Christine

Spanien...

Nu har jag kommit hem till Sverige igen efter en vecka i Spanien. Alltid när vår familj ska göra något så ska vi alltid skämma ut oss. Inget kan liksom bara gå vägen. Det börjar när vi kommer till Skavsta. Pappa hade checkat in åt oss via nätet och skulle fixa priority boarding. Liksom då slipper man ju stå i kö och kan bara glida förbi alla andra köande människor. Får välja vilka platser man vill på planet och allt. Så vi ba sitter där i restaurangen och käkar crossiant och väntar till sista utropet för vi behöver ju inte köa.  Sen glassar vi fram. "Ursäkta, hallå ursäkta, vi har priority boarding så kan vi få komma fram här, ursäkta" Så sen efter mycket bökande och stökande så lyckades vi tränga oss fram.

-Nej men det här är inget priority boarding.

Pappa liksom helt bombsäker på att han har rätt:

-Jo men det är det visst det, jag har bokat via nätet och det står här att jag har nummer 16 i ombordsstigning.

-Nej, det är numret i ordningen på incheckningen. Alla andra har precis likadana biljetter som ni.

Asså herre gud vad pinsamt, ba: "ursäkta, ursäkta, hallå ursäkta, kan vi få komma fram här vi ska ställa oss sist i kön, ursäkta.

Liksom man höll ju på att skämmas ihjäl typ.

Sen så hatar jag när man ser förvirrad ut. Liksom även fast man inte vet vart man ska så kan man väl låtsas att man vet. Typ låtsas att man är helt världsvan. Det är vi värdelösa på. Ser ut som vilsna själar vart vi än ska.

Sen så hade ju pappa bokat att vi skulle mellanlanda i Paris och vara där i sex timmar. Men gud vad trevligt tänkte vi. Då kan vi ju ta det lugnt, äta en god lunch tillsammans. Kanske promenera runt lite där i Paris. Asså det var inte lika trevligt när man kom dit. För det första var det skit kallt och vi hade ju liksom klätt oss för lite varmare klimat. Och det blåste typ värre än stormen per. Liksom vi skulle gå till Mc Donalds och äta lite lunch. 5 min stog det på en skylt, så vi böjade knata. Men inte fan hitta vi nåt Donken. Sen tog typ vägen slut och vi hamna mitt i en rondell på motorvägen. Där går vi med våra resväskor typ mitt i motorvägen, eller i alla fall vid sidan om. Verkligen som helt vilsna turister som inte har en aning vart dom ska.  Asså shit vad muppiga vi måste sett ut. Vi kunde ju lika gärna skrivit vilsna turister i pannan eller nåt. Så vi traskade tillbaka och pappa ska leka världsvan och fråga nån

-Monsiur, monsiuer, (asså hur fan stavar man??) Mac donaaalds, resturanteeee.

Liksom som att han kunde Franska.

Och den där fransmannen börja babbla på i 180;

-Je jo joelle moa tiiej blablablablablablablablablablablablabla..........

Pappas huvud liksom typ robotaktigt nicka upp och ner och munnen hade liksom fastnat i ett smileläge och ba;

•-         A, a, a, a ,a ,a ,a ,a ,a ,a ,a ,a Merci

Och vid varje A så nickade huvet till. Liksom man fattade ju inte ett jävla jota. Så vi fick äta en pizza på flygplatsen i stället.

Sen var det dags att börja bege sig på nästa plan. Pappa tänkte att vi kan väl lika gärna checka in och sitta och vänta vid gaten typ. Så vi ställer oss i kö typ två timmar vårt plan ska gå. Nästa plan som skulle gå var till Sverige. Och vi stog först i kön och var jätte nöjda med det. Väldigt länge fick vi vänta och vi stog och klaga en massa för att dom aldrig kom nångång. Nu hade det börjat blivit en jätte lång kö bakom oss. Så kom personalen fram och ropade destinationen på det flyg som var näst på tur. Vi ba;

- No barcelona.

Hon tittade på oss som idioter,

- Barcelona no no two hour.

Asså shit, fan kan inte bara nåt bli som vi vill. Så det var ju bara att ursäkta sig fram för en tredje gång och gå och sätta sig på en bänk och se glad ut. Låtsas att man inte alls tyckte det var pinsamt.

Sen går det ganska bra tills vi kommer fram till Cambrills och ska hitta vårt hotell. Asså jag och Charlotte har inget tålamod alls och sitter i baksätet och blir skitgriniga för att det ska vara så jävla svårt. Asså fatta att det tog oss typ 17 timmar att ta oss till spanien. Ja menar det måste ju va världsrekord.  När vi två är i upplösningstillstånd så stannar vi och ska fråga några som jobbar på ett kebab hak. Man såg hur dom skakade på huvudet och den ena killen efter den andra kom och den ena såg mer ovetande ut än den andra. Asså jag vill bara göra klart här att vi hade en lapp där adressen stog och namnet på hotellet, mas den gran hette det. Men dom hade ingen aning. Så vi åker vidare i typ  exakt tio meter och vad står på huset där? Mas den gran. Asså helvete, idioterna jobbar i huset brevid på exakt samma gata och har ingen jävla aning om att det finns ett hotell precis vägg i vägg.

Annars hade vi skitkul där nere, så mycket som jag har skrattat under den veckan har jag nog inte skrattat ens på hela det här året. Det var verkligen jätte mysigt. Mådde riktigt bra.

Jo en sak till som var kul, eller asså det var massa saker som va kul men jag kan ju inte ta upp allt här. Men vi e ju ganska knäppa i vår familj, skojar om ganska mycket och ska muppa oss lite, framförallt min lillebror Johan. Men när vi ska gå på planet i paris tror jag det var. Så blev det liksom att pappa kom lite före. För han ville gå på först så han kunde sätta sig nära dörrarna och komma först av planet så han slapp köa till hyrbilarna. Och Johan då tar sin väska och lubbar järnet förbi massa människor och ba - pappa, pappa!!! Asså helt på skämt och jag och Charlotte asgarvar och man ser liksom hur alla ba, va i helvete e det där för en dåre. Helt galet kul. Ja asså det var ju mycket roligare där än att läsa om det här. Men men.

Fast nu måste jag sova lite tror jag och sen så e jag sjukt hungrig så jag måste nog ta en nattmacka också. Men vi ses snart, jag måste ju berätta om när jag och Challe skulle köpa en handduk med spongebob, hahahah.......

Bäver slash marsvin..

Dante var uppe hos en kompis och lekte i dag. Jag skulle hämta han där när typ maten var klar. Asså jag vet inte vad ni anser men om man glömmer bort att hämta honom och dessutom inte har fixat nån mat överhuvudtaget, för det glömde jag bort också mitt i allt, e man extremt oansvarig då eller? Ett fall för socialen kanske. Nej jag tror inte det, han kom ner sen efter ett ganska långt tag med en gorby pirog i handen. Som han då hade fått av sin kompis mamma. Hon kanske kände på sig att jag hade glömt han. Den här vill jag äta sa han. Perfekt jag och Melvin hade tryckt i oss lite fil med flingor. Då slapp jag det. Laga mat alltså.

Sen då när han sitter där vid bordet med sin mikrovärmda pirog så säger han:

-Jag fick klappa hans bäver.

-Jaha, men e du säker på att det var en bäver han hade eller tror du inte att det kan ha vart ett marsvin typ eller en kanin?

-Nej jag tror det var en bäver.

-Men Dante man kan inte ha en bäver som ett husdjur.

-Nej, men jag tror det va ett marsvin.

Jag vet inte riktigt vad en bäver och ett marsvin har gemensamt, men nåt måste det ju va i alla fall. Det kan ju ha vart en dvärgbäver, kanske.??

Tjo flöjt....

Japp.....

Jag håller på att packa lite hära. Åker ju som ni vet till Spanien på lördag, och snälla ni som har den stora äran att jobba med mig, kan inte ni vara så himla supergulliga att påminna vår kära butikschef om att jag kommer inte i helgen. För jag orkar inte ringa och påminna. Annars kommer han ringa klockan 09:58 på lördag morgon och undra om jag e på väg, men då sitter jag och har det super i Paris. Ja, asså vi ska mellanlanda i Paris, en liten paus på sex timmar. Men va fan gör man inte för att komma några kronor billigare undan. Och då när folk frågar mig vilka länder jag har vart i, ja då kan jag ju säga att jag minsann har varit i Paris också, mmm väldigt berest.

Nämen det ska verkligen bli så himla skönt. Liksom finns ju inte ens med på världskartan hur skönt det ska bli. Massa sol och bara ha det bäst.  

Asså ibland kan jag bli så trött på mig själv. Om man är 25 år, borde man inte veta då vad man vill jobba med. För det vet inte jag. Och jag blir typ stressad av mig själv av att jag inte bara kan va nöjd med det jag gör. Jag ska ju liksom jobba tills jag är 65 år. Det är ett par år kvar. Asså jag trivs jätte bra med att jobba på förskola och jag trivs jätte bra på den jag är på nu. Men jag får ju typ ont i magen av att tänka att man ska gå dit varje dag i 40 år till. Nej, det finns verkligen inte med på världskartan. För då kommer jag inte bli så gammal. Då kommer jag kolavippen vid typ 35 eller nåt. Fan att jag inte kan bli sveriges brunett Bella istället och tjäna miljoner på min blogg.

Jag måste hänga upp lite tvätt nu bara. Fast jag vet inte riktigt var jag ska ha den. Jag har typ tvätt överallt. Jag menar verkligen det, det hänger liksom strumpor på soffan, och kalsonger på min Karlskrona stol från IKEA, byxor på köksstolarna, tröjor på min säng, ja som jag sa, överallt. Be right back......

..........Så där ja. Asså nu gör jag verkligen en efterlysning helt seriöst. För det är faktiskt så här, jag behöver ha upp lite tapeter i köket, lägga lite golv i Melvins rum, Borra lite här och borra lite där, sen så vill jag ju måla om i hallen med så det får stå med på listan. Är det ingen vänlig själ därute som har lust med lite volontär arbete. Kan lova att arbetet bara går till välgörande ändamål. Just det en expert på att klä om soffor behöver jag med. Finns det förresten en handsymaskin? Som man liksom kan dra direkt utefter soffan om man liksom vill ha som en söm i mitten. Det skulle ju underlätta enormt. För det kan ju inte va meningen att man ska sitta och sy för hand. Då flippar jag ur.

Ja ja, nu ska jag gå och lägga mig tänkte jag. Men vi ses när jag kommer hem från Spanien....

Adios......

Idag har jag vart jätte äcklig. Asså vi skulle äta middag på korvkiosken. Jag köpte en fiskburgare som var typ helt dränkt i dressing. Och det var inte mitt fel. Han hällde liksom inte på någon dressing på min burgare, så då frågade jag "ska det inte va någon dressing på min hamburgare" "jodå" sa han då. Och så pressa han ut halva flaskan på min smarriga fiskburgare. Sen så köpte jag en stor pommes frites (som i och för sig barnen också åt av) Men som om det inte var nog, nej, jag ska minsann ha en extra dressing till pommesen också. Satt där och bara tryckte i mig. Kände mig som värsta tjocka flodhästen efteråt.

Jag har gjort det förut och jag har nu gjort det igen. Kan jag inte bara lära mig att jag måste skriva ner om jag kommer på något. Jag vet att jag hade massa grejer som jag liksom har tänkt att det där ska jag skriva om i min blogg. Men sen så glömmer jag bara helt bort det. Typiskt!

Vet ni var jag e nästa lördag??? Nej och det ska jag tala om för er. Då ligger jag i en bikini på en liten handduk mitt i den klarblåa himlen och badar i saltvatten och har det superskönt. Jaha ska ni jobba? Men gud vad tråkigt för er. Ja för jag ska ju till spanien, jorå så atte. Lol!

Nu har jag jobbat tre veckor på mitt nya jobb och jag måste säga att jag verkligen trivs jätte bra. Barnen är så himla mega gulliga. Kramiga och sjukt gosiga.  Och dom som jag jobbar med är också super trevliga. Så det känns jätte skönt. Att man kan ha ett jobb som man inte har ångest över att behöva gå till.

Nej, det här vart ju en värdelös blogg, men jag måste lägga mig nu. Ni ba, seriöst klockan e ju halv tio. Men jag är helt sjukt trött hela tiden så vad gör man liksom......

God natt!

Dumpa honom, han vill faktiskt inte ha dig...

Jag fick låna en bok av min kära vän Michelle. Dumpa honom, han vill faktiskt inte ha dig, heter den. Asså seriöst jag tror nästan att det är mig den handlar om. Fast seriöst så e det inte det, fast man skulle kunna tro det. Jag har verkligen lärt mig något av den boken . En sak är att killar är ALDRIG för upptagna för att skaffa sig det de vill ha. Det spelar ingen roll om dom har tre jobb, pluggar och tränar typ fem dar i veckan, e man intresserad så finns det alltid tid. Asså nu tänker ni säkert, men va fan har hon inte fattat det innan.....asså för det första så har jag väl visst det. Men det är alltid svårt att se det från det hållet när man sitter där och e så jävla kär att man skulle kunna dö för honom. Det är då ursäkterna kommer fram, men han har så mycket nu, det är så mycket med jobbet, han har det och det.......istället för att bara inse att han helt enkelt inte är intresserad. Nästa gång ska jag försöka känna efter när en killes dåliga uppförande får mig att må dåligt över mig själv. Obehagskänslor är illa, tårar är väldigt illa! Träffar man nån e det meningen att man ska må bra. Man ska inte behöva sitta och stirra på telefonen i timmar och önska att den ringde eller att det kom ett sms. Och jag ska aldrig hamna i situationen där jag har ångest för att jag hörde av mig när jag kanske inte borde. Upptagen är ett annat ord för skitstövel, skitstövel är ett annat ord för nån du inte går ut med. Jag ska ha en kille som glömmer allt annat i livet innan han glömmer mig och det finns någon där ute som vill visa hela världen att jag e hans flickvän och honom ska jag hitta!

Jag är nog rätt irriterad just nu känns det som.............

Asså jag tycker verkligen att det är så jävla jobbigt att dejta. Om jag fick bestämma så skulle jag helst vilja hoppa över hela det jävla stadiet och bara köra. Liksom känns det bra varför hålla på att spela det här jävla spelet. Jag hatar spel. Typ, nu har jag har hört av mig en gång nu e det hans tur, jag kan inte ringa för jag ringde i går. Bajs, säger jag. Asså vill jag ringa så ska jag fan kunna göra det, eller messa eller vad det nu är.  Men det går ju inte för man ska spela spel, man ska spela svår. Fast man inte är det överhuvudtaget. Ja, asså jag är ju inte lätt heller, men om jag tycker om någon så visar jag gärna det. Fan!!!! Jag blir arg. Och så blir man ju liksom helt nojig för att man inte vet var man har han. Känner typ svartsjuka på jätte löjliga saker. Och facebook gör ju inte saken bättre. Men jag vet ju redan att lifes är verkligen en bitch and then you really die...............

Jag har fått en cykel av min syster. Precis vad jag ville ha. Synd bara att jag inte visste att hon hade en cykel stående som samlade damm när det var busstrejk. Typiskt! Men men, nu har jag ju en. Jag har cyklat till och från jobbet nu i två dar. Asså man känner sig hurtig som fan när bussen gasar förbi. Tänkte cykla typ tre dar i veckan, så jag inte behöver ha enorma skuldkänslor för att jag inte hinner träna på veckorna. Det är ju ändå en och en halv timma om dan. Men jag har typ skitont i svanskotan, varför? Det gör inte ont när jag sitter ner, men typ om jag lutar mig mot nåt så gör det ont som fan. Jag får undvika att luta mig mot saker om det är något som tänker hålla i sig.

En sak som jag verkligen blir irriterad på. Asså helt seriöst, här kommer jag cyklande, helt jävla svettig och helt rödblommig i ansiktet. Inte snygg överhuvudtaget. Men det ska visslas, och det ska tutas och det ska typ göras pussande ljud med munnen. Kan man inte få vara ifred liksom. Uppskattar det inte överhuvudtaget, snarare tvärtom. Tar typ illa upp. Tur att jag har cykel så man kan cykla fort därifrån. Det är värre om man e ute och går, asså en gång, det var verkligen den absolut värsta. Jag är ute och går med Dante i barnvagnen och har typ kjol på mig. Men liksom hallå man ska väl för fan kunna ha kjol på sig på sommaren utan att bli antastad?! Men i alla fall det åker förbi två killar i typ en cab eller nåt och dom tutar massa gånger, vevar ner rutan och ropar nåt. Men jag låtsas typ att jag inte hör, dom sakta t.o.m in. Kände mig extremt besvärad. Jag ville bara öppna marken och hoppa ner i hålet. Sen åker dom och vad händer?, Dom vänder längre fram och kommer tillbaka och typ filmar mig med sin mobil, tar ett kort eller vad fan dom sysslade med. Det är ju liksom helt sjukt. Hur jävla desperat e man inte då? Allt jag ville var att springa hem och sätta på mig ett par termobyxor och en stor jävla fluffig dunjacka.

Fick precis mail från Patricia. Dom ville överraska mig med en liten höstpresent, eftersom jag är en sån trogen besökare stog det. Asså jag kan räkna på en hand de gånger jag har vart där det senaste året. Men eftersom jag är en så trogen besökare i deras ögon så kan jag väl få ett VIP- kort tycker jag. Så jag frågade det, men jag har inte fått nåt svar. Det tycker nog inte dom.

Men jag får i alla fall min höstpresent, gratis inträde hela september, oktober. Så nu får man väl räta upp besöken och bege sig dit och utnyttja det. Så nu Michelle får du stå upp för laget och hänga med för jag tror minsann att du också fått en liten höstpresent av dom.

Jaja, det var väl typ det jag skulle skriva. Asså det är faktiskt en sak till jag blir irriterad på. Det är puckon som säger att dom som har en blogg inte har något liv. Jag har väl visst ett liv, bara det att jag älskar att skriva. Så varför kan man inte kombinera det???

Men nu har jag nog skrivit det jag ville få ner. Värst vad irriterad jag verkar. Jag skulle behöva en kram tror jag, så den som vill kan få komma och krama mig nu.................;-)

Inte fan e det nummer ett i alla fall....

Asså ibland kan man ju tänka att fan vad skönt det vore att vara kille. Bara en sån sak som att slippa köa till toaletten när man e ute. Liksom det gäller ju att planera sitt besök när man ska stå i kö i 20 min, då får det ju fan inte va akut när man ställer sig för då blir det panik. Sen när man e klar så är det ju bara att beställa en ny drink och sen ställa sig i kön igen.  Fast det gäller att inte tänka för mycket för då inser man snabbt att det är nog inte så jävla hippt, att va kille menar jag.  Som när man står i den toklånga kön till toan och av alla typ 100 pers som står i kön är två killar. Och man tänker varför dom i helvete står i tjejkön. Sen kommer man på det, det finns ju bara en skena typ på killarnas toa att kissa i. Fan då vet man ju verkligen vad dom ska göra på toan och på våran toalett dessutom. Inte fan e det nummer ett i alla fall.

Varför måste man bygga tåg och tunnelbanor med liksom säten mot varann. Fan varför ska man sitta och titta på varann. Asså man behöver ju inte titta men folk gör ju det i alla fall. Och jag hatar verkligen när folk ska hålla på och glo på allt man gör. Tex om man har köpt en macka, och alla mackor som man köper på pressbyrån måste ju liksom va sjukt mjöliga så man blir helt vit om läpparna. Inte nog med att man ska anstränga sig med att äta extra fint, nej man ska behöva tänka på att nån jävel glor på en också, precis när jag tar en tugga och blir helt vit om munnen. Fan!

Hemma hos mig är det nu operation renovering. Men eftersom jag inte kan göra nåt själv så ligger det och vilar tills det kommer en vänlig själ som vill hjälpa mig. Tänkte först att jag skulle tapetsera själv, fan det kan ju inte va så jävla svårt. Slabba på lite lim och sen bara upp med skiten. Det är i och för sig mönsterpassning på alla tapeter jag har köpt. Men va fan det är väl bara att titta och mäta typ. Hur svårt kan det vara på en skala. Pappa titta på mig och sa:

-Lycka till!

Han hade en röst som sa att det där klarar du aldrig, köp en burk färg i stället. Blev då lite osäker på min förmåga att tapetsera. Kanske ska hålla mina händer borta från sånt. Men golv det borde jag ju kunna lägga in själv? Eller? Ja menar det är ju bara att klicka lite där och klicka lite där och kanske såga nånstans med. Pappa sa "lycka till" där med, med samma tonfall. Fan tror han inte att jag klarar nåt eller? Men på riktigt så har han säkert rätt. Jag är nog rätt värdelös på sånt där.

Jävla skit kalmar!!!!!!

Vet ni hur man ser att en person är en turist? Det finns ju i och för sig många sätt man kan se det på. Men jag kom att tänka på en grej i dag. Att turister alltid har en vattenflaska med sig. Och det är så roligt för när jag var i London, och själv va en turist så hade jag också en vattenflaska med mig så fort man skulle nånstans. Men inte fan släpar jag med mig en vattenflaska här i sverige om jag ska till stan typ. Undrar varför man e så? Knäppt! E man rädd att man ska törsta ihjäl och inte hitta till en affär eller nåt? Kanske.....

Nånting som jag undrar och som jag alltid stör mig på och som många andra också undrar, bla veckorevyn. Varför har killar strumpor i sina sandaler. Och inga vanliga tunna strumpor utan mega tjocka tubsockor? Så jävla fult, och varför dra ner dom lite så att dom inte sitter så högt på benet, nej, nej, dra upp dom så högt som möjligt helst ända till knäna. Som att det vore en tävling vem som kan dra upp strumporna längst....

I dag har jag legat och glassat i solen på Hellasgården. Jobbat på Beach 2008. Riktigt skönt va det. Satt typ en gubbe ovanför mig som var tvungen att låta sin pung hänga utanför hans badbyxor. Nej, det var inte så att jag tittade men jag låg liksom där på mage och det var typ det första man såg när man lyfte på huvudet, så det gick typ inte att undgå.  Liksom tack för den..fräscht!

Nu har jag verkligen kommit igång med träningen. Känns så jävla bra. Jag tappade ju motivationen ett tag men sen så hittade jag den. Den hade ramlat ner bakom soffan i vardagsrummet och den kom fram när jag dammsög där bakom. Och så har jag köpt en sån här fräsig våg som mäter både det ena och det andra, tex hur mycket kroppsfett man har i kroppen . Och när jag köpte den så hade jag 25% kroppsfett och sen en vecka senare hade jag 24,2% kroppsfett. Då har jag ju minskat med 0,8 procent. Fan ska bli spännande vad den säger på fredag. En kvinna som jag då e (fast jag hatar när nån kallar mig för kvinna, framförallt när killar gör det. Det låter så gammalt och fult på nåt sätt. Jag är och förblir en tjej) och som är i min ålder, med min längd och allt så e den normala ramen mellan 20% och 30%. Så jag ligger ju precis mitt i mellan. Men i min ram så ska jag ligga på typ 21 kanske då e jag nöjd.

Läste en artikel i dag om blondinbella. Fan hon tjänar ju miljoner på sin blogg. Jag måste ju också kunna göra det. Men jag vet inte hur man ska göra. Hon typ samarbetar ju med företag och får pengar för varje sidvisning på hennes blogg. Men liksom ska jag typ ringa till HM och ba "hej, vill ni att jag gör reklam för er i min blogg" dom ba "tack men nej tack" Fattar inget!

Nej jag måste komma på nåt smart som ingen annan har kommit på. En sak typ. Kanske en fjärrkontroll till barnvagnar, det är faktiskt många kunder som har efterfrågat det. Fast lite på skämt. Fast det kan ju bli dumt om fjärrkontrollen skulle få slut på batterier just när vagnen är i en nerförsbacke, typiskt. Eller nu kom jag på det, ännu bättre en fjärrkontroll till barnet som ligger i barnvagnen. Det om nåt kan jag säga är en sak som folk efterfrågar hela tiden.

Finns det skateboardåkande cowboys........tydligen?!

Nu har barnen kommit hem igen efter två veckor hos pappa. Och det kan man inte missa, tro mig! Springer runt och leker krig och för ett herrans liv. Men man har saknat dom nu när man inte träffat dom på så länge, men nu har jag ju fått en dos så nu kan dom åka till pappa i två veckor till;-) Nej, jag skoja bara....på riktigt asså.

Dom satt och rita i går, Dante hade ritat en cowboy. Eller han sa att det va en cowboy. Och Melvin undrade varför hans cowboy hade hjul som fötter. Dante ba vadå hjul. Ja men varför har dom runda fötter. Men han åker ju skateboard ju, liksom hallå fattar du inte nåt eller. Men en cowboy åker väl inte skateboard, säger Melvin då. Och jag tänkte det med, vad är det för en jävla cowboy som åker skateboard. Det lät så himla kul, men uppenbarligen så finns det skateboardåkande cowboys.

Va på Iron Maiden förra onsdan. Fan vad grymma dom va!!!!!!! Bara ett inlägg så där så ni vet vad ni missa ni som inte va där.

Jag skulle precis lära dante att cykla. Det är typ som att lära en gräshoppa att prata. Och jag är verkligen världens sämsta mamma när det gäller sånt för jag har inget tålamod. Men ungen trampar ju inte liksom, han kan ju inte bara sitta där och hoppas på det bästa. Och styret som flackar värre än allt som flackar. Sen så tittar han bakåt så fort jag lättar lite på mina händer och då tappar han ju balansen direkt. Nej, jag var tvungen att gå in för att inte få ett raserianfall. Helt totalt opedagogisk, fan!

Min tvättmaskin gick sönder för två veckor sen. Precis vad jag har råd med och vad jag hade lust att lägga pengar på. Tyvärr Melvin och Dante det blir inget gröna lund, men titta vi kan ju tvätta i stället. Och jag var verkligen en extremt dryg och otrevlig kund kände jag. En sån kund som jag själv hatar. Först vart jag sur för att vi var tvungna att vänta, fanns ju knappt nån personal på det där bygget. Och sen så får vi hjälp av en kille som var jätte jobbig och ställde en massa inövade frågor. Hur ofta ska du tvätta? Var ska ni ha tvättmaskinen? Vad e det för golv den ska stå på? Vad ska ni använda den till? Ja va fan tror du, jag ska så klart slippa köpa åkband på gröna lund och snurra några varv i maskin i stället. Men riktigt jävla dum fråga klart som fan man ska tvätta med den. Sen så tyckte ju inte han då att jag skulle köpa en billig maskin för den ska man inte tvätta så ofta med. Och dom var ju minsann inte lika bra. Men jag vill inte ha en dyr sa jag då helt otrevligt. Hade typ redan bestämt vilken jag ville ha. Men det var ju så klart att den var slut, fattades ju bara det. Så jag fick köpa en annan som var dyrare, men jag fick ett special price. Då skulle man hämta ut den på varuutlämningen. Då frågar jag om man ska backa upp med bilen ända fram. Då säger han:

-Jaha har ni bil???????

Asså nej klart som fan vi inte har bil, vi tänkte ta den på ryggen och ta bussen hem. Suck!

Nu ska jag göra hamurgare. Det var tydligen beställt till lunch idag.

Tjo flöjt.....  

Rullator till extrapris....

Hata, hata, hata Göteborg......hata, hata, hata Göteborg!!!!!!!!!

Alla rensar fisk i Göteborg, alla rensar fisk i Göteborg!

Riktigt dåligt spel gnaget. Slarvar som fan. Och Örlund, man kan inte stå och dagdrömma i målet. Skärpning!!!!!!!!!!!! Men jag säger så här:

Även när det blåser kallt och spelet är att klaga på,

Så håller jag min fana högt och hedrar AIK!!!!!

Framåt stolta AIK................

Jag var på ÖB för ett par dar sen. Jag tycker verkligen det är jätte kul att gå i billiga affärer och bara göra massa onödiga fynd. Skriver onödiga för att det lätt slinker med en massa saker man aldrig skulle köpt annars. Men bara för att det är billigt så ska det minsann handlas. I alla fall, dom hade en del extrapriser. Bla så kunde man få köpa en rullator för endast 895:- tidigare pris 995:-. Asså såna erbjudanden växer ju inte direkt på träd. Så det gäller att passa på när man springer på ett sånt kanonerbjudande, kanske tom borde köpa två stycken och ha en i reserv. Jag har 40 år kvar till pension, men va fan tiden går fort. Men va tror dom liksom? Att alla ska rusa dit och köpa varsin rullator bara för att det är extrapris. Eller som när det är extrapris på kistor, dö nu få halva priset!

Va på bröllop i går. Riktigt jävla kul var det. Och då syftar jag på bröllopsfesten. Det var väldigt länge sen jag hade så himla kul. Men höjdpunkten på hela festen var när bruden skulle kasta brudbuketten. Där står vi typ sju tjejer. Jag klämmer mig fram längst fram och står i tokberett (Kan man säga berett, liksom att man är beredd?) läge. Då kommer buketten i luften och det var så jävla uppenbart att den var min. Kom rakt emot mig och jag fick den också, men vad händer? Michelle kommer från ingenstans och liksom kastar sig över halva rummet rakt på mig och offrar sitt liv för en jävla blombukett. Rycker tag i blomman och landar på golvet. Jag rycks med och ramlar också på golvet. Fan vad vi har garvat åt det där. Två stycken helt jävla desperata singlar. Fast Michelle är ju inte singel längre så egentligen var det bara en. Nu kanske inte ni tycker det det låter så kul. Men jag lovar det var det. Synd bara att man inte fick se det själv.

Jag kommer ihåg att det är nånting jag har glömt........

Igår va det Midsommar, (fan, jag vet inte om midsommar ska ha liten eller stor bokstav) jag är ett hopplöst fall. Men i alla fall vi var på Skansen, vi är alltid på Skansen på Midsommar (kör med stor bokstav, det funkar.) Fast vi är liksom inte med i Skansens firande, utan vi kör vårt eget race. Direkt när vi gått in på Skansen så vill barnen sätta sig och ha picnic, helst precis i entrén. Massa gnäll får man lyssna på. Sen när man äntligen har hittat en plats som är bra så äter dom upp picnicen i ett nafs, och då börjas det tjatas igen, - Vi vill titta på djuren, när ska vi titta på djuren? Man blir ju halvt sinnessjuk. Asså jag blir verkligen galen på tjat överhuvudtaget. Jag stänger typ av öronen, och då måste dom ju tjata ännu mer för jag hör inte vad dom tjatar om. Men det var mysigt ändå. Fint väder fick man också. Och vilken tur att Melvin bara är fem år än så länge och att Dante precis fyllt fyra. Så då gick dom ju in gratis, lol. Fan, om jag kan gå in som sexton på eriksdalsbadet så kan dom få va fem ett par år till. Tror tom att Charlotte (min syrra som är 21) gick in som barn på skansen förra året. Alltså det skulle betyda att hon är 14 år. Fast min farfar tar nog priset i sånt där. Han kunde typ säga att man var sju när man var tolv.

Min mamma, pappa, lillebror, syster, svåger och moster var också med i går. Måste bara skriva om min väldigt unika mamma och hennes lika unika syster. Min mamma har ni ju läst om tidigare, pedanternas pedant liksom. Städning är ju en favorit sysselsättning hos båda dom två. Men i alla fall då säger min moster - Gun, jag har nåt till dig.

Sen börjar hon gräva i väskan Vad spännande tänker man, e det en liten midsommarpresent eller nåt. Efter ett tag får hon tag på det och rycker upp en brun vikt wettex disktrasa.

-Men gud vad fin! Ni skulle sett mammas min Lyste upp som en sol.

Men jag förstår mig inte på det där, eller ingen vanlig människa kan nog förstå sig på det där. Inte bara det att trasan är brun och ser ut att komma från tidigt 1800-tal, man kan ju faktiskt städa med den också. Mamma gillar allt som ser gammalt ut. Hon lever i fel tid brukar hon säga. Jag lever i den tid som jag vill leva i, rätt tid minus ett och ett halvt år!

Kärlek!

Melvin berättade för mig att han räddade en mask i går. Jag tänkte att det är ju himla tur att man fick en sån omtänksam son som även tänker på de svaga i samhället. Själv mår jag typ illa och får benrysningar bara av att tänka på att hålla i en mask. Men i alla fall då berättade han att han hade hittat den stackars masken på skolgården och där finns det ju en massa barn som kan trampa på honom vilken sekund som helst. Så då satte han den i säkerhet, på parkeringsplatsen i stället. Man ba vänte lite, hur tänkte du där liksom? För där kan den ju inte bli ihälkörd av en bil vilken sekund som helst. Och helt jävla mosad.  Men Melvin tyckte att han hade gjort en riktig hjälte insats. Bra där!

Min son Melvin är sju år. En helt vanlig sjuåring förutom att han låtsas emellanåt att han är femton eller nåt. Blandat med riktiga attitydsproblem och hysteriska anfall så är han nog rätt normal. Men asså jag har en liten fråga till er. Bara så där helt apropå. Ja menar, hur fan ska jag veta vad som är normalt med en sjuåring när jag aldrig har haft en förut. Så vad jag försöker komma till är, är det fullt normalt att man ska hitta utklipp ur tidningar på typ tjejer i hans skolböcker. Ibland så kan dom få en uppgift i skolan att dom typ ska klippa ut bokstäver eller bilder på nåt och klistra in i en bok. Men liksom vad hittar man i Melvins bok, massa tuttar och trosor som sitter på tjejerna, en rumpa tror jag att jag såg med. Liksom hallå vad är problemet. Eller är det fullkomligt normalt?

Asså det är en kille som brukar vänta på en buss på samma busshållsplats som mig. Fy fan säger jag vad han är äcklig. Asså om han var den sista killen på jorden så skulle jag fan fortfarande inte ta i han med tång. Det som också är så äckligt med honom är att han själv tror han e ballast i stan. Tror han är värsta Brad Pitt som kommer och går. Sen så ska han jämt så och harkla sig jätte äckligt och alltid spotta. Och en sak säger jag bara att ska man hålla på så så får man fan spotta som en man. För det gör inte han utan det sprätter åt alla håll som värsta tjejen. Sen är han liksom..... Nej fy nu mår jag illa, nu måste jag skriva om nåt trevligare.

Fy fan för Ryssland, fy fan för Ryssland, fy fan för Ryssland............o fy fan för Ryssland.

Jävla Ryssland, jävla Ryssland, jävla Ryssland.................o jävla Ryssland.

Kom igen nu Sverige för i helvete!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Asså igår så satt jag på busshållsplatsen med typ tre andra. Och medans jag sitter där så ser jag min buss gasa förbi. Liksom när jag uppfatta att det var min buss som bara körde förbi, utan att ens bromsa in lite för att kolla om nån ville kliva på så var den redan förbi busshållsplatsen. Man vill ju inte att de andra ska fatta att man precis missade sin buss, så man låtsas att man absolut inte ska med den bussen. Vaddå ska du med den bussen? Nej, jag ska absolut inte med den bussen, det är den sista bussen jag skulle ta om det så var den sista på jorden. Nej, jag ska med alla andra bussar men absolut inte den.

Så nu var jag ju tvungen att ringa till jobbet och säga att jag var sen. Men det kunde jag ju inte göra på en gång. För jag kan ju inte säga att jag missa bussen så de andra hör, för då skulle dom ju fatta att jag skulle med den bussen. Så jag var tvungen att vänta tills deras buss kom. Men det tog ju typ 300 år. Men efter en hel evighet så kom den i alla fall och då kunde jag ringa. Så nu vågar jag typ inte sitta ner längre, måste stå och hänga på trottoarkanten så att busschauffören fattar att jag vill åka med.

Asså vad i helvete händer. Det är ju spel mot ett mål och inte fan är det till vår fördel. Skärp till er nu för fan Sverige!

Om det ligger i erat intresse så har jag fått ett jobb i höst på en annan förskola. Den ligger typ en minut från den jag redan jobbar på, så det blir exakt samma resväg. Vi har inte skrivit några papper än, så det är ju inte klart så till vida. Men jag ska dit på måndag och prata lite. Men helst av allt vill jag va kvar där jag redan är. Trivs så himla bra där. Men det finns inget där just nu. Det är två av barnen som jag verkligen skulle vilja ta med mig hem. Så himla gulliga så man skulle kunna käka upp dom. Men i alla fall det känns jätte skönt att veta att jag kommer ha jobb i höst med. Sen efter det tänkte jag gifta mig snuskigt rikt och bli hemmafru tror jag. Låter det som en plan?

Nothing....

Maybe that time has it own way of healing

Maybe it dries the tears in my eyes

But it can never change the way that I'm feeling

Only you can answer my cries!

God morgon:-)

Jag tycker verkligen synd om mina grannar som måste bo granne med mig. Tänkte tex precis dra fram dammsugaren och dammsuga lite. Men hallå liksom, det är röd dag, folk e lediga och klockan är kvart över åtta. Bara för att jag är uppe i ottan så är ju inte alla andra det. Men det är inte alltid jag är så duktig att jag tänker i förväg. Ibland kommer jag på det först efter att jag har dammsugit och upptäcker att klockan är halv åtta på en söndag. Sen att det vaknar två extremt högljudda elefanter klockan sex på morgonen gör ju inte situationen bättre för grannarna. För det första kan dom ju inte ens gå på golvet utan att låta som en hel elefanthjord. Eller dom kan inte ens gå, det ska springas hela tiden. Sen strax efter det åker bilarna fram, och det ska köras tävling. För att inte tala om när gubbarna ska ut i krig och dör en efter en, pang bom ner i parkettgolvet. Fast nu är det pokemon gubbarna som är i krig mot turtles. Fast nu är ju klockan halv nio, nu får dom ju ta och vakna. Dom kan ju inte sova bort hela dan. Nu ska det dammsugas..........

Tjingeling..

13 snart 30....

Det finns en burk på ett av barnens hylla i skolan som det ligger massa pengar i. Presentkassa står det på den. Jag tror faktiskt jag ska ställa en burk på Melvins hylla också, och på den ska det stå semesterkassa, kanske kan skramla ihop till ett inträde på Skansen eller nåt. Det är fan dyrt att gå in på Skansen. Dom liksom smyghöjer det där inträdet varje år. Nu kostar det säkert 90:- att gå in. Rena rånet. Men jag kanske kan gå in på barnpriset. Ja menar jag ser ju inte en dag äldre ut än 14?!. Det gjorde jag faktiskt förra året på Eriksdalsbadet. Gick fram till kassan och sa att jag var 16 så då var det halva priset, funka skitbra.

Nästa dag står man typ i kön till nåt ställe där det är 26 och försöker se extremt vuxen ut. Brukar inte funka lika bra...

Undrar om man kommer bli mer vuxen än vad man redan är? Kommer jag liksom när jag är 40 tänka och tycka precis som nu. Tex när man ska ut och festa en lördag, så sitter man där med sina äckliga jävla drinkar med 50% sprit, 20% juice och 30% sprite, inte gott för fem öre. Men ner ska det. Liksom okej om man e 15 år då kan det ju va okej, men e det meningen att man ska hålla på så när man är 25? Ja tydligen eftersom det är samma visa helg efter helg. Sitta och dricka äckliga drinkar i brist på annat. Det blir ju liksom ingen bättring.

Gud vad många studentbilar det är ute. Jag fick ju aldrig åka studentbil, men fan vad kul det skulle va. Jag skulle kunna ta studenten bara för att få åka bilen. Jag vill typ bara hoppa på och stå där och hoppa med dom. Men sen så får man liksom påminna sig själv om att man e närmare trettio än tjugo så det är nog ingen bra ide. Det är väl inga trettioåringar som åker studentflak. Tror nog att Melvin och Dante skulle vara måttligt roade om jag hängde med på deras flak. Skulle nog skämmas rätt rejält. Men nog inte för att jag är med, utan för att jag skulle säkert va på samma nivå som dom.

Idag har jag vart och köpt mig ett litet minigym. Tycker ni att jag är tjatig med min träning. Tycker typ själv att jag är det. Men träning ligger väldigt högt på min prioriteringslista så det blir lätt så. I alla fall så har jag köpt en stretchmatta, en pilatesboll och ett hantelset med diverse vikter i, sammanlagt 20 kilo. Så nu ska jag göra om Melvins rum till ett träningsrum. Ska måla vitt, lägga in trägolv och sätta upp lite speglar. Fan vad nice. Melvin slänger jag in i Dantes rum. Haha, nej så är det faktiskt inte, nu är det så här att dom vill dela rum så då blir det ju ett rum över. Så det är ju perfekt. Så dom som vill träna kan köpa månadskort hos mig kan sätta in 395:- på mitt konto och då ingår solning på min balkong under sommarmånaderna. Det kommer en träningscykel så smånigom. Ska bara sätta en burk på Dantes hylla på dagis där det står "träningscykel".

Vet ni förresten vad jag hitta i dag. Tapeter med simpson på. Det är ju skitcoolt. Jag åkte för att köpa färg att måla om med, och kom hem med tapeter med simpson på. Fast bara på en vägg ska jag ha dom, resten blir vitt. Sen så köpte jag tapeter till köket också. Så nu ska jag göra om lite här hemma, kommer bli jätte fint. Hitta en tapet till hallen med, men jag e lite osäker på den . Ska fundera på den över helgen. Den är typ turkos med ett mönster på som går i brunt, asså skitfin. Men jag är rädd att jag ska tycka att det blir för mycket. Hmmm.....måste fundera lite mer. Asså jag gillar ju färg men tycker ändå det är fräscht med vitt.........dubbla känslor kallas det.

Rock on!

Someone to hold...

Who dosen`t long for

Someone to hold

Who knows how to love you

Without being told

Somebody tell me, why I`m on my own?

If theres a soulmate for everyone

E do gravidd?

Christinn, e do gravidd?

De e vad man får höra när man kommer till jobbet I lördags. Liksom här kämpar man med träning och unnar sig knappt ett halvt wienerbröd för att gå ner ett par kilo, och så får man höra att man ser gravid ut. Det gör gott för självförtroendet Jag e ju liksom Christine prinsesstårtan Hector, Fattar ni hur länge sen det var jag åt en prinsessbakelse. Nej jag tror faktiskt inte det.  Fan vad jag ska njuta nästa gång jag blir gravid. Då kan man liksom gömma sig bakom det och säga, ja det är jag faktiskt, gravid asså. Så kan man sitta där och fläska med magen. Då slipper man typ få andnöd för att man håller in magen hela tiden. Jag ska säga det nästa gång.

-E do en gett! (Ja ni som känner mig vet nog vem jag pratar om)

För er som missade det så var jag i London för typ två veckor sen. Jävligt trevligt. Det ingick frukost på hotellet. Fan vad nice tänker man. Jag älskar hotellfrukost, Man blir så sugen på allt att man inte kan sluta äta. Sitter och mumsar tills man e på väg och spricka. Inte för att jag har bott på hotell så många gånger, men typ dom gånger jag har gjort det. Så det första jag såg fram emot vad frukosten.

Så på morgonen på torsdan traskar vi ner och möts av tre skålar med flingor och en kanna äppeljuice. Thats it! Man ba jaha, men var fan e dom goda frallorna med massa gott pålägg? Och var i helvete är min äggröra? Melonen, frukten vem har ätit upp allt det? Vi ba, ja men vi går väl och sätter oss och hoppas på det bästa. På borden finns det lite smör och sylt. Så frågar vi dom som jobbar där vad man ska ha till flingorna. För det första så förstår inte jag hur man i ett land som England inte ska kunna göra sig förstådd på Engelska. Dom fattade typ inte ett ord av vad vi sa. Och nej, det är inte för att vi e kassa på Engelska, eller jo jag e ju i och för sig det men inte Michelle.

I alla fall, Milk, va vad vi fick till svar. Strax därefter kom det in en kanna mjölk, och några rostade mackor, mums liksom. Man va så jävla sugen på mackor efter dom där frukostarna.

Michelle råkade bli sjuk där nere och hade typ ingen röst. Hon lät som värsta....asså jag vet inte egentligen hur hon lät, men jävligt hes. Så hon ville ha lite honung till sitt te, hon frågade dom:

-Do you have honey? (michelle)

-Hah , (frågetecken, dom fattde inget)

-Honey for the the. (michelle)

- Warm milk? (personalen)

-No honey (michelle)

-No don't (personalen)

Efter ett tag kom dom in med vår efterlängtade mjölk. Michelle börjar äta.

-Christine, mjölken e varm.

-Nej e den, asså e den varm eller bara att den har stått framme varm.

- Nej varm.

Då smakar jag och mjölken e varm. Suck liksom, då har dom inte fattat vår diskussion om honungen och trott att vi vill ha varm mjölk. Så jag ropar på en av servitriserna.

-Excuse me, this milk is warm, we dont want it warm, we want it cold.

Då tar hon mjölken och går iväg, strax därefter kommer hon tillbaka.

Det ryker om mjölken nu, den är ännu varmare. Men herre gud, vilka av orden e det hon inte förstår.

-Excuse me, we dont want warm milk, we want it cold.

Hon går i väg med mjölken för att efter en liten stund komma tillbaka med en rykande kanna, mjölken e typ skållhet, varmare än nånsin. Vi e liksom i London i självaste England och då ska man väl för fan kunna prata engelska. Men det var typ så överallt kändes det som, det var nästan aldrig nån som förstod vad man sa. Tom när man gick i på turistinfot så fatta dom knappt vad man sa. Schallåååååå liksom.  

Vi skulle fråga om vägen till China town på hotellet vi bodde på. Dom ba - no we dont know, och sen efter typ några sekunder -I think Its that way, och peka typ åt nåt håll. Mmm, yeah right liksom. Nej, så nästa gång så ska jag fråga vad det är för frukost och om det finns engelsktalande personal.

Förresten så älskar engelsmännen mackor. I varje hörna, överallt så fanns det ett mack ställe. Dom sålde mackor överallt. Framförallt subway. Fanns typ ett på varje gata. Så än en gång fan vad sugen man blev på en macka. (för er som typ e lika tröga som mig så e jag ironisk nu) Det sista man ville ha var en macka.

Annars va det jätte kul. Vi kom ju ner natten till fredag. Så på fredag blev det lite sightseeing. Sen ut på pub. Lördan gick åt till shopping och sen utgång. Söndan blev det lite mer shopping och madame tosssauds, asså jag vet aldrig hur det stavas så jag gissar bara och det blir olika varje gång. Men ni fattar. Där fick jag kladda lite på Tom Cruise, Colin Farrell och grabbarna. Det var rätt dyrt att gå in där, men jag tycker ändå att det var värt det. Är man i London så ska man gå dit.

Fan jag vet att jag har vart helt seg på sista tiden med min blogg här. Och jag blir så sur på mig själv för jag kan komma på nåt jag ska skriva om men så gör jag inte det för att det kommer nåt i vägen och sen så glömmer jag bort. (oj vilken lång mening det där blev, skulle säkert vart massa kommatecken och punkt hit och dit, men ni vet ju hur jag e. Ganska så värdelös på det:-) Det har jag gjort nu, glömt bort. För jag vet att jag hade nåt skriva om.

I går var det ett så kallat öppet hus i skolan. Jag tycker verkligen att sånt e så jävla boooring. Fan, jag vet att Melvin har det kanon i skolan, jag behöver liksom inte springa runt där och verka intresserad. Fast det är ju precis det man får låtsas att man är, för annars är man ju en extremt dålig och oengagerad mamma. Och det har jag ju sagt innan att jag minsann inte är. Asså klart jag e intresserad av hans skolgång, men jag får ju den informationen jag behöver utan att behöva springa på diverse föräldrafika och öppet hus. Jag har liksom lite bättre saker för mig på min lediga tid än att sitta och fika med 40 åriga muppmammor. För det är vad jag tycker många är. Liksom, typ en mamma, värsta muppen. Nån hade sagt "jävla dig" typ till hennes son och oj vilket liv i rutan det blev. Men asså helt seriöst vem fan bryr sig. Om Melvin kom hem och sa att nån hade sagt det till honom så skulle jag typ säga "ge dom en käftsmäll" nej det skulle jag kanske inte säga, men typ "be dom dra åt skogen" eller nåt. Men i alla fall det var tipspromenad, tjoohooo, och fika så klart som kostade 20 spänn per person, och visste jag det? Nej så klart inte, jag har ändå vissa brister i min roll som förälder. För en perfekt mamma skulle minsann inte missa det, utan har med sig massa 20 lappar så hela släkten kan ta en fika. Melvin och Dante fick dela på ett fika för jag hade bara en 20 lapp med mig. Då känner man sig lite värdelös faktiskt. Mina barn vill väl också ha ett varsitt fika. Men liksom måste dom ha såna jävla ockerpriser (heter det så?) liksom tio kronor e väl lagom, då kunde ju dom fått varsitt. Men nej. Jag var i alla fall jätte engagerad i typ en timma, gick tipspromenad och allt, sen flydde vi fältet.

Har jag förresten nämt att jag ska åka till London? Tror inte det va? Eller jo jag tror iofs att jag skrev det i min senaste blogg. Men för säkerhets skull...Jag ska åka till London! Om en vecka, så nu vet ni det.

Jag har kommit till en milstolpe i mitt liv. Nog för att jag har en del vuxenpoäng jämfört med andra i min ålder, men nu har jag yttligare en. Jag har börjat äta mörk choklad, det ni. Aha....vad sa ni nu va? Imponerade? Förstår det. Nej, men allvarligt talat så är det himla bra. För nu när jag ska gå ner ett par kilo så får ju inga sötsaker slinka in liksom. Och då e det ju super med lite mörkchoklad, det ska ju tom hjälpa till vid förbränning säger vissa. Jag är verkligen evigt tacksam för att jag inte är överviktig, för det är sjukt svårt att hela tiden tänka på vad man äter. Eller det är ju inte svårt att tänka på det, men att hålla sig borta från allt gott. Jag kan vara jätteduktig i typ ett par dagar, men sen så åker godispåsen fram och så får jag gå och lägga mig med ångest för att jag åt det. För ofta om jag slarvat nån dag så tänker jag att jag redan har förstört dan ändå och då kan jag typ äta både glass, godis och bullar typ på samma gång. Då kan man prata ångest. Fan vad jag brukar ångra mig. Så därför ska jag verkligen sluta med det nu. Basta!

Ser ni förresten att jag har bytt design på min blogg, fint va? Omväxling förnöjer. Ja men det får väl va allt för idag....kram på er

ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅHHHHHHHHHH, CP, vad fan e problemet? Det går inte att logga in på bloggen så jag kan publicera det här. Jag har inget tålamod med sånt här, åååååååhhhhhååååååå.

Tur för dig! (bloggen alltså)

Jag blir galen, nu funkar det inte igen...snälla kan nån komma och hjälpa mig. Du får gärna va mörkhårig, snygg och vältränad. Det gör absolut inget. Jo, gärna singel också:-)

God morgon!

Det var och är min enda lediga dag på två veckor, och vad händer? Jo ni kan ju kanske räkna ut det själva. Vad skulle jag annnars göra här vid datan halv sju på morgonen. Dante tycker att 06.06 är en bra tid att gå upp när man e ledig. Jag vet inte riktigt om jag kan hålla med om det. Men han låter mig inte sova i alla fall så det är lika bra att gå upp. Jag va uppe typ tre gånger innan vi gick upp för han skulle ha vatten och sen så vart han ju så klart kissnödig och var tvungen att gå upp och kissa och sen så orkade han inte höra på musiken, nej för det är ju så himla jobbigt. Jävligt ansträngande måste jag säga. Jag brukar ha radion på när vi sover, fast inte högt utan bara lite bakgrund. Men det var tydligen jobbigt. Asså herre gud undrar vad som försiggår i en femårings huvud.

Man slutar aldrig att förvånas. Det smyger runt en matlådstjuv på mitt jobb. Häromdan när jag skulle gå hem så ser jag att en av mina matlådor är diskad och tom. man ba, eeee. En sak om man liksom råkar ta fel, men man vet väl vad man har med sig för mat och borde upptäcka att det är fel mat när man lyfter på locket. Och då är ju mitt enda alternativ att man ställer tillbaka lådan i kylen. Nej, då äter man upp den. Asså inte för att jag bryr mig så där jätte mycket, skiter väl i det egentligen. Men det är själva grejen. Jag skulle ju aldrig vilja äta någons annans mat. Förstår mig inte på vissa människor.... 

Nej nu tänkte jag duscha och diska lite, fast inte samtidigt så klart. Men om man ändå e uppe i ottan så kan man väl göra lite nytta, eller vad säger ni?

Hallå där!

Satt precis och funderade på vad jag skulle göra. Övervägde typ tanken på att gå och lägga mig. Men en sekund efter det tittade jag på klockan och såg att den visade på 19:45 . Asså nog för att jag lägger mig typ tidigast i hela min bekantskapskrets, men nån måtta får det vara på det hela. Då kom jag på att jag kan ju ge er en blogg. Eller vaddå ge er, det är ju min blogg.

Fattar ni hur skönt det är att jobba på föskola när det är sånt här väder? Nej jag tänkte väl det. Det är sjukt skönt, vi e typ ute hela dagarna....fattar ni hur brun jag kommer bli. Passar ju sjukt bra nu när jag satsar på beach 2008. Fast jag kommer säkert bränna mig en del också. Har redan gjort det lite i ansiktet. Måste nog införskaffa lite solkräm. Men jag trivs jätte bra på den förskolan. Personalen e supergulliga och barnen är ännu gulligare. Speciellt några som liksom har gått och blivit mina favoriter. Jag vet man får inte ha favoriter när man jobbar på förskola. Fast det får man faktiskt så länge man inte visar det och all personal på alla förskolor har favoriter. Man kan ju bara hoppas på att sitt eget barn e någons favorit. Men en kille speciellt som är 3.5 år. Så himla supergullig. Och han glömmer hela tiden vad jag heter och frågar hela tiden, "vad heter du nu igen" Och han frågar efter mig hela tiden och vill att jag ska sova bredvid honom. Men alla e väldigt söta och öppna, det känns som om man har vart där hur länge som helst. Så jag kommer nog få en bra vår där.  

Melvin va söt idag. Eller han e alltid söt, men om man säger det så blir han sur för han e cool inte söt. Men vi gick hem från skolan och dagis och så ser han en skylt med hundar på och så står det "Vi får inte rastas här" han frågade mig vad det stod och då sa jag det. "Men mamma hundar kan ju inte läsa" Tyckte det var lite kul.

Fan vad det ska bli kul i morgon. Derby AIK-DJURGÅRDEN!!! Så från klockan sju så hittar ni mig på norra. Jag missa när dom spela mot bajen för jag hade ingen barnvakt. Det är så mäktigt när det är helt fullsatt, tifot och när, Å vi e AIK börjar spelas. Den stämningen vill man ju inte va utan. Ännu mindre när bollen går över målinjen och man hör allas jubel. Man blir på så jävla bra humör. Och det spelar ingen roll hur mycket saker vissa huliganer slänger in på planen eller vad det nu är de hittar på, jag kommer alltid att höra hemma på norra stå och det är jag stolt över! Jag tycker absolut inte att det är okej att tex slänga in saker på motståndarlagets spelare, det är både pinsamt och osportsligt. (Fick häromdan typ en utskällning för att jag va AIK:are, och jag blev lite sur)Men jag säger bara.....VI ÄR ÖVERALLT och även när det blåser kallt och spelet är att klaga på så håller jag min fana högt och hedrar AIK!

Vad händer ,vad händer???? Ja jag vet faktiskt inte, inte mycket. För jag har inget liv nu på ett tag. Jag ska jobba mig in i väggen ett tag tänkte jag, sju dar i veckan på tre olika jobb. Fram till vecka 28. Så får vi se vad som händer efter det. Hoppas på att få jobba på förskolan till jul, för jag vet att dom behöver någon i höst med. Men i vilket fall som helst så löser det sig.

Nej nu ska jag börja göra mig redo för kudden......jag kommer med en till blogg på söndag.....

Massa kramar

Lara Croft.....

Asså det är redan söndag. Men jag vet inte riktigt om jag har nåt roligt att skriva om faktiskt. Men jag vill ju inte bryta mitt ord två söndagar i rad. Vet ni hur många gånger jag har tränat den här veckan? Och vet ni hur mycket onyttigt jag har ätit den här veckan. Fan jag vill inte ens veta själv. Jag skulle behöva skära mig i handleden med en smörkniv då eller nåt. Men jag måste fan skärpa mig nu. Inga kolhydrater efter lunch, och en tredjedel bort från varje måltid.  Jag har slarvat så himla mycket på sista tiden att det borde va straffbart. Så från och med i morgon då e det fan inget onyttigt som hamnar i min mun. Just nu har jag princesstårta ända upp till halsen. Så snälla alla bjud inte mig på bullar och godis. Skona mig liksom. Jag har tre månader på mig att gå ner sju kilo. Sen blir det beach 2008J

Jag ska på fest den 26 April med temat Hollywood. Och jag ska vara Lara Croft från Tomb Rider. Så jag tänkte efterlysa en del grejer. Jag behöver två st svarta pistoler och två svarta polishölster. Sen om det är någon som sitter på två kedjor med lite läder detaljer på så behöver jag det med. Som man liksom kan fästa i typ ett skärp. Dom ska va kanske 30-40 cm i alla fall. Hygglo burro asså. Det är bara att hojta till om det är nåt ni har som ni kan låna ut till mig. Jo men jag behöver en till grej, eller fyra egentligen. Festen e inomhus så jag får inte ha skor så jag tänkte ha svarta strumpor med typ "små skärp" på. Fattar ni? Nej, jag misstänkte det........asså typ som svarta armband som e som miniskärp. Det ska liksom va en skärpknäppning på dom. Ja typ så.......Asså helvete nu var jag inne och kollade på bilderna på henne. Jag behöver ju massa saker ju......ett par handskar utan fingrar, gärna i skinn. Och typ en massa grejer som hänger i hennes skärp. Ashygglo att ni kollar åt mig;-)

Jag var inne på sats hemsida alldeles nyssens och skulle boka träning till mig i morgon. Men den jäveln ville inte boka åt mig för att jag har glömt och bokat av tre träningar i rad. Men liksom hur ska jag kunna börja om mitt nya liv om jag inte får träna.....eller jo asså det är klart jag får träna, kan ju alltid köra gymmet. Men jag ville köra spinning och core i morgon. Hmmm typiskt! Känner att jag tröttnat på mitt program i gymmet, måste boka en tid med en PT eller nåt och få lite ny inspiration. Fast det är ju inte gratis precis.

Nej nu tror jag att jag ska ta och duna faktiskt. Det kanske dyker upp en till blogg i veckan. Jag har ju inte så mycket annat för mig. Det är jag och datan liksom=4 ever....

puss

Konsten att vara mamma.....

Asså vet ni vad jag hatar? Muppiga människor. Och det finns alldeles för många av dom. Typ en av den muppigaste saken jag vet är när en person sitter på tex tunnelbanan och pratar i mobilen med headset. Tanken med headset är ju att man ska kunna ha händerna fria. Så för att komma till sak så tycker jag att det ser sjukt idiotiskt ut med folk som pratar i headset och håller i sladden med ena handen för att micken ska komma nära munnen och i den andra handen håller dom i mobiltelefonen typ 20 centimeter från ansiktet. Asså herre gud vad fånigt det ser ut. Va fan ska dom ha headset till då liksom.

Vad är det som har tagit åt vädret. Nu får det ta och kamma sig lite. Liksom vad håller det på med. Hålla på och vela fram och tillbaka. Här vaknar man liksom 9 April och vad händer? Jo det är helt vitt ute. Och inte e det bomull som ligger på marken. Och sen nästa dag e det typ vår liksom. Hålla på och ge en förhoppningar hela tiden, tycker inte det är sjysst. Jag vill ha vår nu!!!! I alla fall innan 21 April för då börjar jag på förskolan och tänker inte stå och frysa på dagarna. Så snälla nån fixa vår nu.

Fan vad jag tycker det är jobbigt att vara mamma ibland. Inte att det är jobbigt med själva barnen och så, eller jo det är det fan också. Men jag menar mer alla dessa skuldkänslor som man måste tas med hela tiden. Som typ i morse när barnen skulle klä på sig. Jag sa typ till dom tio gånger och inget händer. Och man har inte direkt all tid i världen på morgonen. Nej då måste såklart Melvin rufsa runt Dantes långkalsonger så han inte vet vad som e bak och fram. Då börja han skrika om det, och kan minsann inte klä på sig då. Sen ska ju såklart Dante göra tillbaks så det blir ännu mera skrik. AHHHHHHHHHHHH!!!!!!!!!!!! Känner jag då., Fan e det så svårt att lyssna på vad man säger och varför ska det bråkas hela jävla tiden. Asså jag blir typ galen. Och Melvin liksom "Jag kan inte sätta på mig strumporna" "Jag gör det sen"

"Hallå det finns inget sen, vi ska gå nu." Och du e sju år sätt på dig strumporna på en gång."

Då måste han springa in i vardagsrummet och skrika jättehögt. Varför undrar jag?

Grannarna måste undra vad som försiggår hemma hos oss. Klockan e ju liksom bara sju på morgonen när dom sätter i gång. Och Dante kan ju inte ens gå utan att låta som en hel elefanthjord på parkettgolvet. Men vad jag skulle komma till va ju skuldkänslorna. För det är fan inte kul att behöva lämna dom på dagis och skola när man har bråkat hela morgonen. Även fast man har blivit sams då, men då vill man ju ha mera tid och göra om morgonen. Så slipper man ha skuldkänslor för att man tappade tålamodet och känna sig som världens sämsta mamma. Och det enda man tänker på hela dan e hur mycket man älskar dom och att man aldrig vill bråka mera och allt mysigt man vill göra med dom. Och jag försöker vara pedagogisk men det går fan inte alltid.

Barn är det största ansvaret

Och den största glädjen

Lika lätt som ett barn blir till

Lika svårt är det att vara förälder!

Upp till stjärnorna och tillbaks!!!     

Horton

Just det jag skulle ju berätta om när jag och Dante var på bio och såg den här filmen Horton, en elefant.

Vill ni jag ska dra handlingen för er? Okej då gör jag det. Asså den handlar om en elefant då som jag skrev, och en dag så flyger det förbi ett dammkorn. Horton tycktes då höra att det var nån på dammkornet som typ ropa på hjälp. Så han springer efter dammkornet som nu hade landat på en blomma. Och mycket riktigt på det här dammkornet....asså observera här att vi pratar om ett mega mikro pyttelitet dammkorn......så lever det en massa människor i en hel stad. Eller ja, det är ju inga människor, ni kan ju haja sizen på dom liksom när dom samsas på ett enda dammkorn. Men den handlar i alla fall om att han ska skydda dom. Trots visst motstånd från bla en översittare till kängu.  

Asså jag vet inte rikitgt vad jag ska säga faktiskt. Ni kan ju själva avgöra om ni tycker det kan va värt att se den. Men herre gud liksom...............

Jabadabadoooo

Jabadabadooooooo!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Det funkar! Fast det vart ju inte det typsnitt jag valde, men va fan skitsamma.....ni fick en blogg...... 

Tillbaka....

Nummer ett: Jag ligger efter, jag skrev ju att jag skulle skriva en blogg varje söndag. Och så bryter jag det löftet den första jag gör. Vet inte riktigt vad jag tycker om det. Det är liksom tisdag i dag. Men om vi ska gå till nummer två i stället.

Nummer två: Asså den här bloggen kan verkligen få mig att bli galen. Jag höll typ på att börja grina, för när jag skrev den senaste bloggen så skrev jag faktiskt två stycken. Men sen så fuckade bloggen upp sig och den försvann. Jaja, okej men jag får väl skriva om då. (Fan inte kul egentligen) Men jag skrev om den, och vad händer? Den försvinner igen!!!!!!!!! Asså jag var i värsta upplösningstillståndet, och var inte stabil nog att skriva om den en tredje gång.

Nummer tre: jag skrev faktiskt en blogg igår kväll, och då var det ju bara en dag försent. Fast jag egentligen inte hade tid. Skulle byta lakan i sängen där det låg hysteriskt mycket tvätt som jag var tvungen att packa in. Och det var rätt sent. Och vad händer när jag e klar? Den försvinner. Det finns liksom inga ord för vad jag kände just då. Typ fucking jävla skitpiss eller nåt. Så från och med nu tänker jag skriva mina bloggar i word och sen kopiera och klistra in. Och då kan jag ju välja typsnitt och storlek på texten:-)  

Jag undrar en sak, varför är det så svårt för vissa människor att gå av en buss? Men liksom alla har väl åkt buss minst en gång i livet och borde veta att det är typ en laser som bryts när man kliver ner på trappsteget och då öppnas dörrarna. Men nej, det vet tydligen inte alla. Mupparna står där och gapar som värsta fånen för att inte dörrarna öppnas. Då måste man tala om för dom att kliva ner ett steg. Suck!

Säljes: Två extrema huliganer på fem och sju år. Väldans billigt vid snabb affär.

Önskas: Mysig tvåa i innerstan!

Förra veckan när jag var på väg till mormor och morfar, (Dine och Håkan för er som inte vet att dom har ett barnbarn, here I am) Men i alla fall jag hade bjudit över mig själv på middag. Världens godaste tacos och ännu mer världens mest hysterikt godaste wienerbröd (jag tog två) och sen så kom godisburken fram med typ massa av världens godaste godis, så det var jag ju tvungen att äta av. Precis vad jag behövde liksom. Men det var egentligen inte det jag skulle skriva. Nej utan när jag satt på tunnelbanan på väg dit. Det är så kul ibland att sitta och lyssna på folk, vad dom pratar om. Mittemot mig så sitter det två killar och pratar om ett möte som dom har haft på jobbet. Eller den ena killen var inte med så han berättar liksom vad dom tog upp och så. Ja det lät typ så här:

-Asså vad e det för jävla kärringtårtor vi får på fredagarna med massa grädde och frukt på och glasyr typ. Vart tog alla bakelserna vägen?

(Ja inte fan vet jag, dom kanske flydde fältet)

-Och sen så tog vi upp den här kaffemaskinen för den gör ju så jävla vidrigt kaffe. Och det här med att alla har med sig en egen kaffebryggare tyckte inte hon den där säkerhetsansvarige om. Dels för att det blir en ökad brandrisk och sen så slänger ju alla kaffesumpen i papperskorgen och det blir ju så himla äckligt.

Asså ursäkta men jag skulle bara vilja göra ett litet inlägg och kommentera lite här. Varför i helvete måste alla ta med sig en varsin kaffebryggare? Kan man liksom inte dela på en. Nej tydligen inte. Men dom måste ju alla fall ha ganska mycket tid över på dagarna eftersom dom skapar sig såna här världsproblem. Liksom herre gud. Jag kunde ju ha fått lite tid av dom så skulle inte min ta slut hela tiden.

Fan det är liksom jättefina rader här när jag skriver. Jag menar det blir både röda och gröna streck överallt......(i word alltså)

Va på AIK-Kalmar i söndags, premiär matchen. Asså jag vet inte vad ni har för åsikt om den saken men jag känner stämningen i hela kroppen. Innan matchen va det en sk bussmottagning, dvs spelarna anlände i en buss som vi då välkomnade med raketer, jubel och bengaliska eldar. Vad som var mindre kul var att jag fick typ en raket på benet. Asså det gjorde asont. Men jag fick bara två blåmärken så det va lungt. Men det var rätt ohäftigt i alla fall. Ohäftigt är faktiskt ett nytt ord i mitt ordförråd, så ni kanske stöter på det lite då och då. Fast det var faktiskt inte det jag skulle skriva, nej jag skulle berätta vad min kära syster Charlotte har för åsikt om min blogg. Hon ba typ:
-Asså Christine har du vart inne på typ en riktig blogg nångång. Asså typ en sån här designblogg. Det är ju mycket bättre.
Men vaddå e inte min blogg en riktig blogg eller vaddå?
-Asså du har ju liksom bara en rosa bakgrund och sen så skriver du lite, inte så speciellt liksom.
Men va fan jag gillar rosa.......
-Du e inte så rolig längre, asså det är ju inte så att jag är intresserad av att läsa vad du skulle göra om du vann tio miljoner eller nåt sånt. På dom riktiga bloggarna så kan man ju läsa om kändisar och så.
Asså om ni vill läsa om kändisar så kan ni väl för fan springa till närmsta kiosk och köpa se och hör, för där finns det skvaller om kändisar så det räcker och blir över.

Kärlek, vad e det?

Asså det här med kärlek, vem fan e det som har kommit på att det ska finnas nåt som heter så. Den personen har ju inte fattat vad det gör med människan. Tanken med det från början e ju att man ska bli glad, gå runt och sväva som på moln typ och ha hela fjärilshuset i magen.  Men det va nåt som gick snett där i den tanken, för precis när man hoppat på ett moln så blir man liksom avkastad helt utan förvarning. Och det som följer där efter är bara en massa elände. Många kvällar med tårar och en jätte jobbig tumör i bröstet som bara växer och växer tills det känns som om man ska kvävas. Fattar ni hur jävla liten chans man har att träffa någon som det ska funka med. Liksom först ska du träffa nån, bara det kan ju vara en väldans stor grej. Och sen så ska du tycka om precis allt med honom, och som om inte det vore nog, nej han ska tycka om allt hos dig. Asså fattar ni hur liten chans man har. Så summan av kardemumman blir ju att jag kommer aldrig träffa nån, så e det bara. Jag har typ gett upp. Lika bra att man börjar vänja sig redan nu att man kommer få vara singel resten av livet. För jag börjar undra om inte det här med kärlek bara är en bluff. En myt som aldrig har existerat. Liksom den sanna kärleken, vad e det för skitsnack. Nåt för Sverker att ta upp i plus tror jag. Kan han stå där och fråga ut idioten som kom på att det ska finnas sånt tjafs som kärlek.
-Ska det vara så? Tycker du att det ska vara på det här viset? Vad e meningen med det här?

Och jag har ju en backup plan så det är lugnt med mig. Om jag och Michelle är singlar fortfarande när vi är trettio så ska vi bilda ett kollektiv. Ska vi bo där med våra barn. Ja mina i alla fall. Michelle får väl adoptera eller köra ett one night stand om hon ska bli gravid. Fan vad trevligt det ska bli, då kan vi sitta där med våran fruktsallad och dip med grönsaker och kolla på film. Det blir nice. Och sen så kan vi ta en morgonpromenad varje morgon och så kan vi köpa såna där likadana träningoveraller på coop när dom har rea för att det är en utgående färg. Typ neon rosa eller nåt. Och varje fredag kan vi ha familje middag.

Nej men ibland undrar man faktiskt vad det är för fel på killarna. Asså liksom här finns två stycken mega trevliga ,jätte snälla, supersöta tjejer som är fullkomligt normala (eller någorlunda i alla fall) och ändå så slutar det likadant varje gång. Att allt bara skiter sig. Jag orkar inte med det längre. Så jag tänker fortsätta på mitt nyårlöfte nu och ska fan inte träffa en enda kille på typ ett år eller nåt. Dom får ju bara en att må dåligt. Och ska jag må dåligt ska det fan va nåt som jag har orsakat själv och inte nåt som en människa med bara en kromosom har åstakommit.

Ett litet hjärta står ensamt och gråter
Sårat många gånger
Men ändå det förlåter
Sliter i det gör många
De bara tar och tar
Ändå står alltid detta lilla hjärta ensamt kvar
Lurat av många
De leker med det lätt
Men aldrig att någon vill behålla det på något konstigt sätt
Varför vara med i leken när man inte reglerna kan?
Varför tro på den kärleken som sägs vara sann?
Varför leka med andras hjärtan när man har varsitt?
Varför är detta lilla ensamma hjärta just mitt?

lifes a bitch and then you die..................................

De va inte igår.....

Hallå där. Det va inte igår. Vet inte varför jag inte skriver nåt. Jag kan ju låtsas att det är för att jag har ett så jävla spännande liv så jag är ute på en massa galej hela dagarna och hela kvällarna med för den delen. Men nu är det ju inte så, nej utan det kan ju va så att jag inte skriver för att det inte händer nåt kul. Ja menar har man världens tråkigaste liv så e det inte så mycket att göra. Okej nu kanske jag överdrev lite, det finns nog dom som har det tråkigare än mig. Och jag har nog inte så tråkigt om jag tänker efter. Nej jag har ganska kul för det mesta. Skulle nog vilja säga att jag har nog ett ganska bra liv. Tex så har jag ju Melvin och Dante, tänk vad roligt med dom, två små monster, nej det va för snällt.........två små......huligan mega monster. Melvin har blivit extremt uppkäftig så man skulle kunna....nej jag ska inte säga vad jag skulle kunna göra för då kanske ni skulle bli rädda och ringa socialen eller nåt. Och det vill jag ju inte. Men man blir ju galen på han. Och Dante, asså en envisare unge får man leta efter. Och liksom när han sätter igång så finns det ju ingen hejd på människan. Eller vaddå människan, huligan mega monstret menar jag.  Fattar ni hur krävande det är att försöka få en femåring att förstå att vi måste gå hela vägen till Melvins skola och sen gå hela vägen till Dante dagis varje morgon i typ två år till. Det är en promenad på typ 40 min som vi får ta varje morgon. Men Dante han ska minsann tjafsa varje morgon om det och gnälla om att han inte orkar gå. Asså gnäll för det första är nåt som kan slå ut min kopp med tålamod på en enda sekund. Jag blir typ en mega huligan monster mamma då. Och det blir ju inte bättre när han sätter sig på marken och tjurar för att han inte vill gå. Tillslut får man typ dra upp han eller så får man locka med nåt:
-Kolla Dante en Isbjörn! Kom skynda dig den kanske försvinner annars.
Men det är så typiskt för varje gång som Dante kommer fram och vi har skyndat oss massa så har isbjörnen försvunnit.

Melvin vill ha en sköldpadda. Har han kommit på. Så han tjatar hela tiden nu. Sköldis ska den heta. Men liksom vad ska han med en skölpadda till. Ja ba man vad vill du göra med den då:
-Leka med den.
Precis, han tror att det ska bli hans nya leksak.
-Men vi ska tävla med den och låta den gå var den vill.
Försöker få han att förstå att en levande sköldpadda inte är någon leksak.
Och  jag har vissa krav innan han får sitt lilla husdjur. Han ska inte vara uppkäftig och han ska inte bråka med Dante och han ska sova hela nätterna i sin säng. För som det är nu så kommer han över till min säng varje natt. Så han kommer få kämpa mycket innan han får sin lilla sköldis.

Aaa det är väl dom två som gör att man får ett någorlunda spännande liv i alla fall. Man lär sig nåt nytt varje dag. Min nyaste kunskap är nog vad Transformers är för nåt, vet iofs inte exakt men typ lite.

Det va allt för ikväll.........god natt

I dag är det Alla Hjärtans Dag, liksom happy valetine. Det enda jag begär är att få en ask med gelehjärtan. Det har jag typ önskat mig i flera år. Men tydligen så tycker folk att det är alldeles på tok för mycket begärt. För har jag fått några hjärtan? Nej inte ens ett halvt. Fan här går man och ser fram emot att få sina hjärtan och så är det ingen som tycker att jag är värd lite uppskattning. Så jag tänkte att jag får väl uppvakta mig själv då. Gick till Ica efter jobbet och tänkte köpa en ask till mig själv. Och vad händer, askjävlarna är slut. Asså vad e det för fel. Måste alla springa och köpa gelehjärtan bara för att det är alla hjärtans dag. Ja menar dom kan väl parta loss på en alladin ask eller nåt. Så nu fick man mysa med en chokladkaka med dajmkross i. Precis som om det va samma sak. Fick ju ingen kärleksstämining alls. Nej, så nu vet ni alla, att om ett år på alla hjärtans dag så förväntar jag mig att få minst en ask med smaskiga gelehjärtan.

Apropå jobb, jag skrev ju efter jobbet. Jo det är så att jag är ingen student längre. Och jag vet vad ni alla tycker om det så ni kan bara hålla god min och fortsätta va mina vänner. Men jag känner verkligen att jag är inte skapt att plugga. Fan vad det är tråkigt med alla läxor och skit. Stressen är nog det jobbigaste, fast man är klar med det man ska göra så är det fyrtio miljoner andra grejer som ligger på hög och väntar på att bli gjorda. Och då blir jag bara sur och skiter i allt i stället. Jag är helt medveten om att det är en jätte dålig vana. Eller vana var egentligen inte ordet jag sökte, men jag komer inte på. Va fan heter det när man har nåt dåligt.......eh.......jo egenskap. Det va det jag tänkte på.  Men sen så prioriterar jag så mycket före än att sitta med skolgrejer. Liksom att träna, det är ju superviktigt. Så det måste jag göra ofta. Träffa Michelle, också superviktigt. Sen finns det några andra superviktiga måsten som tyvärr prioriteras före skolan.  Asså vi skulle kunna sammanfatta det hela med att jag har alldeles för lite diciplin (stavas inte så) disciplin (mycket bättre) för att gå i skolan.

Så nu jobbar jag i stället. Står i en vikariepool i kärrtorps- / enskededalens förskolor. Det är typ bara jag som står i den dä poolen så det finns massa jobb. Och det är ju det jag vill jobba med. Så den här veckan har jag vart på en förskola, en avdelning med 3-5 åringar, och nästa vecka ska jag va på en småbarnsavdelning fast på en annan förskola. Det enda som jag tycker är jobbigt är att man måste va ute. Asså självklart måste man va det. Men måste det va så jävla kallt. Jag får ju typ köldskador på fötterna fast jag har världens tjockaste skor som väger mer än 5 kg st liksom. Jag har tom strumpbyxor under jeansen, och ändå fryser jag. Tror jag ska öppna en egen förskola, en inneförskola. Man går bara ut om det är över 20 grader och klarblå himmel.

Lasermannen!

Hallå där!
Läste på löpet till Aftonbladet i dag att lasermannen e jagad av polisen. Asså helt jävla seriöst vad fan e en laserman för något. E det en ny gestalt från star wars eller vaddå. Han har liksom rymt från Luke skywalker och Darth Vader för att skjuta ner folk på stockholms gator. Men jag undrar ändå fortfarande vad det är som man ska uppfylla för att få bli kallad lasermannen. E han typ släkt med Buzz lightyear och har en superhemlig laser i armen. Se upp för här kommer lasermannen och den som börjar bråka med honom blir träffad av en mega stark och superhemlig laserstråle. fattar inte nåt.  Men varför måste han ha en pistol om han har en laser. Tycker det är oklart.

Fast jag skulle nog kunna förklara för er hur det ligger till, men det här är ju bara min egen teori. Det var säkert så att han har inte alls någon superhemlig laser i armen, utan när han sköt med sin pistol (asså jag vet inte ens om han sköt med nån pistol har inte läst själva artikeln.) så reflekterades typ ljuset från en gatlykta i kulan och då trodde folk att det var en superhemlig laser, ja typ så....

Precis som när man läser med tokstora bokstäver "Carola mitt i explosion" Man ba shit vaddå överlevde hon eller. Eller jag ska ju inte ta i här nu, Carola var väl iofs ett jäkligt dåligt exempel för jag skiter fullständigt i vad hon gör och inte gör. Ja menar e det överhuvudtaget nån som bryr sig om Carola? Men om vi säger Ben Affleck i stället då, då snackar vi grejer. Liksom "Ben Affleck i explosion" man ba nej fan han som e så snygg i Pearl Harbor och Armageddon han får ju inte dö. Sen så köper man tidningen och vad händer liksom. Vaddå blåst på nyheten, nej asså då råkade det ju va så att Ben eller om vi nu ska säga Carola skitsamma, i alla fall, då satt hon på ett kafe typ tre kvarter bort från händelsen och då råkade hon höra ett litet small.  Det lyckas då journalisterna få till att stackars Carola befann sig mitt i explosionen. Herre gud säger jag det borde finnas gränser för vad man får skriva. Men uppenbarligen så gör det ju inte det.........

Asså jag kan verkligen bli irriterad på folk. Som häromdan när jag skulle åka till stan. Precis då skulle alla andra människor också åka till stan. Fan har dom inget bättre för sig än att ränna runt på Drottninggatan. Tex på tunnelbanan det är så sjukt mycket folk att man kan känna vilket kön det är på den som står bakom, och ändå ska folk trycka sig på. Hallå liksom ta nästa tunnelbana för det är lite fullt här som du ser. Men nej nej det går alltid att trycka lite till. Och sen så slår det aldrig fel, jag lyckas alltid hamna brevid en gammal tant eller det kan vara en gammal gubbe eller egentligen kan det vara vilken jävla dåre som helst. Men det ska hostas och det ska harklas och det ska snoras. Som om inte det vore nog, nej världens jävla andedräkt har dom också så man själv liksom får stå och hålla andan för att inte tuppa av. Bättre att tuppa av av egen syrebrist än att göra det av någons annans giftiga ånga.

Men tycker inte ni också att det är lite konstigt, ja menar man åker in till stan vid typ tolv en torsdag och det är smockat med folk. Har verkligen inte dom nåt annat att göra. Hört talas om jobb tex? Fan skaffa en hobby eller nåt. Dom kan väl typ börja sticka eller nåt. Såg häromdan att det var någon som stickat en halsduk till en lykstolpe...se och lär säger jag......God natt!

Asså så här är det, jag skriver som jag gör här i min blogg bara för att jag kan skriva precis som jag vill. Jag vet precis nästan exakt vilka regler som finns. Typ börja aldrig en mening med "och" eller "men". För att få sätta ut ett kommatecken måste det vara en fullständig sats på båda sidor, dvs (för er som inte är så otroligt välutbildade som jag) att det måste finnas ett subjekt och predikat på båda sidor. Vem gör något och vad gör denna någon. Se jag kan och vet men jag tänker inte så när jag skriver här. Vart vill jag komma nu då? Jo, så att ni inte tror att jag typ lämnar in en svenska uppsats skrivet på det här sättet som jag gör här. Då skriver jag ordentligt, otroligt proffsigt. Så jag e inte dum i huvet. Även fast man kan tro det ibland;-) Men det här är min blogg och där är det bara jag som bestämmer!

Vet ni vad Melvin sa i dag när vi var på väg till skolan. Liksom värsta förolämpningen. Han frågade hur många år jag fyller, och då sa jag att han skulle gissa. Vet ni vad han svara?????? 37!!!!! Hallå 37. Går han omkring och tror att jag är 37. Nej så nu måste jag påminna han varje dag om att jag e 25. Vet du det nu Melvin? Jag är 25 år. 25 och ingenting annat, det ska jag va minst i ett år i alla fall. Asså herre gud 37...........

Kära kära familj.....

Kom att tänka på en sak, man skulle kunna kalla det för värsta glädjedödar minnet. Jag har en storasyster som heter Anneli, en av världens bästa. Hon har alltid varit lite av en favorit hos oss andra syskon. Beror på att hon bodde med sin pappa, så man sågs inte varje dag precis. Och när hon kom och hälsa på så fanns det ju en del att konkurrera emot eftersom jag har fem andra syskon, som alla ville ha hennes uppmärksamhet. Tex så ville alla sitta bredvid henne när vi satt och åt. Jag har ett svagt minne av att det nästan alltid var jag som fick sitta där, hmmm.....jag hade väl mina metoder. Kunde vara rätt orättvis när jag var liten. Kom ihåg när jag och min lillasyster skulle leka med barbies. Då skulle alltid jag välja kläder först och tog så klart dom finaste, sen bestämde jag att jag vann tävlingen för jag hade ju finast kläder........fast det minns jag faktiskt inte, men min lillasyster minns det klart och tydligt, och berättar gärna om det flera gånger om. Jag måste ha förträngt det. Tycker att det borde vara preskiberat nu. Eller så kunde jag faktiskt vara väldigt elak. Som en gång när vi skulle leka blindbock jag och min lillasyster, eller lilla och lilla, det skiljer 13 månader så hon e inte så liten. Men i alla fall då skulle vi leda varandra och då ledde jag in henne i en lyktstolpe.....fast jag sa aldrig att det va med flit......förlåt......hoppas hon har glömt det.

Men om vi ska återgå till minnet som jag hade, med min storasyster. Det var typ när man skulle ses nån helg och typ shoppa hela dan och sen gå på bio, en riktigt dunder hel dag. Man hade verkligen sett fram emot det hur länge sen som helst och tyckte det var världens roligaste. (Jag menar verkligen inget illa med det här syster, jag och Charlotte har jätte kul åt det,) Så man åkte in till stan med världens gladaste humör och det slog typ aldrig fel, det var alltid nånting:
-Asså jag har ju lite ont i huvet, jag känner lite migrän spänningar, så vi kanske bara kan gå in i dom affärerna vi verkligen vill gå in i, eller e det nåt speciellt du ska handla?
Va fan ska man säga:
-Nej asså det var inget speciellt.
-Nej men då kanske vi kan åka hem och hyra en film bara eller nåt.
(fan jag kan inte ens hålla mig nu när jag skriver, sitter och skrattar för mig själv.)
Va det inte huvet så var det magen:
-Asså jag har lite ont i magen, så vi får se hur mycket jag orkar med, vi kanske kan hyra en film i stället för bio. För det är egentligen inget som jag ska handla, e det nåt speciellt du vill titta på?
-Nej men det är lugnt, jag skulle bara ha några småsaker, kan ta det sen....film blir bra.
Jag har inte själv migrän och fattar att det måste vara jätte jobbigt, men det var så hopplöst varje gång som man sett fram emot hela grejen med shopping och bio som slutade med en hyrfilm hemma i soffan (nu skrattar jag igen)

Jaja syster men vi ska ju faktiskt inte underskatta våra mysiga kvällar som vi har haft. Kommer ihåg när jag var typ tretton och bodde hos dig varje fre lör och sön, i princip. Sov tom till måndan och gick upp typ halv sex bara för att få en extra kväll. Det var verkligen hur mysigt som helst. Kommer ihåg det stående fredagsnöjet som vi hade, att städa din källare. Men vi orkade ju aldrig städa klart så det enda vi gjorde var att bära ut allt för att att sen bära in allt. Och man kom fortfarande inte in i källaren. Den blev nog aldrig städad vad jag minns. Eller när jag offrade min födelsedag för att slå in dina glas i tidningspapper när du skulle flytta. De va tider det. Skulle inte vilja byta ut en enda av de dagar vi haft mot nåt annat. Inget går upp mot ett skrattanfall tillsammans med dig. Hur irreterade vi kan va på att dom har byggt tunnelbanorna på så sätt att man sitter mittemot varann. Liksom varför, va fan ska man sitta och glo på varann för. För det är ju typ alltid nån som glor. Och vi har ganska lätt för att bli generade, så det räcker att nån råkar titta lite för mycket för att man ska bli helt generad. Asså det är faktiskt jätte jobbigt...jag kan typ bli det av att tänka på att jag ska bli det. Och vi har verkligen kul åt det där, vet inte hur många gånger vi har legat dubbelvikta på golvet och skrattat ihjäl oss. Eller våran kära mor som kan också utlösa våra skrattanfall......vad skulle vi göra utan våran kära mamma.

Jag var verkligen världens drömtonåring, även fast ni kanske inte tror det. Jag var typ aldrig ute på några fester. Eller inte ens typ, jag var ALDRIG ute på några fester. Drack inte, rökte inte. Asså jag bakade typ bullar till mamma till hon kom hem från jobbet. Ja menar vilka andra femton sexton åringar gör det. Jag städade, diskade och gjorde typ massa grejer. Jag ville typ inte att mamma skulle komma hem från jobbet och känna att hon behövde städa. Just det, nu kom jag på vad jag mer gjorde, håll i hatten. Tror ingen kan bräcka mig faktiskt, jag gick upp klockan sex typ varje morgon och gjorde frukost till mamma och pappa. Bryggde kaffe och allt ni vet. Shit vad duktig jag va. Fast jag gjorde inte det jämt men under en period. Och jag gjorde verkligen allt för att jag ville det. Så var jag den enda av mina syskon som hjälpte till hemma också. Och det enda jag tänkte på när jag skulle flytta hemifrån var vem som nu skulle hjälpa mamma med allt. Det är tyvärr ingen som tagit över efter mig, Nu bor det bara två små bortskämda ynglingar kvar på 18 och 21 år.

Älskar min stora bästa familj...........

Hallå där!!!

Jag har fått lite klagomål från en del av mina fans att det går lite för länge mellan inläggen. Men jag har haft en del för mig på sista tiden, har helt enkelt inte haft nån tid att sitta och blogga, tyvärr. Men jag ska bättra mig. Och jag måste faktiskt erkänna att jag brutit mot ett nyårslöfte....eller tre........eller va det fyra, vet inte så noga. Men jag sa ju förut att jag tror inte på nyårlöften, jag har ju söndagslöften i stället. Och i dag e det ju söndag så då kan ju jag börja om i morgon:-)

I morgon, suck, rädda mig från morgondagen snälla vem som helst. Jag har ju liksom vart ledig i massa veckor och jag e inte redo på några omständigheter att börja skolan i morgon. Tillbaka till mardrömmen med läxor och skit, nej fy och usch.  Fan hur långt till ska det dröja innan nån uppfinner tidsmaskinen. Så snabbt som tekniken går framåt. Fast det skulle va lite roligt om det var nån som gjorde det, för den finns ju i princip redan. Fast inte in real life liksom...men det kommer ju inte bli världens upptäckt när den kommer.  Alla kommer ju ba, jaha men asså finns inte det nån sån redan. Och sen kommer man bråka om vem som kom på det först.

Och sen en annan sak som e fy och usch e att jag om tretton dagar exakt, är närmare trettio än tjugo, och det känns ju inte speciellt upplyftande. Och nu har jag bara fem år på mig att komma nånstans. För om jag står och stampar på samma plattform fortfarande då, så kommer jag typ hoppa från en balkong eller nåt, för att inte tala om vad jag kommer göra om tio år. Asså nu får ni inte ta mig på för stort allvar, men om jag får bestämma så vill jag gifta mig innan jag e trettio. Och helst i alla fall få ett barn till...kanske två. Så jag har en del att jobba på. Det är bara en felande länk på denna begäran............Eller två egentligen, och den största är att fem år räcker inte så därför är det bättre att jag är 22, återigen, tidmaskinen behövs verkligen.

Jag skúlle vilja spå mig. Men jag vet inte vem man ska gå till. Hur kan man veta vem som e bra. Fast det kan man ju i och för sig inte veta förrän efteråt, och det känns ju som att garantin har gått ut då. Och tänk om man skulle sitta där och det är helt svart i kulan, vad ska man tro då liksom. Ingen lovande framtid med andra ord. Eller ännu värre.....men det vill jag inte ens skriva....peppar......peppar.......

När jag va och träna spinning i fredags så sitter det två tanter, eller inte tanter men inte tjejer heller, kvinnor, det blir bra. Dom sitter i alla fall på varsin cykel innan klassen börjat och pratar lite. Eller inte lite utan ganska mycket och högt och tydligt. Så här sa dom:
-Jaha vad ska du göra i kväll då?
-Jag ska hem till en bekant som fyller år.
-Men å nej då missar du ju premieren av lets dance, jag har verkligen laddad i flera dar nu, tycker det ska bli jätte kul att det drar i gång igen.
-Ja men du det går säkert i repris så jag får titta på det då
-Vi satt på jobbet i dag och försökte komma på vilka som var med.
-Ja men det gjorde vi med, det var ju Ulf Larsson.....
-Han kom vi också på.....sen e det ju hon du vet Mat Tina.....
-Hon kom inte vi på......men däremot så kom vi på Dani, du vet han från idol...han e vinsttippad....
-Ja men det är för att han e så söt.....han borde ju va yngst..........
Bla bla så var det prat fram och tillbaka tills dom kommit på alla......
-Ja men nu har vi nog kommit på alla, och gud vad kul det ska bli.
Ja fan vad kul det ska bli, vi har inga liv så vi ser fram emot ett aptöntigt tv program i stället. Nej men det är typ så jag menar, snälla skjut mig om jag e så när jag passerat trettio.

God natt och sov så gott, för det tänkte jag göra:-)

Love you all..........(så kan jag skriva för jag vet vilka som läser min blogg)

Nyårslöften......

Jaha då var det år 2008 då. Vet inte riktigt var 2007 tog vägen men det hade tydligen jävligt brottom. Men hallå brottom stavas väl med å, bråttom. Så nu nytt år nytt liv. Nu kan man välja att lämna sitt nya liv bakom sig, bli en helt ny människa. Det ska inte jag bli, bara lite kanske. Annars e jag helnöjd med den jag är. Eller helnöjd kanske var ett väldigt stort ord, lagom nöjd kanske låter bättre. Eller typ lite nöjd. Eller va fan e jag så jävla nöjd egentligen.
Men i alla fall så skulle jag ju avlägga mina nyårslöften (kan man använda ordet avlägga i det sammanhanget, Låter bra i alla fall) Så håll i hatten nu:

CHRISTINES NYÅRSLÖFTEN 2008

1. Tänk tänk tänk!!!!!!!
2. Fan nåt ska jag väl komma på
3. ??????????????
4. Hhhhhhhmmmmmmm
5. Undrar hur länge desperate housewifes har uppehåll??
6. Nu kom jag av mig det var ju nyårslöften jag skulle tänka på.
7. Jo jag vet jag ska ha en platt mage till sommarn
8. Och man får ju ingen platt mage av sig själv, så nästa blir ju då
9. Inga ostbågar på söndagar eller nån annan dag för en delen heller
10. Fast jag tränar ju 3-4 ggr i veckan så det skulle vara lite taskigt om jag aldrig fick äta ostbågar
11. Ostbågar bara på lördagar:-)
12. Sen ska jag bli en pedagogisk mamma och inte skrika på mina barn. Får lära mig räkna till tio på lite fler språk.
13. Ett dejtfritt år ska jag ha.........fast e det ett nyårslöfte? Blir lite osäker. Men år 2007 gick inte i kärlekenstecken precis så nu 2008 e det bara jag mot världen som gäller. Inga killar som förstör mitt välbefinnande. Ska bara va och må bra:-)
14. Fast man vet ju aldrig, ja menar om nu Ben Affleck mot all förmodan skulle knacka på min dörr så måste jag ju tyvärr bryta kontraktet.
15. Jag sa inte att jag inte fick flirta med killar. Ska flirta järnet.........akta er!
16. Ska inte sitta framför datan när barnen är vakna.
17. Ska bli duktigare på att planera min skoltid, med det menar jag att jag inte ska sitta sista kvällen och plugga till ett prov. Eller typ sitta på msn i stället för att göra läxor = inte bra!
18. Måste sluta shoppa, fast jag har blivit mycket bättre på det (faktiskt på riktigt så har jag det) nu köper jag ju bara en tröja när jag går in i en affär, förut kom jag ju ut med två. Så nu får jag väl köpa en halv eller nåt. Vilken del vill du ha?

Men asså måste bara göra ett inlägg. Fy fan vad töntiga dom här programmen är som går på tv, där man ska ringa in och gissa ord. Dom i princip säger ordet och idioterna som ringer in gissar fel när man har fyra av sju bokstäver. Vad är det för fel på människorna. Men liksom hur kan man gissa matrast när ledtråden är i köket. Vaddå matrast i köket liksom. Nej dom fattar väl att det inte är det utan maträtt....att man ska behöva göra allt själv.

19. Bara två kvar nu.....
20. Oj nu e det bara ett löfte kvar sen har jag 20, det borde räcka. Tänk tänk tänk............Jo nu vet jag, jag ska sluta få skuldkänslor om jag nån gång äter lite onyttigt. Måste ju leva liksom....så det är det jag ska syssla med år 2008........Jag ska leva mitt liv:-)

Hoppas att ni alla får ett kanon 2008.......puss och kram

Inget

Nu hände det igen, vad e det för jävla fel liksom. Jag satt och skrev en blogg här och sen så bara försvann den. Man blir ju så jävla sur. Hela den här dan har jag vart jätte irriterad. Jag vet inte varför, bara en irritation som sitter i kroppen och gror. Skitjobbigt faktiskt, när jag inte ens vet själv vad det är som jag e irreterad på. Vore ju lättare om irritationen kunde tala om det. ( inom en parentes så e jag inte irriterad längre för det var i förrgår, men jag hann inte skriva klar bloggen då, så den e två dar gammal)

Apropå irritation, måste man va typ arton när man flyttar hemifrån. Ja menar då e man ju nästan tok vuxen, nästan i alla fall. Det kan ju vara bra att flytta några år tidigare så att barnen lär sig ta ansvar. Tänkte tio e väl en bra ålder eller typ fyra och sex skulle ju kanske va det bästa, för då kan dom ju flytta nu. Jag kan ju lära dom hur man använder en mikro och sen så finns det ju fil, flingor och mackor, köttbullar kan man ju äta kalla. Det är ju typ det dom lever på ändå så det skulle inte gå nån nöd på dom direkt. Ska kolla runt lite vad bostadsmarknaden säger om det.
Asså jag blir verkligen galen. Jag har typ sagt till barnen fyrtio gånger per dag nu i flera dar att dom måste städa sina rum. Och av nån konstig jävla anledning blir det bara stökigare och stökigare. Vad e det som är så svårt. Jag har tagit till alla hotmetoder som finns. Har tagit några av deras favvogrejor och lagt upp i ett skåp tex och sagt att ni får inte dom förrän det är städat. "Nej, men vi vill inte leka med den nu" Nehe då får man ta till plan b typ. Jag tänker minsann inte bygga ihop deras bionicle som dom fick i julklapp förrän det är städat. Men det skiter dom minsann i. Jag flippar typ ur snart. Kommer ta en svart sopsäck och slänga varenda liten leksak som ligger på golvet.

Barnen fick varsitt spel i julklapp, Så då skulle vi spela dom häromdan. När dom var mindre och man på sin höjd tog fram ett superlätt memory spel så var man ju tvungen att förlora för att inte bilda ett tredje världskrig. Det låg typ fyra kort kvar på bordet, och ja det var ju bara att ta fel då även fast man visste var sitt eget kort fanns. Men nu liksom så e dom ju större och tycker att nu kan man ju inte sitta och göra sig längre. Dom måste ju lära sig att  man inte kan vinna varje gång. Men hur mycket jag än kämpa och hur bra planer jag tyckte att jag hade så kom jag sist båda gångerna. Fan liksom jag hade ju värsta planen, skulle först hålla mig på land och samla lite diamanter som jag kunde sälja till banken för att sen ta första bästa flyg in i mål. Men tyvärr så hade ju barnen smitt bättre planer. Melvin han strosa omkring på elfenbenskusten, jätte nära mål och sen går han och vinner. Nej jag tycker det är orättvist. Och på dinosariespelet så fick han massa vattensteg och jag nästan inte nåt. Nästa gång bestämmer jag vad vi ska spela för spel och då blir det rappa kalja eller TP så får vi se vem som vinner då..........

Ledig......

Jaha då sitter man här igen då. I min nya fina soffa;-) fast det är egentligen bara tyget som e nytt. Så nu blir man helt nojig, vill knappt sitta med byxorna i soffan. Får köra som i hundtricket och dra ner byxorna varje gång man ska sätta sig.  Och strumporna är dom verkligen rena, nej dom e nog lite smutsiga så det är bäst att fötterna stannar kvar på golvet. Om vi satt i vardagsrummet och åt innan så tillhör det historia nu. Den här soffan ska vara ren. Inget kladd. Får se hur länge jag orkar hålla mig.

I dag har jag varit ledig....eller idag, jag e ledig from nu och fyra veckor framåt. Jorå så atte hur står det till med er andra? Förresten nämde jag att jag e ledig nu i fyra veckor. Jullov kallas det. Jaha måste ni jobba, nej men gud vad synd, jätte tråkigt, verkligen. Så om ni undrar vad jag gör nu i fyra veckor framåt så behöver ni inte undra något mer.....jag e LEDIG!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

En sak som jag inte hajar riktigt är hur jag lyckades avsluta den här terminen med VG i alla ämnen. Asså fattar ni hur lättad jag känner mig. Helt sjukt. Det är som om man har tagit bort den 100Kg tunga ryggsäck som suttit på min rygg. Men jag blir ändå lite stolt över mig själv, för jag är absolut ingen pluggtjej, och har absolut inte disciplinen att sitta flera timmar varje kväll med massa läxor. Och e det så att det står mellan träning och läxor så är det träning som hamnar högst på prioriteringslistan. Egentligen är det nog inget som skulle kunna förlora mot läxorna. Men tydligen var jag tillräckligt bra för att få VG. Så grattis till mig;-)

Dante sa en ganska rolig grej i dag. Han hade fått en megastor pepparkaka på dagis, som det stog Dante på med glasyr. Och han satt vid köksbordet och åt den. Då sa han:
-Jag vet inte vad det här heter....(han pekar på glasyren).....så jag brukar kalla det för tejp.
Hahahahahah. Tycker det var lite kul. Fan va bra om man bara kan sätta in ett reservord för nåt som man inte vet vad det heter. Fast ännu bättre vore om man hade ordet, man visste hur man sa det men inte vad det betydde. Då skulle det finnas ett antal reservord man kunde använda. Skulle funka skitbra för mig som inte kan massa konstiga svåra ord. Men det var ju typ det jag skrivde nu fast två gånger. Helt senil liksom. Fattar inte ens själv vad jag menade där. Det är åldern....inte långt kvar till 25 år nu. Men jag ska ändå vara 22 resten av livet. Så den 26 jan blir det 22 års fest;-)

Min data vill att jag ska installera ett nätfiskefilter. Liksom vad är ett nätfiskefilter. E det nåt man använder för att fånga fiskar med eller vad? Vet inte vad min data ska med det till. Finns ju inget vatten i datan så hur ska fiskarna kunna överleva liksom. Jaha nu fattar jag, det är ju meningen att man ska äta upp fiskarna så tanken e inte att dom ska överleva, jaja. Då hajar jag. Jag får väl ta och installera det där filtret då och hoppas på att det stryker med nån lax eller nåt.

Nej nu väntar kudden på mig. Den känner sig lite ensam och vill kramas. God natt........

Min önskelista.

Christines önskelista julen 2007!

1, En lobotomi till Michelle
2, En platt mage till Michelle
3, En brandman till Michelle som ska infinna sig på Götgatan 118 på julaftonsmorgon kl 9.00.

Men asså va det  en önskelista till Michelle jag skulle skriva, eller va det en till mig själv, tycker det är oklart.....
Jag får börja om.....

1, En platt mage till mig
2, En Melvin som inte är uppkäftig
3, En Dante som inte gnäller
4, En Melvin som inte retar Dante
5, En Dante som inte skriker när Melvin retas
6, Om Michelle får en brandman så  vill  jag också  ha det, en som kommer direkt från en eldsvåda. Med ett vitt lite skitigt linne och så är han lite svettig och sotig i ansiktet och han är lite så där sexigt solbrun med muskulösa armar och nästintill sexpack på magen (fan Michelle undrar om tomten tycker att vi har varit snälla i år) 
7, Att jag ska vinna 25,000 kr  i mån i 25 år på en trisslott
8, En  tidsmaskin (så jag kan hoppa fram till år 2011 och hämta min lärarexamen)
9, Shit jag kommer inte på något........att alla jag älskar ska  få det bäst år 2008!


Fan det är nåt jävla glapp i mitt tangent bord så den vill inte skriva  in alla bokstäver som jag trycker på och sen så hoppar den två mellanslag fast jag bara  trycker en gång. Helt störd. Så jag måste liksom gå  tillbaka hela tiden och trycka tillbaka mellanslaget. I -landsproblem  kan man sammanfatta det som. Fast jag har ändå min topplista på såna problem och högst upp kommer "Fan vad  jobbigt man kan bara ta ut 500-lappar i bankomaten, asså shit  vad jobbigt" Man får ju skärpa till sig  ibland när man kommer  på sig själv att gnälla över såna grejer.

Nu har jag julfixat klart här hemma hos mig. Fast jag har inte så hysteriskt mycket jultomtar. Men  nån som har det är min mamma. Och inte liksom att hon har typ  två tomtar i  varje rum, nej utan det är ett helt tomtesläkte i  varje  hörn. (Menar inte att det inte är fint för det är det verkligen, supermysigt) Men hon e så rolig när hon ska ta fram sina vänner, för det är hennes vänner. Hon typ pratar med tomtarna medans hon julpyntar, ba "jaha och vad ska vi ställa dig nu då? Här får du stå"!

Jaja det får räcka för i kväll, är alldeles för trött för att skriva just nu. Eller mer för trött för att tänka. Så jag säger God natt...............................

Lucia......

Trodde inte att jag med den här bloggen skulle bilda mig en liten fanclub. Att det finns trogna läsare som  bara väntar på nästa inlägg. Vilket förstås är jättekul. Men tyvärr så kan jag inte skriva på kommando, det är ganska många faktorer som spelar in. Jag måste både ha tid (och som sagt tiden har inte ens vart förbi mig och sagt hej på senaste tiden) och lust (det har jag iofs hela tiden, men jag måste ju sålla bort lite av vad jag kan skriva om, vissa saker passar inte alla ögon om man säger så) och då faller vi automatiskt in på den tredje faktoren (asså faktorer är ett ganska komplicerat ord för att vara jag........normalt sett skulle jag skrivit grejer, men nu när jag e en proffsbloggare så måste jag ju vara lite proffsig och använda såna ord) som då är att jag måste ha nåt att skriva om. Jag kan ju inte bara sitta och hitta på. Så ni får ge er till tåls ibland:-) Sooner or later.................

Jag tror att jag har slagit mitt eget rekord faktiskt. Asså fatta att det är 10 dagar kvar till julafton och jag är långt ifrån klar med alla julklappar. Inte lätt att vara student och rik samtidigt. Jag hörde idag att om man jobbar inom FN som typ soldat eller nåt så får man alltid högsta lönen inom det området och man behöver inte betala någon skatt. Så jag tänkte att fan vad ska jag göra på lärarhögskolan liksom. Nej det är lumpen nästa. Eller måste man göra lumpen för att få jobba på FN? Jag menar Melvin och Dante leker ju krig nästan hela tiden och har massa pistoler och vapen, jag kan ju öva lite hemma innan jag åker ner. Kan nog vara rätt bra för mig, för jag tror att raggningsfaktorn kan va rätt hög på ett sånt ställe. Det lär ju inte vara så vanligt att en tjej jobbar som soldat så man kan ju få en massa killar bara för sig själv. Så dom blir väl jätteglada när det kommer ner en tjej och ba "Tjeena grabbar" bara för mig att välja och vraka. Sorry Michelle, kan ju kanske spara en åt dig om jag e snäll men jag ska välja först i så fall;-)

I dag e det Lucia, ifall det är någon stackars krake som har missat det. Varken Melvin eller Dante skulle gå nåt luciatåg. Om man inte säger typ: "gud vad synd att dom inte ska lussa på dagis, jag som verkligen har sett fram emot att gå upp klockan fem för att hinna till dagis till klockan sju för att titta på ett luciatåg som håller på i tio minuter, och ens eget barn inte ens sjunger. Asså gud vad synd" Ja då e man en dålig mamma. Och jag har ju påpekat det förut att jag e minsann inte det. Så jag säger det "gud vad synd att jag fick sova lite extra i morse och slippa spurta i väg till dagis, jätte synd, verkligen"

Men jag va ganska dålig faktiskt, för jag tänkte inte på att alla barn kommer ha luciakläder i alla fall. Alla utom Dante, för jag glömde det. Och alla andra mammor som är superperfekta hade inte gjort det. Jag försökte övertala Dante att han kunde vara spindelmannen i stället. Han hade ju en jättestor spindelman på tröjan. Men han blev inte så glad över det. Och då känner man sig värdelös som mamma, asså verkligen. Fan om alla andra ungar är pepparkaksgubbar och jultomtar så ska väl min son också få vara det. Så nu ligger han och sover med sin pepparkaksdräkt.

Sen tänkte jag bara passa på att önska alla er en riktigt god jul och ett jätte gott nytt år:-) (lugn jag ska skriva mer innan dess men ifall jag glömmer bort att önska det sen) puss och kram 

FAAAAAAN!!!!!!!!!!!!!

Helvete vad sur jag blir nu. Jag hade skrivit värsta braiga bloggen här och sen så försvinner allt. Bara så där. Helt plötsligt blir sidan inte tillgänglig. Nehe och varför inte då rå. Vad fan ska den göra som är viktigare än att finnas till här för mig? Det blir ju jätte svårt att skriva om allt.........

Nu kan jag ju inte skriva så som jag skrev. Tex så skrev jag, gissa vad jag äter nu?.......................grönsaker med dipp:-) jätte gott, skulle jag svara då. Men jag ljuger ju nu om jag skulle skriva så igen för jag har ju ätit upp alla grönsaker. Så då vart det ju inge kul. 

Jag kan verkligen inte fatta att terminen snart är slut. Det är helt sjukt.  Vart tog tiden vägen liksom? Inte stannade den hos mig i alla fall. Tittade inte ens förbi och sa hej. Vad ska man uppfylla för krav för att få ta del av tiden mer än att man är en ensamstående mamma med två huliganer och studerar på heltid och jobbar massa extra för att kunna leva ett värdigt liv. Han har väl sina prioriteringar. Men han är inte min kompis i alla fall.   

Jag är otroligt stolt över mig själv. Jag hade redovisning på engelska idag.  Och jag e inte ett fan av den sortens aktiviteter. Och framförallt inte på engelska. Jag vet egentligen inte vad som är problemet, för jag känner ju alla, och jag pratar inför folk hela dagarna på jobbet. Men det är nåt visst med redovisningar i skolan. Jag kan liksom hela texten utantill, men sen när man står där så kommer nervositeten krypande och typ smyger sig på, och helt oförberett hoppar den fram och skrämmer en. Jag och han e inte heller kompisar. Tror att han e lite svår att vara kompis med, och har lite brist på uppmärksamhet.

Men i alla fall så sa min lärare efter lektionen att det var en bra redovisning men att jag såg lite nervös ut. Det behöver man ju inte bli, tyckte hon. Nehe men fan vad bra då, då ska jag tänka på det nästa gång och lura nervositeten. Ska börja prata inför några andra innan och när den kommer krypande så kastar jag mig över den och stoppar den i låda med ömtåligt gods och skickar den till Thailand eller nåt. Tror hon att man kan bestämma själv om man ska bli nervös eller inte.

Apropå det här med patricia som jag skrev om i inlägget om ambassadeur, så var det lite kul när jag var i stan några dar innan det. Det var innan jag bestämde mig för att jag inte ska skämmas längre för att jag går dit. Jag var som sagt i stan med en kompis, och det kommer fram två killar. Dom kom från Tyskland och ville ha tips på nåt bra partyställe. Självklart så försvinner min kompis snabbt som attan så står jag där lämnad till ödet.
Eh.......vad fan ska jag dra till med......börjar rannsaka mig själv...fan vart går jag......kellys...nej men herre gud dit kan jag ju inte skicka dom, värsta sunkhaket........eh.......anchor......men va fan det är ju inget partyställe...........eh...tänk...tänk.......Ja
-Blue moon bar, you go down here and look for Birger Jarlsgatan.....
(Som om jag brukar hänga där liksom, det är ju för fan 27 där)
Dom ba......eee...fatta typ inget......nehe men ursäkta då....va fan ska jag säga då........
-Patricia:-) It is in slussen. Its a boat.
-Aha a boat.
-Yeees
Om dom bara visste vilket populärt ställe jag skicka dom till;-)
-Do you go there.
-Yes I go there very often:-)
God natt på er..... 

When a girl.........

Satt på facebook och kollade runt lite och hittade en grej som en kompis fått på sin funwall. Och shit va bra skrivet det var. Skulle kunna varit jag som satt dit de där orden. Stämmer så himla bra.....i alla fall på mig.
Så jag bara var tvungen att skriva ner det här.

When a girl is quiet........millions of things are running in her mind. When a girl is not arguing........she is thinking deeply. When a girl looks at you with eyes full of questions........she is wondering how long you will be around. When a girl answers "she´s fine" after a few seconds...........she is not fine at all.

When a girl stares at you........she is wondering, why are you lying. When a girl lays on your chest..........she is wishing for you to be hers forever. When a girls wants to see you everyday.........she wants to be pampered. When a girl says"I love you"...............she means it. When a girl says "I miss you"..............no one in this world can miss you more than that.

Find a guy......... who calls you beautiful instead of hot. Who calls you back when you hang up to him. Who will stay awake just to watch you sleep. Wait for the guy.......who kisses you forehead. Who wants to show you off to the world, when you are in your sweats. Who hold your hand in front of his friend. Who is constantly reminding you of how much he cares about you, and how lucky he is to have you. Who turns to his friends and says "thats her"

Undrar om man kan önska sig det i julklapp?

AMBASSADEUR (eller amatör?)

Så nu sitter man här aptrött och bakis och inte alls redo för måndag i morgon. Jag mår verkligen dåligt av att tänka på allt jag stoppat i mig under helgen nu. Ostbågar, kakor, bullar, massa onyttig dricka.  Jag vet inte vad ni tycker, men e det normalt eller? Jag kanske borde skicka in en insändare i Frida (finns den tidningen kvar? verkligen) eller veckorevyn typ.

Hej Frida.
Jag har ett problem, det är så att jag får så dåligt samvete när jag äter massa onyttiga saker. Är jag verkligen normal. Jag har inte vågat prata med nån annan om det här. Jag vet verkligen inte vad jag ska göra.
Från lilla mig

Kom verkligen ihåg när man satt och läste dom där tidningarna för typ massa evigheter sen och det var några tjejer som skickat in såna insändare. Det avslutades alltid med "e jag normal" nej du är inte normal som tycker att en person som du inte känner ska avgöra om du är normal,  vem fan e normal liksom.  Men det som verkligen tar priset måste ju vara typ föräldrar som skickar in insändare i typ Mama eller Vi Föräldrar och skriver typ så här:

Hej Malin.
Vi har en son på 1 år och jag och min man tänkte gå ut och äta en kväll och sen gå på bio. Då tänkte vi fråga om Farmor kan vara barnvakt.  E vår son för liten för att sova borta. Bör vi skippa bion och bara gå ut och äta.

Alltså helt jävla seriöst hur fan ska Malin på Redaktionen kunna veta vad som är bäst för deras barn. Dom vet väl bäst själva vad barnet har för relation till typ farmor,  mormor eller vem det nu är. Och varför skulle inte en 1-åring kunna sova borta?

Jag kan bli lite irreterad på såna människor, som inte kan fatta egna beslut över sitt eget liv. Vart har dom sitt sunda förnuft liksom. Men men det var ju inte det jag skulle skriva om, det är inte därför jag är här. Nej va var jag? Jo jag skulle ju berätta om våran brakutgång som jag och Michelle skulle ha igår. (Och för er som inte läst om den kan klicka på singelliv) Fast det var inte bara jag och Michelle utan fyra desperata tjejer till. Vi hade hört talas om det nya stället som öppnat där gamla Blue Moon Bar låg. Det kan ju vara kul att prova tänkte vi.
Ambassadeur hette det men dom stavade nog fel när dom skrev det för amatör skulle passa bättre. Det börjar i kön när vi e längst fram. Då kommer en vakt fram som tror han e hämtad ur nån jävla amrikansk actionfilm med hörsnäcka i örat och nån jävla polisradio i byxhällan:
-Hur många e ni?
-Sex st.
-Vi måste bara kolla hur läget e där inne.
Jaha vad e det dom ska kolla liksom, bara för att vi var tjejer så vill dom verka som om stället är extra attraktivt. Sen springer alla vakter runt där och pratar i sina walkie talkie, som om det var ett gisslandrama dom skulle lösa.
Men tillslut fick vi komma in. Fast vad va det att komma in till. Har dom som har gjort om det där stället hört talas om någon annan färg än vitt. Det var kanske rea på rusta eller nåt. "All vitfärg, halva priset", fan vad bra det kör vi på, då kan vi måla både golv, tak och väggar i vitt, så spar vi lite matrialkostnad. Sen att det blir massa svarta märken på golvet av skorna blir ju bara en snygg mönstring.  Att spackla skarvar och eventuella märken på väggarna, det skiter vi i. Sen köper vi lite vitt tyg och hänger för fönstrerna så man nästan blir lite halvt bländad när man kommer in. Och sen låtsas vi att vi e ett hippt stureplan ställe, så vi tar 120 spänn i inträde och för en drink som är hälften så stor som den brukar va tar vi 98:-, fan va bra vi har en affärside.

Låter det som om vi gillade stället. Och va va det för folk då liksom, alltså jag menar här kommer det in sex stycken desperata tjejer och det finns inte en enda att sätta klorna i. Ville man sätta sig ner en stund i deras vita soffor så kunde man ju glömma det, för där var det minsann reserverat. jag menar ett sånt fint ställe har ju så klart reserverade platser för lite bättre folk. Nej det var verkligen första och sista gången vi sätter våra fötter där.

Så vad gör vi? Jo vi går till vårat "favvoställe" PATRICIA. Fan nu tänker jag faktiskt hylla patricia lite. Och jag har lovat Michelle att göra det. Haha, men liksom egentligen är inte Patricia så dåligt. Jag menar det finns ju ett liveband, en schlager bar, och ett stort dansgolv, vad mer behöver man. Men ändå så är det så att man skäms lite för att man går dit, okej om man går dit efter tre typ när det andra har stängt. Men att gå dit och bara gå dit är lite pinsamt att säga. Man vågar ju typ inte säga att man va där så man slätar över det lite:
-Var var ni nånstans då?
-Nej men vi var typ lite överallt, olika ställen.
Eller typ:
-Vi var på söder.
Men jag ska nog sluta tycka det är pinsamt. För det är ganska kul där trots allt. Och jag älskar ju liveband och sen är det sjukt kul att stå och hoppa på schlager golvet.  Att desperatfaktorn är på högsta nivå där får man me på köpet. Det är så himla kul att se hur den förändras. När kvällen forfarande är ung så e det på en sansad nivå. Kan typ va nån som tar tag i ens hand, eller tar tag om midjan på dansgolvet. Om man inte heter Michelle för då får man sig ett nyp i rumpan, haha. Men när klockan börjar passera fyra, fan vad desperata killarna blir då. Då börjar dom inse att dom har bara en timma på sig att hitta ett ragg. Och deras ögon sticker ju typ ut ur huvet på dom. Man står där på golvet och tittar runt lite och inser att man har typ 10 st som står och tokglor på en. Nästan puttar varandra för att få komma fram och dansa tillräckligt nära för att eventuellt kunna få ett nummer till telefonlistan. Tyvärr så blir inte deras telefonlista utökad med mitt nummer i alla fall...

Så det blev en helkväll på Patricia. Men när man sitter här dan efter helt seg i huvet och bara tokbakis så känner man lite, fan e det värt det. Och det är nog det. Trots allt. Men man ska absolut inte underskatta en trevlig hemmakväll med sina vänner och lite film och fruktsallad. Michelle jag har hört att grädde med krossad polkagris ska va sjukt onyttigt, nej gott menar jag, till fruktsallad. Det kan vi prova nästa gång. Och Patricia vi ses.................................

Hej det är Oskar.. 

Hej eller vadå hej, varför skriver jag hej för? Jo kanske för att jag tänkte på rubriken, haha. Det ringde på telefonen och jag svarar:
-Hej det är Christine.
-Ja hejsan mitt namn är Oskar jag söker Christine.
Vilka av orden va det han inte förstod liksom?
-Ja det är jag.
-Ja hejsan Christine det här är Oskar och jag ringer från den underbara tidningen mama. Jag ringer till dig för att jag ser att du är en gammal kund till oss, och jag tänkte få pigga upp i höstmörkret med ett jättebra erbjudande till dig Christine, vad säger du Christine? Skulle inte tre fullspäckade nummer av mama för priset av en vara den perfekta julklappen till.....
-Jo fast.......
-....dig nu när det vankas till jul, du får hela tre nummer......
-....det låter ju.......
-....för bara 49 kronor och vi bjuder dig som gammal kund på porto och frakt.  Vad säger du Christine ska vi slå till på det här?
-Mitt jobb prenumererar på mama så jag kan läsa den på jobbet.
-Men nu går vi ju mot jul och då kan det väl va trevligt att få hem den i brevlådan bara till dig och för bara 49:- får du hela tre fullspäckade nummer.....
-...ja det är.......
-...och inte nog med det vi bjuder på portot och frakten, så du betalar bara 49:- kronor.
-....fast jag tror........
-....det är ju ett erbjudande man nästan inte kan tacka nej till.
-MEN VA FAN SLÄNG HIT DEN DÄR JÄVLA TIDNINGEN DÅ!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Alltså vad ska man göra för att bli av med dom där människorna? Ska dom förresten kunna ringa till mig när jag har hemligt nummer? Stavas förresten med två eller ett r? Undrar alltid det och skriver typ olika varje gång.
En gång i somras råkade jag ut för en ännu värre sak. Hade fått en lapp hemskickad i brevlådan om att det skulle komma någon från Com hem och ringa på dörren. Jag läste inte så noga på lappen, tänkte att han ska väl fixa nåt med sladdar eller så. Så efter typ tre veckor ringde det på dörren. Barnen hade feber, jag sov på soffan och det var typ 30 grader varmt i lägenheten. Melvin väcker mig och säger att det ringer på dörren, och jag går och öppnar. Hör bara en röst utanför som säger att han är från Com hem. Jag ser inget, dels för att jag e helt borta för att jag precis har vaknat, och dels för att solen bländar mig. Men jag mindes ju att jag hade fått papper om att det skulle komma någon så jag släpper in han. Han vet väl vad han ska göra, så jag går in vardagsrummet och låtsas vara jätteintresserad av Barbapapa.

Han skulle inte fixa några jävla sladdar, nej utan han ville sälja massa abonnemang. Fan vad har jag gjort nu, en försäljare i min lägenhet, inte bra alls!
-Vi kan väl sätta oss i köket?
Tycker han ja.
Men shit vad jobbigt, jag som inte kan säga nej, jag kommer aldrig bli av med honom. Okej liksom om det hade varit värsta snygga killen som glajda in där i mitt kök. Då hade man ju kunnat dra nytta av att jag hade världens kortaste klänning på mig. Men sån tur hade inte jag. Nej om ni tänker på töntarna som gick i eran klass på högstadiet och tio gånger värre, typ så. Allt jag ville va att sätta på mig ett par byxor. Men det fanns det inte tid för. Nu börja han lassa upp massa papper och broschyrer som han tyckte jag skulle läsa. Jag var helt seg i huvet och kunde typ inte tänka. Han gick igenom abonnemang efter abonnemang och berätta hur jävla bra det skulle va att bli kund hos dom. Klart han tycker det, han går ju på provision. Ett annat problem är att jag brukar inte besluta om såna saker utan att rådfråga med min kära pappa först. Eller överhuvudtaget så kollar jag alltid med han,  jag e så dåligt insatt i vissa saker, så jag behöver kolla med nån som vet. Och nån som inte är partisk.
Så jag ringer pappa när jag sitter där. Lite pinsamt men jag sa inte att det var pappa jag ringde. Låtsades typ att det var min pojkvän. Kanske tur att det inte var värsta snygga försäljaren, det hade kunnat bli dyrt då, och då hade jag ju inte ringt min mållgan pojkvän utan typ frågat om dom inte hade några förmånliga abonnemang för singlar.   
Pappa tyckte inte jag skulle teckna nåt med com hem, han hade dåliga vibbar av dom. Och när jag tänkte efter så hade jag hört en del negativt. Så jag tog upp det.
Och jag hade precis bytt till glocalnet så han tyckte jag skulle kolla upp vad jag har bundit upp mig på. Pappa alltså. Men det gick ju verkligen inte att få ut han ur min lägenhet förrän jag hade skrivit på dom där jävla papprena. Jag försökte både med det ena och det andra. Allt jag sa, hade han världens bästa lösning på. Helt jävla påläst. Så nu e jag combo kund hos com hem. Jävligt stort alltså, känner mig extremt speciell.  

Som när man får typ ett brev från något postorder företag. Typ Jotex som man har beställt nåt tygstycke ifrån nån gång för tre år sen. Så står det typ:
Hej Christine!
Du är utvald, för att du är en så bra kund hos oss vill vi att du ska få ett alldeles speciellt erbjudande, speciellt bara till dig.......bla......bla....

Oj jävlar vad speciell man va då, lika speciell som alla andra hundra tusen som får ett likadant brev.

APOTEKET!

Jag fick ett litet skrattanfall när jag kom att tänka på när jag och en kompis var på apoteket häromdan. Föresten så kan det vara ganska pinsamt att gå till apoteket och handla beroende på vad man ska ha. Liksom typ gå dit och köpa nåt för fotsvamp tex ger en ju inte några sexiga pluspoäng direkt. Och nu när man e singel måste man ju vara förberedd 24  timmar om dygnet, men vet ju aldrig när det står nån hunk framför ögonen på en och då kan man ju inte stå med nåt jävla fotsvampspreparat i handen, eller typ några tabletter mot gasig mage typ.  Jo vi var ju då på apoteket och min kompis köper ett förpackning med nåt som återbygger balansen i underlivet, typ om man har svamp eller nåt, och vårtmedel. Och jag hitta tvål som är speciellt framtagen för sina intima delar med exakt rätt ph-balans och så, sen sprang jag på tvättservetter som också är för det ändamålet. Bra att ha hemma om man har bråttom nån gång och inte hinner duscha. Sen fyndade jag en fotfil också. Så nu står vi i kassan med dom där grejerna. Inga sexiga singel poäng liksom. Men bara så ni vet, fräschare tjejer får ni leta efter..... ;-)

Tupperware

Ibland kan jag bli lite rädd för mig själv. Jag blev det för ett tag sen när jag, mina systrar och min mamma var helt begaistrade (shit jag överträffar mig själv nu med värsta svåra ordet, kanske skulle bli författare nu trots allt när min utveckling tar sig såna framsteg) i allt vad tupperware va för nåt. Tyckte att varenda liten plastbit på de där bunkarna var värt varenda öre. Vi såg till att ha ett party i månaden. Ja alltså inte var då utan allt som allt, herregud nån måtta får det ju vara. Ni skulle sett oss när vi satt där
-Ja men då bokar jag 15 jan då för då får man lön snart.
-Nej jag hade tänkt ha 16 jan så det blir ju inte så bra.
-Nehe men då kör jag feb då.
-Så kan jag ta mars.
Gud vilken tur, så behövde man inte vara orolig att bli utan sina fina bunkar.
Han som höll i partyrna, (jo för det va faktiskt en kille), kallade oss för proffs. Det är verkligen nåt att vara stolt över. Ja menar det slår ju allt, vad är ett fjuttigt fotbollsproffs när man ligger i eliten på tupperware.
Hans anledning till att vi var proffs var att på det party man va på satt vi och beställde saker till nästa party, för det vi va på nu hade vi redan beställt till gången innan. Hängde ni med på det där. Nej kan ju va så att man måste va ett tupperware proffs för att förstå det. Kan va lite invecklat för vanliga svenssons.

I dag är jag fri från detta hemska kärringvarnings syndromet. Jag fattar inte att jag kunde lägga 250 spänn på en jävla bunke som man kan få på IKEA för typ nästan gratis. Nej men just det dom saknar ju den här unika pysfunktionen..............

Singelliv!

Jag vet inte vad det är för epedemi som har dragit ut genom det här landet, och nu pratar jag inte om nån liten pest epedemi eller nåt annat fjuttigt, nej nu snackar vi stora grejor. Nämligen brustna hjärtan, känns som att majoriteten av dom jag känner har problem med kärleken.  Det måste va det värsta som finns. En väldigt ihärdig sjukdom som man typ aldrig blir botad ifrån, som sätter sig i bröstet som en tumör och den bara växer och växer. Till slut känns det som att man ska explodera, inget botemedel finns det heller. Man kan bara hålla tummarna för att det försvinner av sig själv. Har man tur så gör den det, och då kan klumpen minska, och det är ju tur, för finns det nåt bättre än att vara singel? Eller kanske inte?? 

Jag och min bästa kompis Michelle har i alla fall  bestämt att vi ska njuta av vårat singelliv, sitter och övertygar varann hur jävla bra det är att va singel. Typ som ett "stay singel" mantra. Ja menar man måste ju passa på nu medans man kan och är ung. Sen e det ju försent, då är man fast och det är slut på det roliga. För det är ju så jävla kul att vara singel, att vara fri, gud så underbart!  En annan sak som vi har gemensamt är att vi tänker ganska mycket på vad vi stoppar i oss, och tränar flera gånger i veckan. Så vi var väldigt överens om att man kämpar så hårt för att nå upp till sina resultat för att sedan supa bort allt på helgen. Nej så vi bestämde att en gång i månaden så kan man gå ut. Inte mer för det är onödigt. Man sitter ju ändå bara och tänker på hur mycket kalorier det är i varje liten bacardi man dricker. Så vaknar man dan efter med värsta ångesten och ångrar allt man hällt i sig. Man får ju värsta skuldkänslorna.

Problemet med det här är ju bara som så att HUR FAN SKA MAN KUNNA NJUTA AV SITT SINGELLIV NÄR MAN SITTER HEMMA VARENDA JÄVLA HELG OCH ÄTER FRUKTSALLAD OCH TITTAR PÅ FILM. För det är typ det vi har roat oss med de senaste åtta veckorna. Vi känner oss jätte duktiga som sitter där med vår jävla fruktsallad, ba: Gud vad gott det va med hallon i det har jag aldrig provat.

Hur fan kan man då njuta till fullo? Nej så igår efter grönsakerna med dip så fick vi fan nog. Vad har vi blivit för jävla grottmänniskor. Nej för att kunna va singel och njuta av det så ska man ju dra nytta av alla fördelarna man har. Gå ut och träffa lite folk få lite bekräftelse och flirta järnet. Så nu e det slut med mysiga hemmakvällar på ett tag. Så nu på lördag då ska vi ut, en riktig brakutgång ska det bli och då jävlar, alla singelkillar here we come.

Morsan! (Dine)

Tycker det är jätte kul med alla som går in och läser min blogg. Och det är jätte roligt med alla komplimanger jag har fått, verkligen kul att jag kan roa nån. Var en som tyckte jag skulle bli författare, men nja jag vet inte vad min svenska lärare skulle tycka om det. Hon har en del anmärkningar på min svenska. Proffsbloggare har jag fått höra också, jag är inte så säker på hur man blir en sån men det är i alla fall nåt jag skulle kunna satsa på i så fall;-)
-Äh vad jobbar du som då?
-Nej du vet jag e en sån här proffsbloggare du vet, jorå såatte det flyter på. Själv då? 
Så kan man stå där och malla sig lite.
 En arbetskamrat ringde mig idag och tyckte att det gick lite för lång tid mellan inläggen. Ja den gamla skottskadan så går det när man är hemma och e sjukskriven;-) hahaha. Nej men morsan jag tänkte att jag skulle skriva om den där störda kvällen som du och jag va med om förut.....du vet.....Dine...Dine......hahah ja du hajar.

(Pappa du kanske ska hoppa över det här inlägget. Inget för pappaöron:)

Dine och jag har jobbat tillsammans i 7 1/2 år och vi brukar gå ut en del tillsammans och en gång när vi var på Kellys så var det två tjejer som fråga om hon var min mamma. Nej va fan tror du det är ju min mormor, ser du inte det? Efter det brukar vi skämta lite om det när vi är ute. Typ Dine hittar nåt gäng som älskar Pink floyd över allt annat och pratar med dom sen kommer jag som har letat över hela stället efter henne. För det räcker ju att man bara kommer in på ett ställe så är Dine borta. Man ba jaha vad gör jag nu....ja man börjar självklart leta reda på henne. Och det slår verkligen aldrig fel, man hittar henne jämt i ett jävla hörn och så får hon syn på mig:
-Christine alltså du måste hälsa på den här killen han kan verkligen allt om Pink Floyd det är helt otroligt, det här är min dotter föresten.
I bland så tror dom inte på oss men vissa ba:
-Fy fan vad coolt att du är ute och festar med din morsa. Jävlar.
Och så har man ett ragg, hahahahah.

Nej men i alla fall vi va ute ett gäng från jobbet på Star bar i Fridhemsplan. Det var kareoke kväll. Och man bör inte ta med mig på såna upptåg. För jag älskar verkligen att sjunga så efter några glas finns det ingen hejd på mig. Så jag lämnar in bidrag efter bidrag, men problemet är ju att jag inte kan sjunga. Men va fan jag kan bjuda på det. Men det är lite synd om dom som måste lyssna, men man kan ju inte tänka på alla andra hela tiden. Men  kvällen börja egentligen med att jag och Dine körde våran morsa grej. Det var några i en röd snygg bil utan tak som fråga efter vägen till Gullmars och då skulle Dine göra en insats och förklara den för dom, fast hon sa ju iofs fel så jag fick komma till undsättning och ställa allt till rätta och då börjar Dine:
-Det här är min dotter
Dom ba shit fan va coolt, vadå e du ute med din mamma.
Ja ba schavisst det här är min morsa.
Sen fråga killen Dine om han inte kunde få mitt nummer och det tyckte Dine att han kunde få, så han fick det. Så då var kvällens ragg avklarat då. Hahaha, jag hoppas ni förstår att jag skämtar en del. Sen ringde han dan efter och jag kom inte ihåg att han hade fått mitt nummer eller att vi träffat dom, men det är en helt annan historia. Vi träffades i alla fall aldrig.

(Och pappa om du fortfarande läser så får du skylla dig själv.....faktiskt, men jag vill inte höra gnäll sen. )

Jaja i alla fall, dom stänger ju ett där och det var bara jag och Dine kvar. Vi ville gå vidare men va fan alla andra ställen stängde ju också ett där runt omkring. Så vi tänkte ta en nattbuss hem. Men först ville vi ha korv. Men jag behövde ta ut pengar först, inte det lättaste när man inte ser siffrorna. Dine bara står och asgarvar åt mig. Och när jag har tryckt fel två gånger så tar hon över. Sen så ställer vi oss i korvkön. Jag kände att det var nåt knögligt under mina fötter, men eftersom jag var ganska full så tänkte jag inte så mycket på det. Men det va rätt konstigt ändå så jag titta ner och då ligger det en jävel på marken i korvkön och liksom pressar in sina händer under mina skor.
-Det är så skönt när du står på mina händer...
Jag ba jaha va bra då och står kvar. Som sagt jag hade druckit en del så jag var liksom inte tokklar i huvet. Dine bara garva.
-Åh snälla stå på mina fötter det är så skönt, säger han igen.
Hur jävla pervers kan man va. Sitter han hemma liksom och ba nej tänk om jag skulle gå ut och lägga mig i en korvkö, för det är ju skönt när folk står på mina händer. Värsta fettischen liksom.

Vi får vår korv. Och tar bussen hem. Vi anlände  till Vällingby vid  tre typ. Och vad  jag inte har sagt nu är att jag hade messat med en person hela kvällen om att jag skulle sova hos han. Problemet var bara att min mobil hade nästan inga batterier så den dog emellanåt, och jag hade typ glömt bort lite mitt i all alkohol att jag hade messat med han. Så jag ser det då där i Vällingby  tre på  natten.  Så vad händer? Jo jag bestämmer mig för att ta mig dit. Har inte en jävla aning om hur eller var nattbussen finns. Dine börjar förklara och jag haja typ inget men det löser sig, så jag börjar knata mot Vällingby Centrum. Men går vilse, eller jag går egentligen inte vilse för jag vet ju var jag är, i vällingby nära tunnelbanan, solklart. Men inte fan hitta jag till nattbussen. Så jag tänker att jag får väl ta tunnelbanan i stället. Mmm eller hur som om den gick fortfarande liksom.

Så jag ger upp går tillbaka mot Dine men upptäcker snart att jag hittar ju inte ju. Och inga batterier på mobilen, jävla bra sits jag satt mig i nu. Jag börjar gå tillbaka mot tunnelbanan, tänker att jag får väl vänta tills den börjar gå igen. Det var ju jätte bra tänkt av mig men problemet e bara att det är typ 2 1/2 timme kvar. Inser att så länge kan jag ju inte vänta ju så jag gör ett nytt försök att hitta tillbaka, men nej det gick inte, så jag var tillbaka utanför tunnelbanan. Men nu kändes det lite olustigt att sitta där så jag säger till mig själv:
-Skärp dig nu för fan du måste nyktra till!
Det gjorde jag, eller nja men jag hitta tillbaka i  alla fall. Men då kom ju problem nummer två, jag hade ju inga batterier på mobilen och porten va låst så det va ju bara att börja ropa:
-Dine.....Dine......Dine.......Dine........Dine..........
Jag gör ett tappert försök att klättra upp på balkongen men det gick väl så där kan jag säga, det enda som hände var att det dunka en jävla massa. Ropa lite till...
-Dine.......Dine..........Dine........Dine........Dine........
Jag gav upp så jag la mig på bänken utanför och tänkte att det här får duga som säng i natt, man ska ju ändå inte sova för mjukt, säger dom ju. Precis då kom Dine.  Hon kom där i morgonrocken och gjorde sin plikt som morsa.

På morgonen var det fortfarande spår efter mig på bänken i all pollen. Och ni behöver ju inte fundera en enda sekund på om det här är nått jag har fått höra om och om igen. Men jag bjuder på det.....vi har haft mycket kul åt den kvällen.
Och stackars han jag skulle träffa, hade ringt massa gånger och varit jätteorolig för mig för att jag aldrig kom, och kunde inte sova på hela natten. Hade gått in på aftonbladet det första han jorde på morgonen och kollat om det hänt nåt.  Så kan det gå när inte haspen e på...haha

Världens STÖRSTA spindel!

Asså jag är helt sjukt rädd för spindlar. Det finns ju dom som påstår att dom är rädda för spindlar men som ändå kan döda den och sen ta bort den och kasta bort. Det kan inte jag. Jag blir tokrädd bara av att titta på den. Ser jag en spindel så tar jag typ den tjockaste boken i bokhyllan och lägger på den, sen står jag tillräckligt länge på boken tills jag är riktigt säker på att den är död. Sen är det upp till nästa person som kommer hem  till mig att ta bort boken med spindeln. Den kan få ligga där på golvet flera dar.

En gång när jag jag stog i köket helt fredligt och pratade i telefonen var det en sjukt stor spindel på golvet. Jag stog lutad mot diskbänken och sneglade ner mot  köksbordet och ser då det hemska djuret. Helt reflexmässigt så skriker jag jätte högt och springer ut i vardagsrummet. Självklart blev ju barnen jätte rädda och båda två börjar gråta, och jag är inte långt ifrån.  Jag får lite smått panik och smyger mig tillbaka till köket, jag bara måste veta var spindeln är men jag vill ju inte titta på den så det blir lite svårt. Så jag liksom står med halva kroppen i hallen och hänger mig in i köket för att bara få en liten skymt av den och för att försöka skydda mig om den går till anfall. Man vet ju aldrig vad dom kan ta sig till dom där monstrerna (nu syftar jag på spindeln alltså och inte på barnen fast skillnaden kan i bland vara ganska liten.) Ja menar har jag inte panik innan så lär jag ju få det om jag inte vet var den är. Tänker ju inte gå och lägga mig förrän den är borta ur min lägenhet, eller den ska vara död helt enkelt. Och då kommer den utrusande mot mig där i hallen och vad händer? Jag skriker lika högt igen och springer ut i vardagsrummet och barnen springer efter. Alltså tro inte nu att jag pratar om en liten myrspindel (dom är iofs jätteläskiga med, men den här den...ja jag vet inte.....uh) Nej utan den här var stor som en igelkott typ. Eller ja kanske inte så stor men kroppen var typ lika stor som ett värmeljus med tändstickor som ben.

Den hittade ett jättebra gömställe under en byrå som står i hallen. Jag har hämtat den största bunke jag har och den tänker jag fånga in spindeln med, för det här är liksom ingen man lägger en bok på. Kan ju haja vad det skulle sprätta spindelinälvor då. Men nu e ju problemet att spindeln tänkte stanna där under. Så jag typ försöker övertala Melvin att den inte är farlig alls så om inte han kan peta lite på den med sitt svärd. Han petar lite, men den vill stanna där under. Försöker övertala Melvin en gång till men han låter sig inte luras den här gången. Så jag får ta mitt mod och petar till på den då springer den ut och sätter sig under skohyllan. Jag har verkligen äckelpanikkänslor i hela kroppen nu. Nu ser jag inte spindeln alls och det är ju inte så att man vågar börja buffa runt bland skorna ifall den skulle hoppa fram och säga tittut eller nåt. Jag springer ut på loftgången och hoppas att räddaren i nöden ska stå där. Jag hade redan ringt min nödgranne men han va inte hemma, och tur e så står en kille längre ner på loftgången och röker.
-Eh hej det är inte så att du är rädd för spindlar?
-Nja nej vadårå.
-Alltså jag har världens största spindel här hos mig och jag är sjukt rädd för spindlar så jag skulle bli glad om du kunde ta bort den.

Så han kommer in och räddar mig, problemet e bara att han inte dödar spindeln och det är ju lite läskigt ifall den går och pratar med sina spindel kompisar och kommer tillbaka och hämnas för att han inte fick bo under min byrå. Och då lär det ju inte bara vara en utan en hel arme med spindlar och då lovar jag att jag skulle dö.

Mörkrädd.

Jag måste va den mest mörkrädda personen som har levt på denna jord. Och nu menar inte jag att det kan va lite småläskigt att gå från bussen på kvällen. Vilket det i och för sig är, men jag kan ju liksom inte ens titta på TV utan att bli rädd. Det är ju en ny thrillerserie per dag som annonseras men tex CSI, helkört. Och inte nåt annat program som e lite småläskigt heller för den delen. Då måste jag sova hela natten på soffan för jag vågar inte gå in i sängen. Borsta tänderna eller tvätta av sminket e det ju bara att glömma. Jag kan ju bara hålla tummarna för att jag inte blir kissnödig för det vågar jag ju verkligen inte gå och göra.

Det värsta är att jag får ju inte visa att jag e rädd för barnen, dom sover ju för det mesta men ibland så kan det ha vart nåt som skrämt upp mig lite tidigare på kvällen och Melvin kanske säger:
-Mamma jag såg nån där.
Nej det gjorde du inte alls det och nu e du tyst.
-Jo men jag hörde nåt.
Håll käften det gjorde du inte alls (alltså jag säger ju inte så men tänker det) Då måste jag ju låtsas att jag e helcool och inte rädd det minsta.
-Kom så går vi och tittar att det inte är nåt där.
Så puttar jag Melvin lite framför så jag slipper gå först. Va va det jag sa ingen där ju.

Nej jag måste hitta nån snart som kan skydda mig från alla faror;-)

 Fågelinfluensan!

Jag tänkte berätta lite om en väldigt speciell människa som jag har äran att jobba med. Och om hon lyckas hitta min blogg här på internet så ska jag.....ja jag vet inte vad jag skulle göra faktiskt, men jag skulle bli så jävla imponerad att jag tror jag skulle dö. Hon vet knappt hur man sätter på en dator.
-Va ska jag göra, säger hon.

Men tex känner du någon enda människa som har haft fågelinfluensan? Någon? Jag gör det, min kära arbetskamrat, hon ringde sig sjuk en dag och påstod att hon hade fått fågelinfluensan. Våran butikschef ba:
-Jaha men då har du väl nåt läkarintyg då?
För det första när hon ska ringa sig sjuk så har hon det så jävla inövat vad hon ska säga att man själv knappt får en syl i vädret  för då kan hon ju komma av sig. Det blir liksom lite genomskinligt att hon ljuger då. Men liksom vad ska man tro när nån e sjuk varje måndag i typ flera månader. E det inte en dålig pizza hon har ätit så måste hon vabba åt sin dotter (som är 17 år). Hon e den enda på hela jorden som blir matförgiftad en gång i veckan.

Men om vi ska återgå till fågelinfluensan, nej hon hade ju som sagt inget läkarintyg för det behöver man inte om man bara har lite fågelinfluensa. Kan ju haja att det fortfarande är ett stående skämt på jobbet, eller hela hon e ett stående skämt. Så när hon kom tillbaka då så sa jag:
-Jaha, hade du fågelinfluensan.
-Ja men bara lite, svara hon då
-Men snälla man kan inte ha fågelinfluensan, det är en farlig sjukdom man kan liksom inte bara ha det ett par dar och sen komma tillbaka till jobbet.
-Jo men jag hade det bara lite.
-Nej det går inte man kan inte ha fågelinfluensan.
Då vart hon lite nervös och svarar:
-Ne jag bara skoja.
Men eller hur att hon gjorde.

Håll i hatten nu det här är nåt för Talang 2008.  Hon har en fågel som heter Kajsa och för er som inte vet det kan jag berätta att en bättre fågel får man leta efter. Hon äter tex bara mörkt bröd för Kajsa vet vad som är nyttigt och hon gillar pannkaka. Nummer ett på matlistan. Sen e ju inte kajsa som andra fåglar som flyger ut på kvällarna och umgås med andra fåglar, nej nej hon stannar hemma så hon blir ju inte smittad av fågelinfluensan. Vänta nu glömde jag nämna att det är en jävla undulat jävel. Alltså seriöst vad tror hon, att hennes burundulat skulle kunna bli smittad av fågelinfluensan eller veta vad som e nyttigt. Sorgligt nog så tror hon det. Kajsa e duktig, säger hon..

Och det är kört att försöka berätta nåt kul för henne för hon har ju så klart gjort precis samma sak fast tio gånger värre. Allt hon har är "jättesniggt eller jättehöftigt" Och det gäller allt, tex när jag hade vart hos frisören så sa ju hon att det var fint och så men att hennes dotter skulle minsann också klippa sig, fast mycket finare inte som alla andra, mycket finare. Hos en frisör som inte alla andra går till utan en mycket finare frisör. Och det spelar ingen roll om jag skulle komma till jobbet i en limegrön klänning men lila prickar, jag ger mig fan på att hennes dotter har nästan en likadan fast självklart mycket dyrare och har hon inte det så ska hon köpa en till henne. Fast inte en som alla andra har en mycket dyrare på en annan affär där inte alla andra handlar. Jag skulle verkligen vilja veta var hon köper sina kläder för hon har ju bara kläder som ingen annan har. Vem har råd att driva en butik där bara hon köper sina kläder.

Eller om man pratar kläder  överhuvudtaget så spelar det ingen roll vad det är man nämner. Tex om jag säger att jag har köpt ett par nya byxor för 1000:- så har hon tio par byxor hemma som hon har köpt i Italien för 8000:- st. Eller när vi stog och prata om en termos, (alltså det är liksom en termos vi pratar om) jag sa att jag hade köpt en termos och hon säger:
-Jag har en micket finare termos hemma inte sån här vanlig utan mer exklusivt. 
Allt i hennes liv är exklusivt. Hon skulle berätta för mig om sin nya uteplats och bara det var ju en upplevelse. Det är en ära bara att få se den uteplatsen. Hon rita upp på ett papper hur det skulle se ut. Och så sätter hon igång:
-Du vet jag har köpt ett bord och stolar till, allt samma serie jätte exklusivt och sen här ska jag ha ett litet bord allt samma serie jätte exklusivt sen har jag köpt en fontän som jag ska ha här allt samma serie du vet exklusivt jag har köpt ett staket som jag ska sätta här och det är allt samma serie väldigt exklusivt. 
Man ba suck, Man orkar liksom inte säga nåt bara hålla med.

Eller som den gången som en kollega skulle skjutsa henne en bit på vägen hem. Då glömde han jobbtelefonen i sin byxficka och han skulle vara ledig dan efter så han ber henne att ta med den till jobbet, då säger hon:
-Va ska jag göra om det ringer?
Det är för fan inte ens mottagning ut på lastkajen på jobbet, hur fan ska det då kunna ringa på den när telefonen ligger hemma hos henne.

Och ni behöver inte va oroliga för att hon skulle bli ledsen om hon mot alla odds skulle hitta min sida här. Den chansen är lika liten som att typ Ben Affleck skulle komma och fria till mig här och nu, men hon skulle inte fatta att det är henne jag skriver om ändå. Hon skulle ba vadå?

Snart julafton.....

Asså shit vad tiden går fort. Redan 15 november det är ju helt sjukt, var tog tiden vägen liksom det va ju sommar alldeles nyss, ja eller om man kan kalla det för sommar, men det va juli typ i går. Kom ihåg när man va liten, hur man verkligen längtade till julen och inte lite heller, man längtade verkligen. Och shit vilken tid det tog. Då gick ju tiden jätte sakta. Men nu liksom så får man ju springa för att hinna med tiden. Jag brukar vara så himla duktig med julklapparna. Vissa år har jag vart klar i typ oktober, himla skönt faktiskt när alla andra springer omkring som ufon. Andra år har jag skaffat mig en julklappsburk där jag lägger undan en viss peng varje månad så man inte blir ruinerad i december. Kan ju säga att det finns fan ingen burk i år, eller jo det kanske det finns men inte fan finns det några pengar i burken. Och e jag klar? Inte på långa vägar. Jag har köpt två julklappar. Så nu får jag ju springa omkring med alla ufon i stan i sista sekund i stället.

Jag hatar att gå i stan när det är så där hysteriskt med folk. Typ när man går i strömmen och sen får personen framför för sig att den ska stanna helt plötsligt, blir ju värsta seriekrocken ju. Eller när man råkar komma bakom pensionärsföreningen och det går liksom inte att komma förbi. Man blir ju  helt galen.

Och sen efter jul e det bara en månad kvar tills jag fyller 25. Shit Jag vill helst inte passera 25, då e man liksom närmare 30 än 20. Känns inge bra, man blir så gammal helt plötsligt. Kom ihåg när jag var liten och min moster skulle fylla 30. Oj vad jag tyckte hon va gammal. Inser ju nu att man e ju inte så gammal då. Men jag kan tänka mig att va 24 resten av livet. Snart kommer..........eh vad e det som kommer?Fan jag kommer ju inte ihåg. Jo nu kommer jag ihåg att man kommer sitta där med sin rullator och va 85 år och undra var de senate 61 åren tog vägen. 

Men på nåt sätt så blir man ju inte äldre i huvet. Jag har ändå ganska många vuxenpoäng liksom. Ja menar barn, kreditkort (eller nej fan det har jag inte längre,) banklån (inte för att det är nåt att skryta med men det är ändå vuxet.) Men ändå så e man ju typ fortfarande 20 i huvet, som när jag va på min syrras studentskiva, jag va liksom 23 då.Jag spana i en del killar och sa:
-Fan Charlotte han va ju snygg ju. 
Eller typ
- Kolla han va ju söt.
Det va alltid samma sak till svar:
-Han går i min klass, alltså typ 18 år. 
Det är då man inser att man blir faktiskt äldre. Men det borde ju va så att när man e typ 50 så kommer man ju inte dregla efter 25 åringar. Men jag börjar faktiskt tvivla, jag och min mamma och systrar var på ladies night i globen. Det va ju med Martin Stenmarck, Kjell Bergqvist och han va fan heter han, han från parlamentet..........har det på tungspetsen.......ja i alla fall och så va Idol Måns Zelmerlöf gästartist. Såklart det va jubel när Martin och gänget kom in, Mikael tornwing heter han ju. Sexiga trevliga killar. Men det va ingenting mot hur dom reagera när Måns kom in på scen. Alltså kärringarna vart ju som galna när dom överhuvudtaget nämde namnet Måns. Gud vad dom skrek och stog upp och vifta på höfterna. Alltså shit killen e typ 20 år nåt sånt. Det blir lite väl......tycker jag, så kommer jag aldrig bli.

Ja, ja mamma.......

Jag prata med min mamma idag.....igen. Hon va lite orolig för den här bloggen.
-Nej men jag tycker nog inte att det är så bra att du har den där bloggen när jag tänker efter. Du kan väl va anonym.
Hon e så orolig att folk ska missuppfatta mig, att de ska, ja eller ni blir det ju;-) ja att ni ska tro att jag inte tycker om mina barn. Så hon tyckte att jag skulle flika in nånstans att jag älskar dom. Så jag tänkte jag skulle göra mamma nöjd. Så jag säger som barnen brukar säga till mig

Jag älskar dom upp till månen och rymden och sen till solen och stjärnorna och sen tillbaka till månen och hoppar till stjärnorna igen, sen tre gånger varv till runt solen och tillbaka. Så mycket älskar jag dom. Så nu vet ni det.

Dom va så himla söta häromdan när vi vakna på morgonen så ligger dom där på varsin sida om en i sängen. Dom somnar alltid i sina sängar men kommer över vid ett två nån gång. Då ligger jag först åt Melvins håll så säger han:
- Mamma jag älskar dig du är världens bästa mamma.
Och så vaknar Dante till och säger:
-Jag tycker också du är världens bästa mamma och jag älskar dig jättemycket.
Kan en dag börja bättre. Som när dom var små innan dom kunde prata och man vaknade och det första man såg var deras ansikte och ett jätte leende då vill man ju bara käka upp dom.
Ja så ni där ute behöver aldrig tvivla på kärleken till mina barn trots att jag kan va väldigt ironisk i bland.

Bra nu e mamma nöjd;-)

ÄNNU MERA MELVIN OCH DANTE!

Vissa dagar funkar allt som det ska på morgonen innan man ska iväg och vissa dagar är helt katastrofala. Och för er som inte vet hur det är att få iväg en sexåring och en fyraåring till dagis och skolan på morgonen ska nu få en inblick i det. I dag var en av dom mer hysteriska dagarna. Dante ville ha musliflingor till frukost ,men bara dom stora bitarna. Så jag sitter snällt och plockar ur dom (jag vet jag e alldeles för snäll) Och han stoppar typ in alla i munnen samtidigt, så nu har han hela munnen full med musli. Precis då får han ett hysteriskt anfall för att Melvin satte på filmen som var pausad (jag vet inte hur många gånger jag har sagt att det blir ingen mer film på mornarna för det slutar alltid i tjafs) Och det är liksom inte första gången han ska få sina hysteriska utbrott när han har hela munnen full med mat. Och varje gång slutar likadant, han sätter i halsen, han kväljs och han kväljs och han spyr på golvet naturligtvis, att hålla sig över papperskorgen fanns inte med på världskartan. Precis vad jag behövde en jätte stressad morgon. En annan grej han e expert på är att spilla ut ett glas med dricka typ tio min innan man måste gå. Man blir ju lite halvt galen. Men jag kan räkna till tio och det är himla tur.

Dom e lite roliga föresten, jag brukar emellanåt bara ha hårda mackor hemma. Mycket billigare och nyttigare. Och jag hade haft det en längre period så jag tyckte lite synd om barnen. Kände att dom måste ju få äta mjuka mackor liksom så jag går till konsum och köper upp hela deras lager, fyllde hela frysen. Så på morgonen när jag gjort mig till och brett goda mjuka mackor så låter det så här:
-Vi vill inte ha mjuka mackor!
Men ursäkta då för att man försöker göra sig till.

Hahaha, Melvin va väldigt rolig en gång när vi hade varit och hälsat på min syster. Vi var på väg hem och det cyklade förbi två killar och jag såg att dom tittade på oss. Men tänkte liksom inte på det, brukar inte ragga när barnen e med;-) Men i alla fall så märkte Melvin det också och han fortsatte titta fast dom cyklat förbi. Dom stannade en bit bort och fortsatte titta mot oss, då säger melvin:
-Asså mamma dom där killarna tittade på dig. Dom ba, och så visade han hur dom hade tittat.
-Nej  men gjorde dom, undrar varför dom gjorde det? sa jag då.
Sen va Melvin tyst i typ fem sekunder och sen säger han:
-Mamma jag vet nåt..........
-Vaddå?
-Jag tror att dom tyckte du var snygg.
Vadå söt liksom tänka på det. Han e rolig han.

Kräftskiva!

Jag och mina systrar skulle ha en kräftskiva hemma hos mig. När man planerar nåt sånt ska det alltid vara så överdrivet. ( nu vet jag ju iofs inte hur det är med er andra, men jag e så i alla fall)

Vi bestämde att alla skulle ta med egna kräftor. Det började ju jättebra för mig. Jag glömde mina på jobbet så jag satt utan, men jag snyltade på deras. Men utöver kräftorna hade vi pastasallad, vanlig sallad, baugette, ost, kex, glass, fruktsallad, chips och ostbågar. Har jag glömt nåt...........eh .....nej tror inte det.

Det var ju liksom så att man blev mätt bara av att titta på allt som gick att äta. Cecilia min syster skulle köpa brie ost till kexen, hon kom med en ost som var lika stor som ett barnvagnshjul och i fall den inte skulle räcka så köpte hon tre småostar också. Jisses.

När vi hade mumsat i oss kräftorna och tagit lite sallad så var man inte så sugen på resten sen. Pinade i oss efterrätten bara för att slippa kasta och vi tog väl typ ett kex var med lite ost på. Chipspåsen var nog det enda som gick åt. Ostbågarna öppnade vi inte ens. Jaja så var det med det i alla fall.......

.......alltså gud vad skönt det är med en blogg, jag kan skriva precis vad jag vill, eller ja nästan i alla fall. Men det är så skönt att ingen kan lägga sig i. Jag pratar nog inte så jättekorret svenska, använder ganska mycket utfyllnadsord som typ, liksom och asså. Och ibland kan det bli lite pinsamt om man umgås med folk som e lite mer allmänbildade och pratar betydligt bättre svenska. Man får typ ba, va?? på varannat ord. Ja ja jag skäms inte för det,  sån e jag liksom;-)

Men man kan ju dela upp dom människorna i två grupper, dom som använder svåra ord för att dom kan dom och det är det ordet som känns naturligt, och dom som gör det för att va lite märkvärdiga. Som när man står på jobbet och det kommer in riktigt märkvärdiga människor och man måste typ ha ett lexikon tillhands för att haja ens hälften av vad dom säger. Har ett exempel på det.

Skulle hjälpa en kund med en bilstol och då skulle hon fråga vad det var för matrial på insidan, det är liksom helt vanlig frigolit men det finns tydligen nåt annat ord för det kommer inte ens ihåg vad hon sa men typ mikrabalit kanske. O ja ba e asså liksom det är bara ja typ frigolit liksom. Nej inte riktigt så sa jag men nästan.
- Ja det va ju det jag mena, säger hon då.
Ja men säg det då rå för i helvete varför använda ett krångligt ord när det finns ett lätt som alla fattar.
Men hennes man räddade mig och sa att så där säger hon bara för att va märkvärdig. Hahah tji fick hon.

FÖRÄLDRAFIKA.

Har ni varit på ett föräldrafika på dagis någon gång. Nej, va glad för det. Alltså seriöst e det verkligen någon som tycker det är trevligt, som liksom sätter en stjärna i almanackan vid den dan och tänker fy fan vad kul det ska bli. Alltså nu kanske ni tycker jag e dum men det finns faktiskt roligare saker att lägga sin tid på. Ska man sitta där och bli på tvingad en jävla bulle som man typ får må illa känslor bara av att titta på, alltså fattar ni under vilka omständigheter den där bullen blivit till, och ett glas tokstark saft. Jag dricker ju inte kaffe så då finns det inte så mycket att välja på. Inte nog med det man ska betala för kalaset också. Nej inte min grej alls.

HÖJDEN AV PINSAMHET!

Jag har kommit på höjden av pinsamhet. Eller jag har inte kommit på den nu, jag har vetat det ganska länge men jag kom att tänka på det nu. I alla fall det är när man bodde hemma och mamma skickade ner en till vivo som hade öppet 7-22 typ. Tio o tio på kvällen kom hon på att toalettpappret är slut. Hon kom alltid på det i sista sekunden. Så man fick liksom komma i panik 2 min innan dom stängde. Man kunde bara tänka vad dom som jobbade där tänkte "shit vad skitnödig hon måste va" dom tänkte ju säkert inte så men jag skulle fan göra det...

EXTREMT OANSVARIG MAMMA!

Varje gång jag har varit i stan med barnen så så är det alltid samma visa, man säger:
- Jag ska aldrig mer gå i affärer med barnen överhuvudtaget.
Men av någon konstig anledning så glömmer man bort det hela tiden.
Jag glömde bort det för ett tag sen när jag bestämde att vi skulle åka till Farsta och bla köpa ett presentkort till min mamma i födelsedagspresent. Det började väldigt bra, tills vi kom in på Hemköp och skulle köpa lite mat. Melvin springer omkring och gömmer sig hela tiden. Han kan faktiskt va jätteläskig, en gång på Stadium så satte han sig under en klädställning med byxor och sa inte ett ljud även fast jag ropa. Så jag sprang omkring som värsta idioten och letade. Tillslut kom han fram och va superglad för att han lyckats gömma sig.

Jaja i alla fall vi va på Hemköp och Melvin Håller på att gömma sig hela tiden och jag säger åt honom att han ska hålla i vagnen som Dante sitter i. Men han lyssnar inte. Sen hoppar Dante ur vagnen, och dom börjar jaga varandra. Och jag jagar efter. Tillslut säger jag:
-Nu går jag till kassan och betalar ska ni med får ni komma nu, vid det här laget är jag så irriterad att jag inte bryr mig så mycket vilket dom gör.
Inga barn kommer med. Tänker nästan hoppas dom kommer bort så att dom lär sig en läxa (men bara lite tänker jag så)

Jag betalar mina saker och ställer mig utanför kassan och väntar på dom. Fortfarande inga barn i syne. Dom borde ju inte ha sprungit ut för då borde jag ju ha sett dom. Så jag stog utanför affären en lite stund, sen gick jag tillbaka in i affären och sprang runt typ 100 varv. Shit dom e inte kvar.
Okej, pinsamt. Nu har jag tappat bort barnen på riktigt. Vad gör jag nu? Jag vet inte? Jag har aldrig tappat bort dom förut. Jag vill ju inte gå från Hemköp ifall dom mot förmodan e kvar där. Så jag satte mig på en bänk, ringer till barnens pappa och stödtalar lite. Han säger att jag ska gå till informationen, Usch vad pinsamt, men nu hade det gått typ en kvart så jag får väl pallra mig dit då. Till informationen alltså. Dom får väl ropa ut typ:
-Extremt oansvarig mamma har tappat bort inte bara ett utan två barn. Melvin och Dante var vid försvinnandet klädd i............bla bla.

Så då kommer jag upp till informationen. Där står det "stängt pga sjukdom, var vänlig återkom i morgon klockan åtta"
Jaha ja men dåså då åker jag väl hem då, så kan jag komma tillbaka i morgon vid åtta.
Nej så klart jag inte gjorde. Men liksom vad gör man då. Så jag stod där vid informationen som värsta idioten. Efter ett tag kom det en civilklädd vakt fram och frågade om jag tappat bort två barn. Ja det har jag kan jag få två nya. Det fick inte jag. Och observera att det var faktiskt inte jag som tappa bort dom utan dom som tappade bort mig. Sen efter 2 min kommer det två uniformerade vakter med en gråtande Melvin och en super duperglad Dante. Då blev det kram och pusskalas. Inte med väktarna alltså, inte mig emot iochförsig, men jag mena med barnen.....slutet gott allting gott.

KREDITKORTSPROBLEM!

Jag skaffade mig ett kreditkort för ett tag sen. Tänkte att det är jättebra att ha till diverse nödsituationer. Men problemet med mig är att jag älskar att shoppa. Har värsta köpmanin. Jag kan ju inte ens gå in i en affär utan att komma ut med minst två nya tröjor. Så jag och kreditkort talar inte samma språk liksom. Men som sagt en nödsituation kan ju uppstå och jag menar en skitsnygg vinter jacka e väl en nödsituation om nåt? Eller?

Min mamma blir helt galen på mig:
-Du kan inte hålla på och handla så där hela tiden. Vilka andra ensamstående mammor gör det, du måste spara dina pengar.
Spara till vadå liksom, sitter man där och sparar flera år så kanske man dör i morgon. Jag vill leva här och nu och göra det bästa av stunden. Oroar mig inte så mycket inför morgondan. Sen tänker inte jag sluta leva och bry mig om mig själv bara för att jag e ensamstående mamma. Men jag har blivit tvingad att klippa kortet flera gånger, min syrra bla körde en utpressning och sa:
-Om du inte klipper kortet så går jag inte på bio med dig i morgon.
Men va fan det va ju bara att klippa kortet, men hon sa inte att jag inte fick beställa ett nytt. (Lugn nu mamma och systrar jag har inget kort längre. Promise)

Men jag va väldigt duktig faktiskt. Jag har öppnat ett sparkonto där det dras 500:- varje månad från mitt konto. Eller jag var väl inte duktig egentligen. Anledningen till att jag gick till banken var att jag skulle ta ett lån på 10.000. (inte till att köpa tröjor) Tycker det är sjukt pinsamt att gå till banken och låna pengar. Det är liksom helt knäpptyst på banken. Och alla som sitter där och väntar liksom hör att jag ska låna pengar. Så jag står och paniktänker ut vad jag ska ha för annat ärende också. Sen kom jag på det, jag kan ju öppna ett sparkonto. Skit bra då vart man ansvarsfull helt plötsligt.

Så vart det min tur och jag går fram och säger att jag vill öppna ett sparkonto, sen flikade jag in mellan meningarna att jag ville låna lite pengar också. Samtidigt som jag sprang efter barnen som tryckte på dörrknappen så att den öppnades hela tiden. Gjorde dom inte det så hade dom skorna i soffan och bråkade om vem som skulle rita med pennan. Jaja bra gick det i alla fall...........

Finns vissa andra saker som min mamma inte tycker om. Varannan helg är barnen hos sin pappa och då brukar jag bo hos min vän i skanstull. Brukar gå ut minst en av dagarna. Jag försöker få min mamma att förstå att det inte är ovanligt att gå ut 2 ggr i månaden.
-Per år Christine, per år. Säger hon då.
Alltså seriöst 2 ggr per år vad e det för liv. Nu menar jag inte att livet är sprit och fest. Men är det meningen att man ska bli kallad helgalkolist för att man går ut varannan helg. Då e vi där igen:
-Du e mamma Christine, vilka andra mammor går ut 2 ggr i månaden.
Hon tycker att jag inte ska va ute och flänga så mycket "kan du inte bara åka hem till dig, jag såg att det va lite skitigt på dina skåpsluckor du skulle behöva skura dom, och då tar du en trasa med varmt vatten och gnuggar med massa medel, sen tar du en annan trasa och eftertorkar"
Då ska hon liksom sitta och berätta hur jag ska göra för att få dom rena. Som om jag inte vet det. Jag e väldigt pedant och dom flesta som kommer hem till mig tycker att det är jätte städat och rent jämt. Men min mamma e pedanternas pedant så hon ser sånt som inga andra ser. Och det är verkligen sånt jag vill syssla med på mina få lediga dagar.

IKEA!

Jag bestämde mig för ett tag sen att jag skulle köpa nytt kök. Skitglad va jag. Jag hade suttit och tittat i IKEA katalogen och räknat en del och kom fram till att det här har jag ju råd med. Ville ha kök lidingö, och det stog i katalogen: Lidingö kök komplett 8575:-. Och jag ba okej men man får väl lägga på ett par tusen beroende på hur stort kök man har, och mitt e inte speciellt stort. Eller ja det beror på vad man jämför med. Det är ju ingen kokvrå precis. Men jag räknade med att det skulle gå på typ 15.000 för jag måste ju ha råd med bordet också. ..för om jag får nytt kök så måste jag ju köpa nytt bord också. Tur att det finns räntefritt.  Hade funderat lite på att köpa nytt golv med men man kanske får ta en sak i taget. Stackars min pappa bara som skulle montera in köket, som jag tog för givet att han kunde.

Jag drar med mig min syrra till kurvan. Det första jag gör är att höja min kredit lite. 20,000 borde räcka. Ja menar det är ju inte så att folk cashar ett nytt kök. Går till köksavdelningen. Tar en nummerlapp och väntar. Fick vänta hur länge som helst men va fan jag ska ju få ett nytt kök så det gör inget. Tillslut blev det min tur och jag sätter mig och börjar berätta vad jag vill köpa. Han ba okej och börjar rita upp mitt nya kök på datan. Tar typ en halvtimme innan vi va klara. Sen såg man där på skärmen precis hur det skulle se ut. Apfint.
Frågar sen:
-Vad kommer det kosta?
- Hela köket utan vitvaror kommer gå på 24 788:-
-Eh..ha.....va? Ursäkta vad e det som e så dyrt? Eller du har räknat med montering för det behöver jag inte det fixar min pappa. Puh jag tänkte väl, skojare där.
-Nej det här är bara för köket.
-E okej jaha, men jag ska gå och fundera lite bara och återkommer om en liten stund.
Det blev inget jävla kök, va e det för kök dom räknar med i katalogen liksom. E det till dom som har en skåpslucka fast utan handtag på för att snåla lite.
Nej det blev inget nytt kök och får jag inte nåt nytt kök så behöver jag inget nytt matbord heller och va fan ska jag med nytt golv till då?
Jag åkte hem från IKEA på betydligt sämre humör. Jävla skit ikea!

Melvin!

En gång när vi satt och åt frukost, jag Melvin och Dante så satt Melvin och hets åt flingor ur frosties paketet. Tycker redan att det är illa att jag överhuvudtaget köper så onyttiga flingor som frosties till dom, men ibland e jag snäll och gör det i alla fall. Men i alla fall det är ju lite onödigt att äta direkt ur paketet. Så jag säger till Melvin att han ska sluta med det. Men varför skulle den här dan vara annorlunda än alla andra? Självklart lyssnar han inte. Han fortsätter äta.
-Om du inte slutar nu så tänker jag aldrig mera köpa såna flingor.
-Ja men då e det väl bäst man passar på då, och så tar han e till näve.

Alltså shit var får han allt ifrån. Vad svarar man på det liksom.

En annan gång så var vi på väg hem från dagis, vi stog i hissen upp till våran lägenhet. Det luktar ibland väldigt illa i hissen. Bla blöt hund. Jag gillar hundar men det luktar inte gott. Den här dan luktade det just blöt hund och Melvin säger:
-Va det luktar illa mamma.
-Jag vet, det är blöt hund som luktar.
-Nej det är nått annat,
Sen står han och sniffar ett par gånger och försöker komma på vad det är som luktar, sen säger han:
-Typ p-piller eller nåt.
Hahahahaha, det va så jävla kul när han sa det. Som om han överhuvudtaget knappt vet vad det är, och om han kan känna lukt från dom så e han nog världsmästare på lukt.

Biblioteket!

Måndag hela veckan!

Jag tycker att det här med nyårlöften e lite överskattat. Ja menar liksom ska man behöva hålla det man lovat i ett helt år. Lite långt tycker jag. Nej jag kör med söndagslöften i stället. Det funkar mycket bättre för om man misslyckas med sitt löfte så e det ju söndag snart igen och då får man ju en chans till liksom. Skit bra va? Jag börjar om med mitt liv varje söndag jag tycker att jag är värd hela 52 chanser om året, det är lagom tycker jag.

Jag brukar sätta i gång varje vecka att på måndag då minsann, då ska jag bli en så jävla mycket bättre människa. Jag ska bara äta nyttig mat, och inte stå och smygäta en kexchoklad i köket när inte barnen ser. Inte försöka inbilla mig själv om att kexchoklad borde va lite nyttigare än vanligt godis. Jag ska absolut inte skrika eller bråka på barnen, om dom mot förmodan bråkar så går jag ner till deras höjd och pratar pedagogiskt och ger dom en kram istället för att skicka in dom på rummet. Ska va en sån där perfekt mamma som direkt efter skolan sätter sig med barnen i vardagsrummet och spelar spel och har det super mysigt sen så lagar vi mat tillsammans. Melvin dukar och Dante hackar grönsaker. Samtidigt pratar vi om vad vi gjort under dan och skrattar och gosar. Brukar hålla i två dagar ungefär. Sen spricker allt, men det är ju faktiskt söndag snart igen.

Men liksom e det någon därute som vet hur jävla irreterande det är när telefonen ringer och en sex åring och en fyra åring rusar till telefonen och båda vill svara först, sexåringen vinner jämt och då blir fyraåringen tokig. Börjar skrika och sen e det kaos. Självklart e det till mig och man försöker prata samtidigt som barnen vill mörda varann.

Eller när man har lagt barnen på kvällen och det ska ropas och ropas och ropas och ropas igen.
-Mamma jag älskar dig!
-Finns det inget att vara rädd för!
-Vi ses i morgon!
-Puss och kram!
-Jag ska sova nu!
Vet hur ni tänker nu, men ååå det är ju jätte sött ju.
- NEJ det är inte sött när dom för femtielfte gången ropat det och man har sagt god natt fyrtielva gånger.
Sånt kan verkligen slå ut min kopp med tålamod på en gång. Helt utan förvarning. Sen sitter man där varje kväll med skuldkänslor för att man har skrikit på dom. Då vill man bara gå in och väcka dom och säga förlåt för att man skrek. Nej usch nu på måndag då ska jag verkligen börja mitt nya liv.......jag lovar.  

Välkommen till min blogg!!

Haha, nu har jag äntligen hittat hit och skapat mig en blogg så att jag kan få utlopp för mitt skrivande. Alla ni på jobbet vet ju vad jag menar. Ni vet ju allt om mig och mitt liv liksom.

Jag provade på att skriva dagbok ett tag men det va inget roligt, kändes så konstigt, ska jag liksom skriva till dagboken eller typ mer berättande. Nej en blogg blir perfekt;-)

Tänkte börja med att berätta lite om mina två små huliganer som jag bor tillsammans med.

När Dante var ca 1-2 år så hade han period när han vakna vid typ fem på morgonen, och han skulle ju upp och äta frukost. Men själv skulle man mörda för att få somna om. Så det börjar med:
-Acka, Acka! (Dante ska ha en macka.)
-Mamma du upp!
-Nej, mamma vill inte gå upp, mamma vill sova.
-Nej memanmå (Dante ville ha mellanmmål)
Hallå klockan e fem på morgonen och ungen vill ha mellanmål, varför föds inte barn med tidsuppfattning?
Då säger jag "men Dante kan du inte gå och leka med dina bilar en liten stund?"
-Jaaaaa, och så springer han iväg.
Man hinner precis somna in så där superskönt när han kommer tillbaka:
-Mamma du upp!
-Nej mamma vill sova lite mer, men du kan väl bygga en tågbana åt mig?
-Jaaaaaa.
Tar typ tre sekunder för mig att somna om och hinner än en gång nästan precis börja drömma när han kommer igen....
-Mamma du upp
-Men Dante gå och titta i en bok.
-Jaaaaaa
Så där kunde man hålla på sju dagar i veckan i ett par månader till slut blev man ju helt galen.
-Mamma du upp.
-Dante gå och ät lite chips i skafferiet.
-Jaaaaa, hör man och sen börjar han böka med en stol och börjar knapra, hahaha.

Ja det är min Dante det, som i dag e fyra år och väldigt envis och bestämd. En annan gång så fick han ett raseri utbrott för han skulle ha räkor till frukost. Man ba hallå vilken normal människa äter räkor till frukost. 
-Äkoj,äkoj!
Nej, det blev inga räkor och Dante låg på golvet och skrek i typ en timma. 

Sen har vi Melvin som är sex år. Han e nog det enda barn i världen som kan se skillnad på en vanlig myra och en bankrånarmyra. Undrar lite hur en myra beter sig när den ska råna en bank. Jag menar är det en myrbank den rånar då, eller en vanlig bank? När vi e ute och går kan Melvin ropa:
-Mamma, mamma!! titta en bankrånarmyra!!!!!!!!!

En gång när vi var på väg till dagis så frågade jag Melvin vad han skulle bli när han blev stor:
-Så vad ska du bli Melvin när du blir stor?
-Jag ska bli bankrånare och så ska jag ha pistol och skjuta alla så dom blir rädda för mig ( han var fem då)
Shit där har man verkligen misslyckats som mamma. Det måste va nåt som gick snett i uppfostran där.
Men han har lagt bankrånarplanerna på hyllan nu, satsar på polis i stället. Undrar vad poliskåren tycker om hans tidigare planer.

Och jag då, jag e ju huvudpersonen här och jag bara förväntar mig liksom att alla tycker det är skitintressant att läsa det jag skriver;-) Alltså jag vet inte vad det är för fel med mig, jag pluggar matte på komvux eller bla kanske man ska säga, jag fattar inte ett jävla jota. Började terminen med värsta ambitionerna med MVG i alla ämnen. Yeah right. Jag har liksom vaknat upp till verkligheten nu. Men om vi ska återgå till matten, helt sjukt vad jag känner mig trög på det området. Rena grekiskan. Så kanske man beklagar sig lite för nån lite då och då och det är alltid samma sak:
- Är det B eller C kursen du läser?
-AAAAAAAAAAAAAA
Dom ba aha......
Ja precis vad jag menar helt trög, Nu har hela terminen gått och jag har inte ens kommit förbi första kapitlet. Ligger idagsläget på sidan 14. Eller jag va på sidan 60 typ kanske, sen bara kände jag att nej jag hajar inget måste börja om, och där e jag nu.

Sen vetefan vad jag fick för smäll i huvet, men jag va hos studievägledarn och planerade nästa termin. Fan hur kan jag säga att jag vill läsa samhällskunskap B i vår, på disatans dessutom. Har ju värsta problem med A kursen liksom. Jag kan inte fatta varför det inte ringer någon klocka när lärarn pratar, man har ju ändå läst det förut men jag känner inte igen ett enda ord av vad han babblar om. 

Som ni kanske förstår så e jag egentligen inte skapt att gå i skolan, jag borde jobba i stället. Shit här skulle jag kunna sitta hela natten och skriva, men nu har jag skit ont i ryggen så det får räcka för i dag......
puss och kram