jag känner lite migrän spänningar, så vi kanske bara kan gå in i dom affärerna vi verkligen vill gå in i, eller e det nåt speciellt du ska handla?
Va fan ska man säga:
-Nej asså det var inget speciellt.
-Nej men då kanske vi kan åka hem och hyra en film bara eller nåt.
(fan jag kan inte ens hålla mig nu när jag skriver, sitter och skrattar för mig själv.)
Va det inte huvet så var det magen:
-Asså jag har lite ont i magen, så vi får se hur mycket jag orkar med, vi kanske kan hyra en film i stället för bio. För det är egentligen inget som jag ska handla, e det nåt speciellt du vill titta på?
-Nej men det är lugnt, jag skulle bara ha några småsaker, kan ta det sen....film blir bra.
Jag har inte själv migrän och fattar att det måste vara jätte jobbigt, men det var så hopplöst varje gång som man sett fram emot hela grejen med shopping och bio som slutade med en hyrfilm hemma i soffan (nu skrattar jag igen)

Jaja syster men vi ska ju faktiskt inte underskatta våra mysiga kvällar som vi har haft. Kommer ihåg när jag var typ tretton och bodde hos dig varje fre lör och sön, i princip. Sov tom till måndan och gick upp typ halv sex bara för att få en extra kväll. Det var verkligen hur mysigt som helst. Kommer ihåg det stående fredagsnöjet som vi hade, att städa din källare. Men vi orkade ju aldrig städa klart så det enda vi gjorde var att bära ut allt för att att sen bära in allt. Och man kom fortfarande inte in i källaren. Den blev nog aldrig städad vad jag minns. Eller när jag offrade min födelsedag för att slå in dina glas i tidningspapper när du skulle flytta. De va tider det. Skulle inte vilja byta ut en enda av de dagar vi haft mot nåt annat. Inget går upp mot ett skrattanfall tillsammans med dig. Hur irreterade vi kan va på att dom har byggt tunnelbanorna på så sätt att man sitter mittemot varann. Liksom varför, va fan ska man sitta och glo på varann för. För det är ju typ alltid nån som glor. Och vi har ganska lätt för att bli generade, så det räcker att nån råkar titta lite för mycket för att man ska bli helt generad. Asså det är faktiskt jätte jobbigt...jag kan typ bli det av att tänka på att jag ska bli det. Och vi har verkligen kul åt det där, vet inte hur många gånger vi har legat dubbelvikta på golvet och skrattat ihjäl oss. Eller våran kära mor som kan också utlösa våra skrattanfall......vad skulle vi göra utan våran kära mamma.

Jag var verkligen världens drömtonåring, även fast ni kanske inte tror det. Jag var typ aldrig ute på några fester. Eller inte ens typ, jag var ALDRIG ute på några fester. Drack inte, rökte inte. Asså jag bakade typ bullar till mamma till hon kom hem från jobbet. Ja menar vilka andra femton sexton åringar gör det. Jag städade, diskade och gjorde typ massa grejer. Jag ville typ inte att mamma skulle komma hem från jobbet och känna att hon behövde städa. Just det, nu kom jag på vad jag mer gjorde, håll i hatten. Tror ingen kan bräcka mig faktiskt, jag gick upp klockan sex typ varje morgon och gjorde frukost till mamma och pappa. Bryggde kaffe och allt ni vet. Shit vad duktig jag va. Fast jag gjorde inte det jämt men under en period. Och jag gjorde verkligen allt för att jag ville det. Så var jag den enda av mina syskon som hjälpte till hemma också. Och det enda jag tänkte på när jag skulle flytta hemifrån var vem som nu skulle hjälpa mamma med allt. Det är tyvärr ingen som tagit över efter mig, Nu bor det bara två små bortskämda ynglingar kvar på 18 och 21 år.

Älskar min stora bästa familj...........